Stora skillnader i hållbarhet

Stora skillnader i hållbarhet

Foto: Fotomedia
Laboratorietest

Är du en dålig förlorare som slår sönder dina innebandyklubbor? Se till att välja rätt fabrikat. Testfaktas test av sju olika märken visar nämligen på stora skillnader i hållbarhet.

Laboratorietest
Mattias Boström Publicerad: 17 sep, 2010
Läs senare

Valet av innebandyklubba görs ofta av personliga skäl. Den ska motsvara spelarens önskemål när det gäller bland annat flex och vikt. Men skiljer klubborna sig även mycket åt när det gäller kvalitet och hållfasthet?

Testfakta lät det brittiska tekniklaboratoriet Intertek testa sju olika fabrikat av innebandyklubbor på den svenska marknaden, för att titta på skillnader i hållbarheten i både skaft och blad. Intertek monterade klubborna i maskiner som utsatte dem för tryck till dess att brott uppstod

– Alla klubbor är starka, i alla fall för att vara så lätta och tunna. Men Exel Chill 3.0 sticker ut som allra starkas. Den är dubbelt så hållbar som de flesta av klubborna i testet, och klarar till exempel 100 kilos tryck i mitten av skaftet och 43 kilo nere vid bladet. En anledning till att den är så tålig kan bero på att skaftet delvis består av kevlar, säger Phil Rhodes, testansvarig på Intertek.

[PDF]

Fyra av testets klubbor, Unihoc, Zone, Biltema och Fat Pipe, klarar endast runt 20 kilos tryck nere vid bladet. Det motsvarar enligt Phil Rhodes ett hårt slag med klubban mot ett hårt underlag.

– Dessa klubbor skulle gå sönder vid ett sådant slag.

 Enligt Jan Jacobsson på butiken innebandyspecialisten Klubbhuset i Göteborg, går skaften av oftast av just nere vid bladet.

– De reklamationer vi får in består till den absolut största delen av brott på skaftet nere vid bladet. Det är en fråga om materialets egenskaper och den snabba utvecklingen av innebandyklubbor. Man testar hela tiden nya saker, och det påverkar tåligheten och livslängden.

Klubborna är betydligt starkare i mitten av skaftet. Även där är Exel starkast, och klarar 103 kilos tryck. På Salming-klubban, som presterade sämst i detta moment, uppstod brott vid 70 kilos tryck. Magnus Augustsson på Klubbhuset säger dock att brott i mitten av skaftet inte är något större problem.

– Många innebandyspelare trycker med den nedersta handen mitt på skaften, så visst utsätts klubborna för påfrestning även där. Men vi får inte in många reklamationer där skaften gått av på mitten, även om de har ökat de senaste åren, säger han.

En aktiv innebandyspelare kan byta blad så ofta som en gång i månaden. Bladen sitter fast i skaftet både med hjälp av skruvar och med lim. Intertek undersökte därför åverkan på skruvarna och gängorna vid upprepade byten av blad. Upp till tolv byten genomfördes. Bäst i detta moment var Unihoc, som efter tolv byten inte visade på någon åverkan. Sämst var Biltema, vars gängor i ett av skruvhålen var förstörda redan efter det första bytet. Näst sämst var Zone med fyra byten.

– Problemet är att gängorna sitter i de mycket tunna väggarna i skaftet. Det var helt enkelt utslitna i ett av de två hålen när vi försökte få fast det andra bladet. Bladet sitter fortfarande fast, men inte lika bra som tidigare, säger Phil Rhodes.

Magnus Augustsson byter ofta klubblad och enligt honom motsvarar Interteks resultat verkligheten.

– Man bör ju kunna byta blad mer än ett par gånger, men det går ju inte att göra det hur många gånger som helst. Efter ett tag får man dra in skruven på andra stället helt enkelt. En tillverkare har faktiskt börjat skicka med större skruvar just för att undvika det här problemet.

Intertek utförde även ett nötningstest på bladen. De släpptes 10 000 gånger från 80 centimeters höjd mot ett hårt träunderlag. Därefter undersöktes bladen för att se hur de påverkats av behandlingen.

– Samtliga blad klarade detta bra. Endast mindre nötning uppstod, säger Phil Rhodes. 

Fakta

Det brittiska laboratoriet har på Testfaktas uppdrag testat sju olika innebandyklubbor på den svenska marknaden.

Syftet var att titta på skillnader i kvalitet och hållfasthet.

Skaftets hållbarhet nere vid bladet. Innebandyklubborna monterades i en maskin. 35 centimeter från bladets underkant placerades en konsol, vilken klubban vilade mot. Därefter pressades bladet ner i en hastighet av 25 mm per minut till dess att brott uppstod.

Skaftets hållbarhet i mitten. Klubborna placerades i en maskin med båda ändarna i vilandes på konsoler. Därefter utsattes de för ett tryck i mitten av skaftet i en hastighet av 25 mm per minut till dess att brott uppstod.

Bladets nötningstålighet. Bladen släpptes 10 000 gånger från 80 centimeters höjd mot ett hårt träunderlag. Därefter undersöktes bladen för att se hur de påverkats av behandlingen.

Skrivfästenas hållbarhet. Klubbladen sitter fast med två skruvar och lim. Skruvarna lossades och därefter användes en varmluftpistol för att avlägsna limmet, om det behövdes. Momenten upprepades upp till tolv gånger.

Fästanordningens hållfasthet. Klubbornas två ändar slets isär i en hastighet av 10 mm per minut till dess att bladet hade separerats från skaftet.

Intertek har även testats klubbornas svikt. Samtliga klubbor klarade av Internationella innebandyförbundets certifieringskrav.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.