Kalkavlagringar, tvål- och tandkrämsfläckar och fettbaserade fläckar från smink och hudprodukter är vad vi vanligtvis tampas med när vi ska göra rent i badrummet.

Utbudet av rengöringsmedel avsedda för badrummet är stort och reklambudskapen utlovar ofta en undergörande effekt när det sprayas över den smutsiga ytan. Men verkligheten är inte alltid densamma. Olika medel har ofta olika egenskaper. Det visar Testfakta Researchs laboratorietest som utförts på uppdrag av tillverkaren Reckitt Benckiser.

Det franska, oberoende laboratoriet Eurofins ATS har utfört testet enligt de standarmetoder som är praxis i branschen. Det innebär att testmomenten ska efterlikna verkliga förhållanden så lång som möjligt. För att till exempel mäta kalkborttagningsförmågan sänks en kalkstensplatta ned i medlet under en minut. Plattans viktskillnad före och efter vittnar om rengöringsmedlets kalklösande effekt.

[PDF]

I den sammanlagda betygsättningen har störst vikt lagts vid förmågan att avlägsna kalkfläckar och tvålfläckar, med viss övervikt för kalkborttagningsförmågan. Tillsammans står de två egenskaperna för mer än halva betyget.

Uppdragsbeställaren Reckitt Benckiser tillverkar produkten Cillit Bang som också får det högsta sammanlagda betyget i testet. Resultatet ligger också i linje med de tester som Testfakta Research låtit utföra de fem senaste åren. Och det som gör Cillit Bang till testvinnare är just den överlägsna kalklösningsförmågan.
Förklaringen ligger framför allt i syralösningens sammansättning. Ju effektivare syralösning, desto bättre kalkborrtagning.
Cillit Bang får även höga betyg i momentet som mäter förmågan att ta bort tvåfläckar. Men i det momentet är produkten inte lika överlägsen, och flera andra medel får lika höga eller högre betyg än testvinnaren.

I ett tredje moment har laboratoriet mätt förmågan att avlägsna fettbaserade fläckar. Momentet visar tydligt att feta fläckar, av den typ som bland annat smink efterlämnar, är svårast att få bort för den här typen av rengöringsmedel. De flesta produkterna i testet får här låga eller väldigt låga betyg.  
– Det här är typiska badrumsrengöringsmedel, vars huvuduppgift är att ta bort kalk. Därför baseras kompositionen främst på syralösningar och tensider, inte på medel som effektivt tar bort fett, säger Joëlle Talpin, testledare vid Eurofins ATS.  

Många medel lämnar också spår efter sig. I ett fjärde moment har en spegel sprejats med medlen och därefter sköljts av med vatten. När spegeln fått självtorka inspekteras och värderas mängden synliga spår och rester. Alla medlen i undersökningen lämnar rester men resultaten visar en relativt stor spridning, vilket även återspeglas i betygen som inte når några riktiga toppar.

I det avslutande momentet har laboratoriet undersökt hur skonsamt medlet är mot de vanligaste materialen i badrummet som keramiska ytor, rostfritt stål, gummi, silikon och olika typer av plast. En handfull medel får ett något lägre betyg för att de har en viss påverkan på sanitetsporslin, ytan mattas en aning.

– Det är en svag påverkan, som kan hänföras till någon ingrediens i lösningen, som till exempel syralösningens sammansättning, säger Joëlle Talpin.

Men i övrigt är medlen relativt skonsamma mot de olika underlagen. Detta trots att man i testet låtit de verka under 24 timmar i koncentrerad form, vilket kanske inte helt motsvarar verkligheten.