År 2020 stals drygt 77 000 cyklar i Sverige, visar en nyligen genomförd undersökning från försäkringsbolaget If tillsammans med färsk statistik från Brå. Drygt 12 procent av de anmälda stölderna gällde en elcykel. Varannan svensk kan enligt samma källa räkna med att någon gång under en livstid bli bestulen på sin cykel. Samtidigt är uppklarnings-procenten i praktiken noll.
Än så länge finns ingen samlad analys över hur pandemin påverkat cykelstölderna. Men cykelintresset verkar i alla fall ha legat på topp under tiden. Handlarna har rapporterat om en starkt ökad nyförsäljning, som både kopplas till en avrådan från att resa kollektivt och ett allmänt ökat intresse för friluftsliv.
Samtidigt har tillverkarna haft problem med leveranser. Detta har enligt många bedömare ökat efterfrågan på den andrahandsmarknad där många stulna cyklar hamnar under mer eller mindre organiserade former, ofta förmedlade via säljsajterna.
Statistik eller inte: den grundläggande frågan för den vanlige cykelägaren är förstås hur man själv förebygger stöld mest effektivt. Ett bra lås eller kombinationer av lås som på olika sätt förhindrar eller fördröjer den mest fräcka cykeltjuven är en återkommande rekommendation från både polis och försäkringsbolag.
Vilket lås ska man då välja? Laboratoriet RISE, Research Institutes of Sweden, har på uppdrag av Testfakta låtit testa åtta cykellås från kända märken på den svenska marknaden. Låstyperna är bygel, vikbart och kätting. Endast ett av låsen (Decathlon) saknar SBSC-märkning, (se faktaruta).
Testet fokuserar på säkerhet, men väger även in användarvänlighet i slutomdömet i betygsättningen.
[PDF]
Testmomenten har utgått från lås som är monterade på cykeln för att likna de verkliga förutsättningarna att både använda och att plocka bort låsen. Metoderna och verktygen tillhör cykeltjuvens vanliga arsenal: skruvmejsel/hammare, bultsax (simulerad med tryck), kylspray/hammare och slutligen vinkelslip.
Tidsfaktorn är viktig vid alla typer av stölder. Därför har de olika momenten fått en maxtid att förhålla sig till. Till exempel var maxtiden för vinkelslipen 60 sekunder, vilket den klarade med råge i samtliga fall.
Vinkelslipen är också utan tvekan cykeltjuvens främsta verktyg. I spannet 8-21 sekunder öppnar den alla lås i testet.
I övriga moment stod låsen emot verktyg och metoder bra, vilket indikerar en relativt hög säkerhet för att till exempel hindra tillfällighetstjuven.
Vad som framför allt särskiljer låsens säkerhetsförmåga i testet är motståndet i klipp-provet (bultsax-simuleringen) samt hur snabbt vinkelslipen skär genom stålet. Men även om motstånden i klippet skiljer sig åt krävs ändå en kraft som är nästintill omöjlig att uppbåda med en vanlig bultsax.
Man kan också konstatera att de billigaste låsen – Asaklitt och Kayoba – får de högsta betygen i en i övrigt relativt jämn och hög betygsättning.
Omvänt har det dyraste låset – Axa – lägst betyg.
Decathlon, som saknade SBSC-märkning, hamnar på mitten i testet. Det är storleksmässigt mindre än övriga och har den klart lägsta vikten, men klarar ändå vinkelslipen förhållandevis bra.