Tio olika stekpannor med släpp-lätt beläggning testades av Interteks laboratorium i Fürth, Tyskland.

Laboratoriet testade:

Beläggningens tålighet mot nötning

En blandning av stålkulor, slipmedel och vatten hälldes i pannan. Blandningen skakades runt i pannan i femtonminutersintervaller. Pannorna delades in i fyra delar som nöttes olika länge: noll, 15, 30 och 45 minuter. Labbet bedömde sedan hur nötta pannorna blivit efter slitaget.

Släpp lätt-förmågan före och efter nötning

Efter nötningstestet testade labbet att steka pannkakssmet i pannorna. De jämförde hur smeten släppte eller fastnade i bottnen där beläggningen inte nötts alls jämfört med där den nötts i femton minuter. Labbet gjorde sedan samma sak med mjölk som fick bränna fast.

Bottens planhet

Stekpannorna utsattes för stora och upprepade temperaturväxlingar. Labbet kontrollerade hur mycket stekpannans undersida påverkats, om den slagit sig och blivit ojämn och i så fall hur mycket.

Värmefördelning

Pannorna hettades upp, och när mitten på pannan nått en temperatur av 200 grader Celcius togs en bild med en värmekamera. Bilden visar hur stora skillnader det vid det tillfället är mellan den kallaste och varmaste punkten i pannan. Labbet fyllde också pannans botten med florsocker, och mätte skillnaden i temperatur på den punkt där sockret först började smälta och där sockret smälte sist.

Förmåga att hålla värmen

Labbet mätte hur lång tid det tar för pannan att hetta upp en liter olja till 200 grader. Sedan mättes hur lång tid det tog innan temperaturen sjönk till 120 grader.

Energieffektivitet

Betyget räknades fram genom att utvärdera pannornas upphettningstid (för en liter olja till 200 grader) i förhållande till nedkylningstiden. Ju snabbare de går att hetta upp och ju längre de håller värmen desto bättre energieffektivitet.

Teflon och liknande beläggningar (Teflon är ett av flera varumärken) är gjorda av Polytetrafluoretylen – PTFE. Det är baserat på kol och fluormolekyler och framställt på konstgjord väg. Det är värmebeständigt upp till ca 250 grader och samtidigt glatt. Blir det varmare än så kan dock materialets egenskaper förstöras. Enligt Livsmedelsverket är det inte farligt att få i sig flagor av beläggningen, eftersom de inte tas upp av kroppen. Det skadliga ämnet PFOA används ofta vid framställningen av PTFE. Enligt tillverkarna finns inget av ämnet kvar i slutprodukten. När materialet förstörs kan dock andra miljöskadliga ämnen frigöras.

Den keramiska beläggningen består enligt tillverkarna huvudsakligen av kiseldioxid, som även används i glas och porslin och som finns naturligt i till exempel sand. Vid framställningen av beläggningen används en form av nano-teknik. Den keramiska beläggningen tål högre värme än PTFE, upp till cirka 400 grader.

• Använd inte vassa redskap.

• Diska stekpannan noga efter användning så att det inte byggs upp beläggning av smuts som maten kan fastna i.

• Diska för hand. Även om pannorna uppges tåla diskmaskin kan maskindiskmedel innehålla slipande eller polerande partiklar som kan skada beläggningen.

•Har du en panna med PTFE-beläggning, undvik att hetta upp den för mycket. Materialets släppegenskaper börjar förstöras vid 250 grader. Normal stektemperatur är runt 180 grader.

• Undvik alltför kraftiga temperaturväxlingar, som att till exempel hälla kallt vatten i en varm panna. Det kan förstöra beläggningen eller göra i att pannan slår sig och blir ojämn i botten.

• Undvik att ställa andra kastruller direkt på din stekpanna eftersom det sliter på beläggningen. Lägg i så fall en handduk eller trasa emellan som skydd.