Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Man i träningslinne äter proteinbar.
Proteinbarer marknadsförs som bra i samband med träning, men kakorna rekommenderas inte av dietisten – De är som en chokladboll med extra protein, säger dietist Anna Hamilton. Foto: Istockfoto
Leg. dietist Anna Hamilton.
Leg. dietist Anna Hamilton. Foto: Joanna Lenner

Proteinbars framställs som ett nyttigt mellanmål för den som tränar. Men många innehåller också mängder med fett och socker, samtidigt som de saknar viktiga näringsämnen. – Tränar man normalt kan man gå upp i vikt om man äter de här regelbundet, säger dietisten Anna Hamilton.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 19 jan, 2015
Läs senare

”Ät i samband med träning” och ”för att bygga muskler och styrka”. Så lyder budskapen på förpackningarna. De chokladkakeliknande proteinbarerna säljs numera överallt ­– i mataffärerna, närbutikerna och träningskedjornas receptioner. Kakorna är lätta att ta med och trycka i sig före eller efter träning. Men frågan är hur nyttigt de är?

Testfakta tog hjälp av dietisten Anna Hamilton, en av grundarna till faktasajten matvett.se, för att granska innehållsförteckningarna på nio vanliga märken.

– Visst innehåller de mycket protein. Men man ska inte tro att det är några nyttigheter man äter. I förhållande till hur stort tillskott av kalorier de ger bidrar de över lag med väldigt lite annan näring som vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det betyder att du måste äta väldigt näringsrikt de andra målen för att få i dig allt du behöver och samtidigt inte gå upp i vikt.

Enligt Anna Hamilton kan det vara bra att fylla på med protein i samband med träning, framförallt för de som tränar väldigt hårt och ofta. Men av de proteinbars vi tittat på är det ingen som är optimal för ändamålet, även om vissa är bättre än andra.

– Ett återhämtningsmål med snabba proteiner och kolhydrater kan behövas direkt efter träningen för att hjälpa musklerna att återhämta sig och byggas upp. Men fetthalten i många av de här produkterna är för hög. Fett gör att magsäckstömningen går långsammare och man får därför inte den snabba näringstillförseln ut i kroppen.

Som återhämtningsmål är proteinpulver som man blandar ut med vatten bättre, menar Anna Hamilton. De innehåller vanligtvis mindre fett, och eftersom det är flytande näring kommer den också snabbare ut till musklerna.

En vanlig motionär behöver inte något extra intag av protein från barer eller pulver. Proteinbehovet tillgodoses för de allra flesta under de vanliga måltiderna. Däremot kan det vara bra med ett mellanmål före träningen för att orka prestera på hög nivå. Det är också bra med ett mellanmål efter passet om det är flera timmar till nästa planerade mål.

Väljer du att äta en proteinbar som mellanmål är rådet att välja en som kombinerar protein från flera källor, eftersom de har något olika egenskaper. Och välja en som har låg sockerhalt. Låg sockerhalt kompenseras dessvärre ofta av sötningsmedel i de här produkterna, vilket kan ge magbesvär i form av gaser eller ha en laxerande verkan.

På det hela taget finns det många andra mellanmål som är betydligt bättre och billigare.

– De proteinbarer vi tittat på är i princip som en fika eller en chokladboll med extra protein. Sex deciliter mjölk eller en och en halv deciliter kvarg ger samma proteinmängd, och då slipper du alla andra ingredienser som kroppen inte behöver, säger Anna Hamilton.

Fakta

Olika sorters protein
• Proteiner kan komma från animaliska produkter som kött, mjölkprodukter och ägg, eller från växtriket som bönor, linser, nötter, hampa, sädesslag.
• Många livsmedel från växtriket innehåller inte alla aminosyror som kroppen behöver.
• Protein från olika vegetabiliska källor kompletterar dock varandra. Man kan få i sig alla aminosyror från vegetabiliska källor om man äter varierat.
• Vissa proteiner går snabbare för musklerna att ta upp, till exempel vassleprotein.
• Mjölkprotein består till 20 procent av vassleprotein och till 80 procent av kasein som är ett ”långsamt protein”.

Näring och träning
• En normalperson behöver cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. En person som tränar hårt och ofta behöver cirka 1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag.
• Äter du mer energi än vad du behöver omvandlas onödig energi till fett och du går upp i vikt, oberoende av vad energin kommer från.
• Ett återhämtningsmål för den som tränar hårt och ofta bör innehålla 10 – 20 gram protein och ca 1 g kolhydrat per kg/kroppsvikt. Protein från vassle är bra i återhämtningsmål eftersom det går snabbt för kroppen att ta upp det.
• 20 gram protein får du i dig genom att äta ca 1,5 deciliter kvarg eller dricka 6 deciliter mjölk. Lägg till 1-2 bananer eller ett glas juice för kolhydraterna och eventuellt en smörgås så har du ett återhämtningsmål. Kvarg med bär, en rågsmörgås med ost eller ägg eller bönröra passar bra som mellanmål.
 De sötningsmedel som används i flera av produkterna kan ge magbesvär i form av gaser (till exempel polydextros, oligofruktos) eller ha en laxerande effekt (till exempel maltitiol).

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Elcyklar - en omogen marknad

Testfaktas långtidstest av elcyklar visar tydligt att det fortfarande är en väldigt omogen marknad. Många elcyklar är undermåligt utrustade, särskilt när det gäller bromsarna.

Fem sätt att somna snabbare

En god natts sömn kan ibland kännas svårfångad. Den är också högst personlig: otaliga faktorer spelar in i varje persons sömnrutin. Här är några metoder som har hjälpt andra att somna på kvällen.

Laboratorietest

Bästa plåstret på såren

Finns det plåster som både stoppar blodflödet och sitter kvar - även när det blir blött? Då får du vara beredd att betala lite mer – ett billigare plåster brister ofta i något av momenten.

Laboratorietest

Skidhandsken som håller dig torr och varm i backen

Bästa skidhandsken är varm, tålig och vattentät. Men är du bara ute efter att hålla värmen kan den billigaste handsken vara den som gör jobbet bäst. 

Laboratorietest

Undvik mättade fetter på smörgåsen och spara pengar

Vegetabiliska bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror – och minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Väljer du ett margarin med mättade fetter får du betala nästan dubbla priset.

Laboratorietest

En bra bäddmadrass kan rädda en dålig säng

Vaknar du med ont i höften eller axeln? Kanske börjar sängen bli för gammal eller sover du kanske mer på sidan än tidigare. En ny säng är en betydande investering men ofta kan det räcka med en ny bäddmadrass för att förbättra sängens ergonomi.
Testfakta har testat hur åtta olika bäddmadrasser förbättrar ergonomin i en dålig resårbotten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den övre prisklassen

En bra säng ska ge kroppen stöd och samtidigt låta axlar och höft sjunka ner i bädden. Men en felbalanserad fjädring kan ge känslan av hängmatta med ryggproblem som resultat. Hur bra är då en lite dyrare kontinentalsäng? Testfakta Research har laboratorietestat och jämfört ett urval av kontinentalsängar i premiumklassen.

Laboratorietest

Stort test av duntäcken - Dunets kvalité värmer bäst

Ett duntäcke som både håller värmen och andas när vinterkylan slår till? Testfaktas test visar att dunets kvalitet har stor betydelse för resultatet. I ett par fall finns också en hel del luft i priset för fjädrarna.

Alla testvinnare från 2022

Från totalt 4671 produkter ner till nitton av särskilt hög kvalitet. Dessa är produkterna vi testat under året som stått ut särskilt: alla testvinnare från året som gått.

Laboratorietest

Rusta badhandduk Emma

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas badhandduk Emma. Badhandduken Emma presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance med god marginal.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.