Att bli besviken på julskinkan vid julbordet är ingen höjdare. Men att på förhand veta vilket fabrikat man ska välja är inte helt lätt. Testfakta lät laboratoriet Eurofins i Lidköping analysera sju färdigkokta och rimmade julskinkor av känt fabrikat för att se hur de skiljer sig åt när det gäller vatten-, salt- och fetthalt. Dessutom analyserades förekomsten av bakterier och antibiotika.
– Vi malde en skinka till en homogen färs. Utav den tar man sedan ut en viss mängd prov till varje analys. En annan skinka delades och användes för att analysera förekomsten av bakterier och antibiotika, säger Per-Olov Södergren på Eurofins.
[PDF]
Och visst skiljer sig de olika julskinkorna åt. Främst när det gäller vattenhalt. Nybergs Delis skinka består till exempel av 71 procent vatten, medan vattenhalten i Ridderheims e-nummerfria skinka endast ligger på 57 procent.
– Utan att veta exakt hur de gör sin skinka så låter 71 procent väldigt högt. Nästan så att man kan misstänka att de har tillsatt mer än fem procent vatten. Och har de inte deklarerat det så bryter de mot lagen, säger Åke Rutegård, vd på branschorganisationen Kött & Charkföretagen.
På Nybergs Deli hävdar man dock att vattenhalten inte beror på för mycket tillsatt vatten.
– Nej, det har jag svårt att tro. Men jag är lite förvånad över vattenhalten eftersom vi i år för första gången inte tillsatt fosfater, vilka binder vätska. Men jag skulle ändå hellre välja en julskinka med 71 procent vatten än en med 57 procent. Det tycker jag låter väldigt torrt, säger Hans Hellsén på Nybergs Deli och syftar på Ridderheims skinka.
Sofie Lindeström på Ridderheims tycker dock inte att deras skinka är torr.
– Jag ätit ganska mycket av den, och jag tycker absolut inte att den är torr.
Vi kokar vår skinka längre med en speciell process och har inga tillsatser. Det kan möjligen påverka vattenhalten, säger hon.
Även salthalten varierar. Samtliga julskinkor ligger klart över Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessa säger att 1,25 gram salt per 100 gram är ”mycket”. Högst salthalt har Lidls skinka Enebacken, med 3,3 procent salt, betydligt mer än till exempel potatischips innehåller.
– Det är väldigt högt. Två stora skivor och man är uppe på hela dagsintaget av salt. För de som äter julbord en eller två gånger är det naturligtvis ingen fara. Men de finns ju de som äter julbord hela december, och det kanske inte är så bra, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.
Men om salthalten är hög så är förekomsten av både bakterier och antibiotika väldigt låg. Testfaktas analys visar att samtliga julskinkor ligger långt under gränsvärdena på bägge punkter. En tidig, men föga överraskande, julklapp, enligt Åke Rutegård.
– I Sverige har vi en väldigt restriktiv policy. Det är helt okej att ge djuren antibiotika om de är sjuka, men det är totalförbud mot att göra det för att djuren ska växa fortare. I vissa länder är det fortfarande ett problem. Det största bekymret är att antibiotikan från djuren gör bakterier i människan resistenta. Lyckligtvis har vi inte det problemet i Sverige, säger han.
Så, att välja rätt julskinka framstår allt mer som ett lotteri. Enligt Åke Rutegård beror det på att det helt enkelt finns för många faktorer att ta hänsyn till, både när det gäller grisen som individ och tillverkningsmetoden.
– Sådana här tester är ju alltid bra att läsa innan man väljer. Sedan går jag på kända varumärken. Har man hittat en skinka man gillar så är chansen stor att samma tillverkare lyckas även året därpå.