Omdebatterat ogräsmedel i importerade livsmedel

Omdebatterat ogräsmedel i importerade livsmedel

Foto: Rickard Kilström
Laboratorietest

Flera importerade livsmedel köpta i svenska mataffärer innehåller resthalter av det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat. Det visar Testfaktas och SVT:s granskning.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 23 jan, 2018
Läs senare

Glyfosat är världens vanligaste bekämpningsmedel, men också ett av de mest omdebatterade. I Sverige är det förbjudet att bespruta växande grödor med glyfosat, medan man i andra länder får spruta på ämnet ända fram till skörd. 

Testfakta har tillsammans med SVT köpt och analyserat 15 vanliga importerade livsmedel. Resultatet visar att sju av de 15 varorna innehåller rester av ämnet. Det rör sig om röda och gröna linser, kikärtor, knäckebröd samt olika typer av frukostflingor. Produkterna kommer från länder som Tyskland, Kanada och Argentina.

Att man hittar glyfosat i nästan hälften av produkterna beror troligtvis på den generösa användningen strax innan skörd, menar Peter Bergkvist, utredare på Kemikalieinspektionen. 

– Vi påvisar inte glyfosat i svenska livsmedel. Däremot så visar ju den här undersökningen att det förekommer resthalter i produkter från andra länder, säger han till SVT.

Glyfosat är ett mycket omstritt bekämpningsmedel. 2015 klassificerade Världshälsoorganisationen, WHO ämnet som troligen cancerframkallande.  EU:s expertmyndigheter har däremot avfärdat larmet. Och på Livsmedelsverket är man inte oroade.

– Även om man har hittat glyfosat i maten och det finns i importerade livsmedel så är det inget man behöver oroa sig för som konsument, säger Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket. 

Halterna i de analyserade produkterna ligger under EU:s gränsvärden och enligt Livsmedelsverket är nivåerna ofarliga.

[PDF]

På Svenska Naturskyddsföreningen tycker man ändå att det är bra att uppmärksamma konsumenterna på vad som kan finnas i konventionellt odlad importerad mat.

– De här expertorganisationerna tittar ju på det utifrån lite olika kriterier. Och Världshälsoorganisationen har ju tittat på det bara utifrån risken för cancerogenitet, och inte tagit hänsyn till andra aspekter som EU:s expertorgan har gjort. Men oavsett det så räcker det ju med att en så pass tung organisation som WHO misstänker att det kan vara cancerogent för att vi tycker att man borde utgå från försiktighetsprincipen. Det är den som borde gälla när vi tittar på glyfosat i livsmedel, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen till SVT.


Testfakta har tidigare granskat glyfosat i öl. Då hittade vi ogräsmedlet i 15 av 16 produkter. 

Fakta om glyfosat


-  Glyfosat är ett ogräsmedel som används inom jordbruk, i trädgårdar och på järnvägens banvallar.
- Glyfosat är den aktiva substansen i ogräsmedlet Roundup som tillverkas av kemijätten Monsanto. Men sedan patentet gick ut år 2000 finns nu flera tillverkare.
- Glyfosat är farligt för vattenlevande organismer, det stör ekosystem och slår ut biologisk mångfald. Flera miljöorganisationer vill att det ska förbjudas.
- År 2015 slog Världshälsoorganisationen WHO:s särskilda cancerforskningsmyndighet IARC fast att glyfosat är troligen cancerframkallande. Men EU:s kemikalie- och livsmedelsmyndigheter menar att ämnet inte är cancerogent.
- Under 2017 skrev 1,3 miljoner EU-medborgare på ett upprop om att glyfosat borde förbjudas inom EU. I slutet av 2017 beslutade EU-kommissionen att glyfosat ska få ett förlängt tillstånd på fem år.
- Trots att Sverige har en restriktiv användning av glyfosat så brukas ändå stora mängder av substansen. Försäljning ligger på omkring 600-700 ton om året.
- Glyfosat får inte användas inom ekologiskt jordbruk.

Fakta om jämförelsen

Testfakta har tillsammans med SVT undersökt förekomsten av glyfosat i 15 olika importerade livsmedel. Analysen är utförd av Eurofins livsmedelslaboratorium i Lidköping.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Flygbolag vägrar följa ARN-beslut

Allmänna reklamationsnämnden har gett en person i Uppsala rätt mot Turkish Airlines efter ett klagomål gällande en reguljärflygresa. Men någon ersättning har inte betalats ut.

Nya räntehöjningar inte troliga

Börsrasen och eurokrisen har minskat sannolikheten för fler räntehöjningar från riksbanken. Det säger flera experter till Ekot.

Ont om blåbär

Årets bärprognos från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar på en låg tillgång på blåbär i hela landet, uppger SR Gotland.

400.000 avlopp klarar inte miljökraven

Många svenska sommarstugor har alldeles för dåliga avloppsanläggningar. Smutsigt avloppsvatten som rinner rätt ut i sjöar och vattendrag bidrar till övergödningen, uppger SR Ekot.

Ditt fejs – företagens bästa reklampelare

Rabatt på löparskorna, presentkort på kläder, eller en gratis milkshake till hamburgaren. Allt kan bli ditt om du bara låter dina vänner på Facebook se i vilka butiker du handlar. Genom våra uppkopplade telefoner får företagen tillgång till en ny marknadsföringskanal, där du är reklampelaren.

Telebolagens kartor ljuger

Det går inte att lita på telebolagens täckningskartor. Trots att de visar full täckning kan det finnas ”lokala avvikelser”, och missnöjda kunder nekas säga upp avtalen.

Allt fler unga spelberoende

40.000 unga män är beroende av spel om pengar, visar en ny rapport från Statens folkhälsoinstitut (FHI). Det är en fördubbling på tio år.

Inga spädbarn i första klass

Flygbolaget Malaysia Airlines portförbjuder spädbarn i första klass, uppger svd.se. Orsaken är att många resenärer har klagat på barnskrik.

19-åring åtalas för penninghäleri

Sammanlagt 35 gånger blev olika personer lurade att betala för varor som annonserades ut via internet men aldrig levererades. Nu åtalas en 19-årig kvinna, men inte för bedrägerierna utan för penninghäleri, rapporterar Skånska Dagbladet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.