Med tiden har fiskodlarna ersatt mer och mer av det marina, fiskbaserade fodret med foder gjort på vegetabilisk olja från raps och sojabönor. Resultatet: på tio år har halten Omega 3-fettsyror i den odlade laxen halverats. Förklaringen heter ekonomi. Men den förändrade fodersammansättningen bidrar också till ett mer hållbart fiske eftersom småfisken är en ändlig resurs, menar den norska fisknäringens marknadsföringsorgan EFF.
Även fiskätare påverkas. Ju mer vegetabilisk olja i laxfodret, desto mindre får vi i oss av de nyttiga Omega 3-fettsyrorna DHA och EPA som bland annat motverkar hjärt- och kärlsjukdomar.
– När det gäller odlad lax är det i huvudsak fodret som bidrar till de här fettsyrorna, säger Åke Bruce, professor i tillämpad näringslära på Livsmedelsverket.
Testfakta har låtit analysföretaget Eurofins analysera tio fabrikat av odlade, frysta laxfiléer från Norge och Chile. Såväl fetthalt och fettsyrasammansättning som vattenhalt och bakterier undersöktes. Tre filéer av varje märke ingick i testet.
Ingen av de analyserade laxfiléerna fick någon anmärkning när det gäller bakteriehalten.
Mer anmärkningsvärt är att fetthalten varierar relativt mycket från lax till lax. Skillnaderna kan bland annat bero på laxens ålder och storlek, men också på att odlarna tillåts variera fetthalten i fodret från 12 till 40 procent. Laxfilén av märket Royal Greenland har lägst fetthalt, 10,5 gram fett per 100 gram fisk. Fetast är Findus laxfilé, som innehåller 18,1 gram fett per 100 gram.
Även halten av Omega 3-fettsyrorna EPA och DHA skiljer sig åt mellan de olika fabrikaten. I analysen har fettsyrehalten mätts i procent av den totala fetthalten. Högst andel EPA och DHA tillsammans har Ica:s laxfilée, lägst har den från Compass.
Trots att Omega 3-halten har minskat med åren finns ingen anledning till laxbojkott vid middagsbordet. Det menar Livar Frøyland, professor vid Norges nationella fiskforskningsinstitut NIFES, som lyfter fram laxen som en bra källa för vitaminer, mineraler och proteiner. Och EPA och DHA finns det fortfarande gott om i den odlade laxen, påpekar han.
– Äter man en portion fet fisk på 100 gram får man i sig ungefär två och en halv gång mer Omega 3-fettsyror än vad man behöver dagligen. Och få vet att även en middag med mager fisk ger tillräckligt mycket av syrorna. Det viktigaste ur ett folkhälsoperspektiv är att vi inte glömmer bort att äta fisk, säger han och ger ett litet tips till alla barnfamiljer:
– Några sardiner som pålägg på mackan eller lite makrill i tomatsås är också en bra källa, och det brukar barnen gilla.
Kostråd om fisk
Livsmedelsverket gick nyligen ut med nya kostråd vad gäller fisk. Till hösten kommer också mer detaljerade råd kring fisk och miljö.
• Både vuxna och barn rekommenderas att äta fisk eller skaldjur två till tre gånger i veckan för att få i sig bland annat Omega 3-fettsyror, d-vitamin, jod och selen.
• Välj miljömärkt fisk för att vara säker på att den är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt och att den kommer från starka bestånd.
• Ett annat sätt att tänka miljövänligt är att äta olika sorters fisk, så att belastningen sprids på flera arter.
• Barn och gravida kvinnor är mer känsliga för miljöföroreningar i fisk än andra och ska därför inte äta fisk som kan innehålla dioxin och PBC mer än två till tre gånger per år. Samma sak gäller för fisk som kan innehålla kvicksilver. Dioxin och PBC finns främst i strömming, vildfångad lax, öring från Östersjön, Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Kvicksilver finns i gädda, gös, abborre, svärdfisk, stor hälleflundra, haj, rocka och färsk tonfisk. Tonfisk på burk är en annan art än den färska och innehåller inte höga halter av kvicksilver.
Källa: Livsmedelsverket