Stora skillnader i solkrämernas skydd

Stora skillnader i solkrämernas skydd

Laboratorietest

Stirra dig inte blind på solskyddsfaktorn. En barnsolkräm med faktor 30 kan ge bättre skydd än en med faktor 40. Det visar Testfaktas laboratorietest av 14 vanliga märken.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 24 Maj, 2008
Läs senare

Solskyddsmedel är ett sätt att skydda barnen mot UV-strålar. Därmed minskar risken för att de ska drabbas av hudcancer i framtiden. Deras hud är känsligare och de bränner sig lättare. Men varför ett speciellt solskyddsmedel för barn? Vissa tillverkare har anpassat krämen och gjort den oparfymerad, vattenfast och med fysikaliska filter som lägger sig som en hinna på huden och på så vis reflekterar solstrålarna, till skillnad från kemiska filter som absorberas av kroppen.

Testfakta har låtit Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) laboratorietesta 14 vanliga barnsolskydd, i både lotion- och sprejform. I testet undersöktes krämernas förmåga att skydda huden mot två typer av ultravioletta strålar – UVA och UVB. Testet visar att det är skillnad på solkräm och solkräm.
– Man kan se generellt att om en tillverkare har både faktor 30 och 40 behöver det inte innebära att 40 ger bättre skydd, säger Sofia Källqvist, testansvarig på SP.

Testet visar att samtliga krämer skyddar bra mot UVB-strålar, de strålar som gör att vi bränner oss men som också sätter igång bildandet av nyttigt d-vitamin. Värre var det med skyddet mot UVA-strålarna, den strålning som gör huden brun. Bäst UVA-skydd direkt efter insmörjning gav sprejerna från Eucerin, L’Oreal och Vichy samt Garniers och Niveas båda produkter. De gav alla ett skydd på 95–97 procent.

Efter en tids solande stod sig Eucerins och Niveas sprejer och L'Oreals lotion dock inte lika bra. Deras effekt avtog mest efter en tids solande, skyddsförmågan minskade med 9–12 procent.

Bäst totalt UV-skydd ger Vichy, en av de dyraste produkterna i testet. Sämst skydd ger en av de billigaste, Acos barnsolkräm med faktor 15.

Aco skriver på sin hemsida att ”Solskydden för barn är oparfymerade, vattenfasta och ger maximalt UVA-skydd.”

Hur hänger det här ihop, Aco?
– UVA-faktorn ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Det är det vi menar med maximalt UVA-skydd, säger Anna Sigfrid, nordisk produktchef för Acos solprodukter.

Att UVA-faktorn ska vara en tredjedel av UVB-faktorn uttrycks i en rekommendation från 2006 som EU-kommissionen har tagit fram.

Men varför har ni en så låg faktor som 15 för barn?
– Här uppe i Norden är det inte så stark sol. Den offentliga rekommendationen i Norden ligger på faktor 15 under sommaren. Och det är dyrare med högre faktor, så det blir bättre för plånboken. Men åker du utomlands får du gå upp i faktor, säger Anna Sigfrid.

En del av förklaringen till Acos låga betyg är att utgångspunkten för testet har varit att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solen. Därför har inte variationer i solskyddsfaktor påverkat betygen.

På Aco är man dock kritisk till testets utgångspunkt – att målet är att skydda barnet maximalt i alla lägen. Aco menar att man även bör ta hänsyn till miljöpåverkan då man använder ett höge skydd än nödvändigt, allergirisken och barnets biologiska behov av d-vitamin.

Förutom att testa solkrämernas skyddande förmåga anlitade Testfakta konsultföretaget Goodpoint, som kartlade kemikalierna i solskyddsmedlen utifrån ett hälsoperspektiv. Sammanlagt innehåller medlen cirka 190 ämnen, varav ett 15-tal tros kunna orsaka allergi, kontakteksem och överkänslighet. Med på listan finns bland annat olika parfymämnen.
– Det är större risk att barn reagerar negativt på allergiframkallande ämnen än att vuxna gör det. Därför bör man rent allmänt undvika sådana ämnen i produkter för barn. De flesta av de allergiframkallande ämnena i de här produkterna är till för att ge en god doft och jag tycker att man som konsument kan fråga sig om det är nödvändigt att använda doftande produkter för barn, säger Tina Almström Branting, toxikolog på Goodpoint.

Ny solskyddsmärkning

Solskyddsfaktorn på flaskan anger skyddet mot UVB-strålning. Men även UVA-skydd ska finnas i krämen. Det ska vara minst en tredjedel av UVB-faktorn. Till sommaren ska skyddet mot UVA-strålar också märkas ut på flaskan.

Enligt rekommendationer från EU får tillverkarna inte använda missvisande uttryck som ”sunblocker” och ”100 % skydd”.  Solskyddsfaktorn bör kompletteras med beskrivande ord som ”lågt” eller ”mycket högt”.

Barn och sol
Är barnet under ett år ska det inte utsättas för direkt solljus över huvud taget. Och det är bra om de riktiga badhjältarna har kläder på sig, tipsar Torbjörn Egelrud, professor i hudsjukdomar.
– Den absoluta grundregeln är att barnen aldrig någonsin ska bränna sig. Det är hudens signal för att den är akut skadad. Och som man säger i Australien: Between eleven and three – slip under a tree! säger han.
Strålskyddsinstitutet tipsar om en lek som kan lära barn att hålla koll på solens styrka vid olika tidpunkter på dagen. Är skuggan kortare än barnet är solen stark, är den länge än barnet är solen mindre farlig.

Fakta

SP testade krämernas förmåga att hindra UVA- och UVB-strålar från att tränga in i huden. Både effekten direkt efter insmörjning och efter en stunds solande sattes på prov.

Ingen hänsyn har tagits till skillnader i deklarerad solskyddsfaktor, eftersom testet utgått från att föräldrar vill skydda sina barn så mycket som möjligt från solens strålar.

I testet har betyget för UV-skyddsförmåga viktats så här: UVA-skydd före exponering 33 procent, UVA-strålning efter en tids exponering 67 procent, UVB-skydd före exponering 33 procent och UVB-skydd efter en tids exponering 67 procent. Delbetygen för UVA- och UVB-skydd har viktats lika.

För att få fram totalbetyget har resultatet från testet och analysen av kemikalierna viktats med 75 respektive 25 procent.

Fakta om hälsobedömning av kemikalier

* Syftet med undersökningen har varit att kartlägga och bedöma ingående kemikalier ur en allmän hälsoaspekt. Någon hänsyn har inte tagits till de ingående kemikaliernas koncentration och någon jämförande riskvärdering mellan de studerade produkterna har därigenom inte kunnat göras. Inget av nedanstående ämnen är förbjudna i kosmetiska produkter.

* Kontaktallergi börjar ofta redan hos barn och ungdomar och kvarstår hela livet. Exempel på kontaktallergener, det vill säga ämnen som framkallar allergiska reaktioner vid kontakt med huden, är metallen nickel, olika konserveringsmedel, parfymämnen, gummi- och plastkemikalier och läkemedel. Exempel på sådana ämnen i de bedömda solskyddsmedlen är:

* Butylhydroxitoluen (antioxidationsmedel). Kan framkalla allergi, särskilt hudirritation runt munnen.

* Butylparaben (konserveringsmedel). Kan orsaka kontaktallergi, i synnerhet vid kontakt med skadad hud.

* Butylphenyl Methylpropional (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner på huden.

* Cinnamyl Alcohol (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiskt kontakteksem som följd.

* Citronellol (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiska reaktioner som följd.

* Citral (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner med allergiskt kontakteksem som följd.

* Cl 19140/yellow 5 (färgämne). Kan framkalla överkänslighetsreaktioner, särskilt hudirritation runt munnen.

* Coumarin (parfymämne). Kan orsaka överkänslighetsreaktioner och kontaktallergi.

* Cyclomethicone (mjukgöringsmedel). Samlingsnamn för en grupp av ämnen med liknande kemisk struktur (oklart vilket av dessa som förekommer i produkterna). Kan vara oktametylcyclotetrasiloxan som är klassificerat som reproduktionstoxisk kategori 3, ”möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga”. Detta på grund av effekter som observerats i djurförsök via inandning av ämnet (ej hudkontakt).

* Eugenol (parfymämne). Ett av de 13 mest allergiframkallande doftämnena i Europa. Starkt hudirriterande i hudvårdsmedel.

* Geraniol (parfymämne). Kan verka irriterande på huden och ge allergi vid hudkontakt. 

* Hexyl Cinnamal (parfymämne). Kan verka sensibiliserande på huden och kan orsaka kontaktallergi.

* Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde (parfymämne). Kan ge överkänslighetsreaktioner med kontaktallergi som följd.

* Lanolin Alcohol (mjukgörande medel). Kan ge hudirritation och kontaktallergi.

* Limonene (parfymämne). Kan vid direktkontakt med huden orsaka irritation och allergiska kontakteksem.

* Parfym (parfymämnen som enligt SCCNFP i EU inte behöver specificeras vid namn) Misstänks kunna orsaka överkänslighetsreaktioner och vara allergiframkallande.

Vissa tillverkare marknadsför sina produkter som mer naturliga eller framställda av naturliga ämnen. Trots det visar bedömningen att även dessa produkter innehåller ämnen med misstänkt eller konstaterat negativ hälsopåverkan. Bara för att ett ämne är naturligt så betyder det inte att det är mindre skadligt. Även naturliga ämnen kan förorsaka allergiska reaktioner hos överkänsliga individer.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Mobiler klarar svensk vinter olika bra visar test

Telefonernas batterikapacitet kan minska med hela 40 procent när kylan slår till. Och vissa slutar helt enkelt att fungera. Men det skiljer mycket mellan olika modeller, visar Testfaktas test. 

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Laboratorietest

Här är bästa ledlampan – med det behagligaste ljuset

De ser ut som klassiska glödlampor men vad får du för ljus därhemma? Testfakta har jämfört nio ledlampor i retrostil för att se vilken som är mest lik en glödlampa.

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

Laboratorietest

Billigt dubbdäck bäst i test

Fler dubbar ger inte automatiskt bättre grepp på vägen, visar Testfaktas test av nio vinterdäck för cykel. Testvinnaren har minst antal dubbar och är dessutom billig.

Laboratorietest

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Storhandla utan bil – åtta rullande shoppingväskor i jämförelse

Slit inte på axlar och armar i onödan genom att släpa på tunga matkassar- en shoppingväska på hjul kan vara till stor hjälp för den som inte har bil, men ändå vill storhandla. Testfakta har jämfört åtta modeller. 

Forskare: oron för mikroplaster kan vara överdriven

Rädslan för mikroplaster sprider sig. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt är vet vi inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser.
– Det får inte bli vilseledande och skrämma folk i onödan, säger biologen Martin Ogonowski

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.