Värmeslag bland strykjärnen

Värmeslag bland strykjärnen

Testfaktas har genomfört ett jämförande laboratorietest av sex ångstrykjärn från välkända märken på den svenska marknaden. Foto Anna Sigge.
Laboratoriet mätte strykjärnen ångkapacitet genom att fylla vattentanken till max. För att sedan i tre omgångar väga strykjärnen både före och efter en minuts användning på tre prickar. Foto Anna Sigge
Inför testet av strykförmånga skrynklas provtyger i plaströr med en belastning på två kilo under trettio minuter. Foto Anna Sigge.
Strykförmångan testades både på bomulls-och viskostyg. Tygproverna strök under en minut på tre, respektive två prickar. Endast strykjärnets egen vikt användes som presskraft. Foto Anna Sigge.
Strykjärnens värmeförmåga testas genom att de placeras på en spånplatta med en termometer under fem minuter på vardera värmeinställningen. Foto Anna Sigge.
Laboratorietest

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest
Håkan Lövström Publicerad: 29 Mar, 2021
Läs senare

Flera av strykjärnen hade svårt att hålla rätt temperatur i Testfaktas laboratorietest av sex vanliga ångstrykjärn. När strykjärnen är inställda på tre prickar ska temperaturen ligga så nära 200 grader som möjligt. Testerna som utfördes av laboratoriet RISE IVF i Mölndal visar att Electrolux, Braun och Tefal ligger långt under 200 grader. Electrolux medeltemperatur nådde inte högre än 108 grader, Braun låg på 113 grader och Tefal 135 grader.
– Det är viktigt att temperaturen inte pendlar. Särskilt när man stryker större saker, som en skjorta eller en duk, säger Fredrik Ohlin som är assisterande försäljningschef på Elgiganten och passionerad strykare.

[PDF]

Några av de testade strykjärnen har en mycket stor temperaturvariation. Laboratoriet kunde mäta upp en temperaturskillnad på 80 grader hos Brauns ångstrykjärn när det var inställt på högsta temperaturläge (tre prickar).
– För att nå ett så bra strykresultat som möjligt är det viktigt att strykjärnets värme inte sjunker för mycket när man stryker något stort, förklarar Fredrik Ohlin.

Om man stryker ömtåligare material som polyester, ylle eller siden kan konsekvenserna av temperaturvariationerna bli värre. När strykjärnen är inställda på två prickar ska temperaturen inte gå över 150 grader. Men Philips och Severins strykjärn toppade en bra bit över, 189 respektive 197 grader. Philips stack även ut vid en prick, där temperaturen ska ligga kring 110 grader, med en maxtemperatur på 172 grader.

Fredrik Ohlin som sköter all strykning i sitt hushåll tycker att ångan är allra viktigast för att få en bra strykning.
– Generellt sett går det bättre att stryka med ett järn som ger mycket ånga. Ånga går ner och drar ut fibrerna i din textil sedan har man värmen för att platta till och ge strykfinish. Men det är ångan som ser till att det blir så slätt som möjligt, säger Fredrik Ohlin.

När det gäller just ångkapaciteten så är skillnaden ganska liten och strykresultaten på bomull indikerar att i det här fallet nog är mer strykjärnens värmeegenskaper som påverkar strykresultatet.

Totalvinnare i testet blev Supreme Pro från Russell Hobbs som fick högst betyg på strykresultat, temperaturstabilitet och uppvärmningstid.

Fakta om testet

Testfaktas har genomfört ett laboratorietest av sex vanliga ångstrykjärn från välkända märken på den svenska marknaden. Strykjärnen ligger i ett prisspann från cirka 500 upp till 1 000 kronor, och har en effekt på minst 2 000 watt.

Forskningsinstitutet RISE IVF i Mölndal (en del av RISE, Research Institutes of Sweden) har jämfört ångstrykjärnen avseende slätgörning (strykresultat), värmeegenskaper, uppvärmningstid och ångkapacitet samt lämnat ett allmänt omdöme när det gäller användarvänligheten.

Följande ångstrykjärn har testats:

  • Braun, TexStyle 3 (SI3055BK)

  • Electrolux, Refine 700 (E7SI1-6LG)

  • Philips, Azur (GC4567/80)

  • Russell Hobbs, Supreme Steam Pro

  • Severin, BA 3242

  • Tefal, Ultragliss Plus (FV6842E0)

Testutförande:

Slätgörning (strykresultat)

Laboratoriet undersökte hur slätt strykjärnen stryker på två olika tyg, ett bomulls- och ett i viskostyg (två provbitar per tyg). Provtygerna skrynklades genom att fuktas i ett klimatskåp i två timmar, för att sen placeras i ett plaströr i ett värmeskåp under 2 kg belastning i 30 minuter. Därefter fick de hängtorka i 24 timmar innan laboratoriepersonalen testade varje strykjärn genom att föra det fram och tillbaka under 60 sekunder över tygens längd- och breddriktning. Endast strykjärnets egen vikt användes som presskraft. Viskosen ströks med inställning på två prickar utan ånga. Bomullen ströks på tre prickar med ångan inställd på högsta nivå. Efter själva strykningen fick tygen hängtorka i 24 timmar innan två personer bedömde slätheten enligt standarden AATCC.

Värmeförmåga/Temperatur

Strykjärn har tre olika temperaturlägen med pricksymboler (en, två eller tre prickar) för olika tygtyper. Enligt standarden får temperaturen vid en prick inte överstiga 110 grader, vid två prickar 150 grader och vid tre prickar 200 grader. Medeltemperaturen bör ligga så nära maxtemperaturen som möjligt (dock inte över). Laboratoriet mätte strykjärnens temperatur under fem minuter genom att placera dem på en spånplatta med temperaturmätare. Vid mätningen noterades lägsta och högsta temperatur samt medeltemperaturen för en, två, tre prickar.

Uppvärmningstid

Alla strykjärn har en lampa som slocknar när den har kommit upp i önskad temperatur (en, två eller tre prickar). Laboratoriet mätte hur lång tid det tar för strykjärnens lampa att slockna samt temperaturen när detta sker vid en, två och tre prickar.

Ångkapacitet

Varje strykjärn ställdes in på tre prickar och maximal ångnivå. Vattenbehållaren fylldes till max. Därefter mättes ångkapaciteten genom att laboratoriet vägde strykjärnet före och efter en minuts användning. Resultatet redovisas som gram vatten/minut och är ett medelvärde av tre mätningar.

Temperaturer vid strykning

Tre prickar/ strykning hög temperatur
Strykning vid högst 200° C för material som bomull och lin. 

Två prickar/ strykning medeltemperatur
Strykning vid högst 150° C för känsligare material som ull, siden, polyester och viskos.

En prick/ strykning låg temperatur
Strykning vid högst 110° C för känsliga material som akryl, polyamid, nylon och acetat.

Källa: TEKO

Fredrik Ohlins skötselråd för ångstrykjärn
  • Töm alltid ur allt vatten efter varje användning. Annars kan vatten som blir kvar fälla ut kalk och på sikt kan det sätta igen strykjärnet, men det också komma ut bränt kalk. Folk brukar tro att det är rostvatten, men det är bränt kalk. Har du otur hamnar det på kläderna.

  • Avkalka strykjärnet om det inte har inbyggd avkalkning. Kör avkalkningsmedel. Då fyller du på med vatten som vanligt och häller i lite avkalkning. Du kan ha samma som du har till kaffebryggaren exempelvis, men det ska vara en vätska - inte något pulver i tanken. Låt det stå ett tag innan du trycker ut ånga. Sedan byter du till nytt vatten.

  • Se till att sulan är ren. Använd aldrig svinto eller annat med slipmedel. Men det är olika material på den här sulan i olika strykjärn. Kolla i bruksanvisningen vad som rekommenderas.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.