Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Ska du titta på fyrverkerierna? Höga halter partiklar i luften kan ge känsliga personer problem. Men nyårsraketerna har blivit bättre ur miljösynpunkt.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 29 dec, 2016
Läs senare

På nyårsnatten fyrar vi av av omkring tusen ton nyårsraketer i Sverige. Vackert, men fyrverkerierna gör också nyåret till den tid på året då halterna av luftföroreningar riktigt skjuter i höjden, i alla fall i städerna.

– Under ett par timmar kan det bli extremt höga halter av partiklar i luften, mer än någon annan dag på året. Nivåerna kan ligga 20 gånger över det normala, lika högt som i Peking under de värsta smogdagarna, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar står fyrverkerierna för ungefär 0,4 procent av de totala partikelutsläppen som görs i Sverige årligen. Trafiken står för 15 procent. Men eftersom nästan alla fyrverkerier som säljs fyras av vid samma tidpunkt blir det ett stort tillskott just då. Fyrverkeriröken innehåller bland annat partiklar från förbränning, kol och svaveloxider, plus diverse metaller som används för att framkalla de vackra färgerna. Och det är framför allt astmatiker och människor med känsliga luftvägar som kan få problem, säger Lars Barregård.

– De som redan har besvär med andningen bör inte vistas i röken från nyårsraketerna.

Några hälsorisker på längre sikt för den övriga befolkningen ser Lars Barregård däremot inte.

– När man utsätts för höga partikelhalter under lång tid ökar risken att dö i förtid. Men föroreningstoppen på nyårsafton är för kortvarig för att ge några långtidseffekter.

Föroreningarna från fyrverkerierna faller förr eller senare till marken, och frågan är vad de innebär för miljön?

– Helt oproblematiskt är det inte. Fyrverkerierna bidrar till att sprida ämnen som vi vill fasa ut. Men det handlar sannolikt om små mängder om man till exempel jämför med det som släpps ut från industrin, säger Helena Parkman, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionens kontroller de senaste åren tyder också på att fyrverkerierna blivit bättre ur miljösynpunkt. Våren 2011 hittades det förbjudna och mycket giftiga ämnet hexaklorbensen i sex av åtta undersökta fyrverkeripjäser. Alla pjäser innehöll dessutom en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom. När myndigheten följde upp studien förra året såg det betydligt bättre ut – då hittades hexaklorbensen endast i en av 20 undersökta pjäser. Ingen innehöll otillåtna halter av kvicksilver. 

Om halterna av bly, kadmium, och krom också minskat vet inte myndigheten. Där gjordes ingen uppföljning eftersom lagen inte reglerar de ämnena i fyrverkerier. Men enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund är blyet borta från tillverkningen, enligt branschens egna regler.

– Våra medlemsföretag ställer hårda krav på leverantörerna och tillåter inget bly. I de fall de förekommer är det föroreningar som inte ska vara där, säger Erik Nilsson, branschförbundets ordförande.

Fyrverkerifakta

Raketer för dryga 150 miljoner
Enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund spenderar svenska konsumenter numera mellan 150 och 160 miljoner om året på fyrverkerier. Cirka 90 procent av försäljningen sker vid nyår.

Minskat sedan millennieskiftet
Alla fyrverkeriepjäser som säljs i Sverige är importerade, och importen har minskat stadigt. 1999, inför millennieskiftet, importerades 3853 ton fyrverkeripjäser. 2015 var importen 1584 ton.
Källa: SCB

Skadliga partiklar i röken
Fyrverkerier står för cirka 0,4 procent av de skadliga partikelutsläppen i luften varje år. Transportsektorn bidrar med 15 procent av partikelutsläppen.
2014 stod fyrverkerierna för 0,4 procent av de totala utsläppen av kadmium i Sverige och 1,3 procent av utsläppen av koppar.
Källa: Naturvårdsverket.

Färre olyckor
Varje år söker cirka 100 personer akut vård på grund av skador från fyrverkerier. 20 av dem är så allvarligt skadade att de måste läggas in på sjukhus. Antalet som måste vårdas på sjukhus har mer än halverats de senaste tjugo åren.
Källa: MSB

Förbjudet att bara smälla
2002 infördes förbud mot smällare i Sverige – det vill säga pjäser som har kraftigt ljud som främsta effekt.
Åldersgränsen för att köpa och hantera fyrverkerier är 18 år.
Källa: MSB

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Underkänt för tre av nio cykelhjälmar

Tre av nio cykelhjälmar för barn klarar inte kraven, visar Testfaktas test. - Det är inte acceptabelt. En hjälm som inte dämpar stöten tillräckligt ökar risken för skallskador, säger Jonas Eriksson, utredare på Konsumentverket.

Svensk ekomjölk på export

Ett överskott på ekomjölk i Sverige gör att Arla för första gången nu exporterar svenskt ekologiskt mjölkpulver, huvudsakligen till Tyskland. En förklaring till överskottet är att intresset för ekologiska mejeriprodukter mattats av i Sverige, skriver Livsmedel i Fokus.

Försäljningsförbud för Ikeas LED-lampa

Ikeas LED- lampa Ledare uppfyller inte kraven och kan medföra fara i form av elchock och brand. Elsäkerhetsverket har därför beslutat om försäljningsförbud.

Stora prisskillnader på allergitabletterna

Den som vill lindra vårens hösnuva med allergitabletter möts av en djungel av olika preparat och priser. Men det dyrare medlet behöver inte alls vara bättre – prisskillnaderna beror ofta på helt andra saker än kvalitet.

Svensk oxfilé återkallas efter krav från Livsmedelsverket

Tallhöjdens kött och chark AB tvingas återkalla alla produkter märkta ”oxfilé Sverige fryst”. Detta enligt ett krav från Livsmedelsverket.
Laboratorietest

Tufft test avslöjar väskans brister

Tappade hjul, spruckna plasthöljen eller knappt en repa. Det är stora skillnader på hur bra olika resväskor klarar semesterns påfrestningar, visar Testfaktas test.

Griskött funnet i halalmärkt korv

I Livsmedelsverkets analys av gris-DNA i nötköttprodukter upptäcktes tio procent griskött i en halalmärkt salami.

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Ny tillsatsapp ska guida bland E-numren

Vad betyder alla förkortningar och symboler på livsmedelsförpackningarna? Konsumentföreningen Stockholm har tagit fram två nya appar som ska göra besöket i affären enklare.

Var femte svensk beredd att köpa läkemedel olagligt.

I Sverige får receptbelagda läkemedel bara säljas på godkända apotek. Ändå är 20 procent av svenskarna beredda att handla läkemedel i andra typer av butiker, utan varken recept eller läkarkontakt, visar Läkemedelsverkets undersökning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.