Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Ska du titta på fyrverkerierna? Höga halter partiklar i luften kan ge känsliga personer problem. Men nyårsraketerna har blivit bättre ur miljösynpunkt.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 29 dec, 2016
Läs senare

På nyårsnatten fyrar vi av av omkring tusen ton nyårsraketer i Sverige. Vackert, men fyrverkerierna gör också nyåret till den tid på året då halterna av luftföroreningar riktigt skjuter i höjden, i alla fall i städerna.

– Under ett par timmar kan det bli extremt höga halter av partiklar i luften, mer än någon annan dag på året. Nivåerna kan ligga 20 gånger över det normala, lika högt som i Peking under de värsta smogdagarna, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar står fyrverkerierna för ungefär 0,4 procent av de totala partikelutsläppen som görs i Sverige årligen. Trafiken står för 15 procent. Men eftersom nästan alla fyrverkerier som säljs fyras av vid samma tidpunkt blir det ett stort tillskott just då. Fyrverkeriröken innehåller bland annat partiklar från förbränning, kol och svaveloxider, plus diverse metaller som används för att framkalla de vackra färgerna. Och det är framför allt astmatiker och människor med känsliga luftvägar som kan få problem, säger Lars Barregård.

– De som redan har besvär med andningen bör inte vistas i röken från nyårsraketerna.

Några hälsorisker på längre sikt för den övriga befolkningen ser Lars Barregård däremot inte.

– När man utsätts för höga partikelhalter under lång tid ökar risken att dö i förtid. Men föroreningstoppen på nyårsafton är för kortvarig för att ge några långtidseffekter.

Föroreningarna från fyrverkerierna faller förr eller senare till marken, och frågan är vad de innebär för miljön?

– Helt oproblematiskt är det inte. Fyrverkerierna bidrar till att sprida ämnen som vi vill fasa ut. Men det handlar sannolikt om små mängder om man till exempel jämför med det som släpps ut från industrin, säger Helena Parkman, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionens kontroller de senaste åren tyder också på att fyrverkerierna blivit bättre ur miljösynpunkt. Våren 2011 hittades det förbjudna och mycket giftiga ämnet hexaklorbensen i sex av åtta undersökta fyrverkeripjäser. Alla pjäser innehöll dessutom en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom. När myndigheten följde upp studien förra året såg det betydligt bättre ut – då hittades hexaklorbensen endast i en av 20 undersökta pjäser. Ingen innehöll otillåtna halter av kvicksilver. 

Om halterna av bly, kadmium, och krom också minskat vet inte myndigheten. Där gjordes ingen uppföljning eftersom lagen inte reglerar de ämnena i fyrverkerier. Men enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund är blyet borta från tillverkningen, enligt branschens egna regler.

– Våra medlemsföretag ställer hårda krav på leverantörerna och tillåter inget bly. I de fall de förekommer är det föroreningar som inte ska vara där, säger Erik Nilsson, branschförbundets ordförande.

Fyrverkerifakta

Raketer för dryga 150 miljoner
Enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund spenderar svenska konsumenter numera mellan 150 och 160 miljoner om året på fyrverkerier. Cirka 90 procent av försäljningen sker vid nyår.

Minskat sedan millennieskiftet
Alla fyrverkeriepjäser som säljs i Sverige är importerade, och importen har minskat stadigt. 1999, inför millennieskiftet, importerades 3853 ton fyrverkeripjäser. 2015 var importen 1584 ton.
Källa: SCB

Skadliga partiklar i röken
Fyrverkerier står för cirka 0,4 procent av de skadliga partikelutsläppen i luften varje år. Transportsektorn bidrar med 15 procent av partikelutsläppen.
2014 stod fyrverkerierna för 0,4 procent av de totala utsläppen av kadmium i Sverige och 1,3 procent av utsläppen av koppar.
Källa: Naturvårdsverket.

Färre olyckor
Varje år söker cirka 100 personer akut vård på grund av skador från fyrverkerier. 20 av dem är så allvarligt skadade att de måste läggas in på sjukhus. Antalet som måste vårdas på sjukhus har mer än halverats de senaste tjugo åren.
Källa: MSB

Förbjudet att bara smälla
2002 infördes förbud mot smällare i Sverige – det vill säga pjäser som har kraftigt ljud som främsta effekt.
Åldersgränsen för att köpa och hantera fyrverkerier är 18 år.
Källa: MSB

facebook Comments

Fler nyheter

Färre väljer ekologiskt på Systemet

Försäljningen av ekologiska drycker på Systembolaget har minskat med hela 16 procent under årets tre första månader, skriver Ekoweb.
Laboratorietest

Låg kvalitet på lakanen

Slitstarka lakan som varken noppar sig eller tappar formen är svåra att hitta i svenska butiker. Prislappen ger heller ingen bra vägledning. I Testfaktas test är det dyraste lakanet visserligen bäst, men det billigaste hamnar på en god andraplats.

Altantider –här är de giftfria alternativen

Visst är det härligt att sätta fötterna på en solvarm altan. Ännu bättre känns det förstås om bräderna inte innehåller gifter. Testfakta guidar dig till alternativen till tryckimpregnerat virke.
Laboratorietest

Så mycket försämras skyddet i solkläderna

Solskyddskläder till barnen är en självklar investering för många familjer inför semestern. Men det är stora skillnader på hur bra solskyddet sitter i när plaggen används, visar Testfaktas test.

Mobiloperatörerna luras om 4g-hastigheten

Surfhastigheten med 4g ligger långt ifrån vad operatörerna lovar, enligt ett test som tidningen PC för Alla har gjort.

Så väljer du rätt pulsklocka

Elit eller nybörjare – alla som tränar kan ha hjälp av en pulsklocka för att nå bättre resultat. Men modellerna är många, prisspannet enormt, och för den som överväger köp finns mängder av finesser att ta ställning till. Testfakta reder ut de viktigaste skillnaderna.
Laboratorietest

Lika bra solskydd i billiga brillor

Dyra solglasögon med hög trendfaktor skyddar inte bättre mot solljuset än vad ett par lågprisbrillor gör, visar Testfaktas test. Vad du däremot får med ett par dyrare glasögon är bättre reptålighet.

Så tjänar företagen på öppet köp

Att erbjuda öppet köp är inget måste för butiker, trots det blir returvillkoren allt generösare. Men det handlar inte bara om ökad service, utan också om att vi ska handla mer. – Jag har en misstanke om att konsumenter begår systematiska misstag när det gäller öppet köp, säger ekonomiforskaren Robert Östling.

Osynligt mönster ska stoppa piratkläder

En forskare på Chalmers har tagit fram en speciell tråd som kan skapa osynliga mönster i tyger. Förhoppningen är att den ska kunna hjälpa till att stoppa inflödet av piratkopierade kläder och textilier.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.