Svårt rekrytera unga fiskare

Svårt rekrytera unga fiskare

Sommartider är fisketider. Men det blir allt svårare att locka unga till en av Sveriges största fritidssysselsättningar. – Vi håller på att tappa traditionen där fisket var en naturlig del av familjelivet, säger Stefan Nyström, Sportfiskarnas generalsekreterare.

Peter Willebrand
Peter Willebrand Publicerad: 16 jun, 2011
Läs senare

Fiske är en av Sveriges största fritidssysselsättningar, och tillgången på fiskevatten enorm. När Fiskeriverket gjorde en sammanställning för några år sedan kom man fram till att drygt en miljon svenskar regelbundet ägnade sig åt så kallat fritidsfiske. En tredjedel var kvinnor.

De flesta såg avkoppling från vardagen och kontakt med naturen som främsta skälet till att fiska.

Intresset för fritidsfiske är stabilt bekräftar Sportfiskarnas generalsekreterare, Stefan Nyström.
– Vi räknar med att sportfisket årligen omsätter runt 2 miljarder kronor.

Störst andel fiskande bland befolkningen finns i Norrlands inland, följt av Norrlandskusten samt Norra Götalands och Svealands inland. Trenden är att allt fler blir specialiserade i sitt fiske.
– Den har förstärkts med åren. Allt fler nischar sig och ägnar åt till exempel flugfiske eller fiskar vissa arter, säger Stefan Nyström.

Sportfiskarna har drygt 400 000 medlemmar. De är den hårda kärnan bland fritidsfiskarna. Den genomsittligare fritidsfiskaren fiskar13-14 gånger per år.
– Det kan jämföras med våra medlemmar: 90 procent fiskar i snitt mer än 50 gånger per år, säger Stefan Nyström.

Fritidsfiskaren står även för en ansenlig del av den svenska fiskefångsten som konsumeras under ett år: runt 16 000 ton fisk, drygt 1,5 kilo per svensk.  Yrkesfisket står som jämförelse för cirka 300 000 ton.

Trots det stora intresset ser Stefan Nystöm med visst bekymmer på nyrekryteringen av sportfiskare. Inte minst bland unga.
– Vi håller på att tappa traditionen där fisket var en naturlig del av familjelivet. Det flesta i vår generation kom för första gången i kontakt med fiske via någon av våra föräldrar, som tog oss med på en fisketur.

Stefan Nyström tror att specialiseringen av fisket, med en uppsjö av utrustningsalternativ, bidragit till att skymma själva fiskupplevelsen. Många tror att fiske är mer komplicerat än vad det i själva verket är.
– Jag kan jämföra dagens förutsättningar med när jag själv fiskade i fjällen på 70-talet. Då gick jag omkring med ylletröja och stövlar och hade med dagens mått en relativt enkel utrustning.

Sportfiskarna arbetar också aktivt för att göra avdramatisera bilden och sänka trösklarna till den första fisketuren.
– Vi gör bland annat särskilda satsningar på tjejer och barn, med till exempel sommarläger. Vår stora satsning heter Upp till 13. På 65 sportfiskebutiker i hela landet lånar vi helt enkelt ut fiskeutrustning till barn mot en depositionsavgift på 150 kronor, säger han.

Annars finns väldigt många bra och billiga nybörjarpaket, understryker Stefan Nyström.
– Undvik de allra billigaste alternativen. Det lönar sig att lägga på par hundralappar. För 300-400 kronor får man ett riktigt bra paket som klarar många typer fiske.

Fritidsfiske ingår inte i Allemansrätten. Men alla har rätt att fiska längs Sveriges kuster och i de fem stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. Man får meta, spinnfiska, pilka och pimpla och fiska med lina som har max 10 krokar.

I andra vatten måste man köpa fiskekort eller fråga fiskerättsägaren om lov.
– Kostnaden för ett kort ska inte vara ett hinder. Ett fiskekort kostar vanligtvis från 30-50 kronor för en dag. Om ett kort är dyrare kan det till exempel bero på att en fiskeförening satt ut fisk i sjön, säger Stefan Nyström.

Många gånger kan man köpa fiskekortet direkt via nätet, via betalkort. Sportfiskarna driver portalen Svenska Fiskevatten med ett register över 20 000 fiskevatten i hela landet.
– Det är bara att köra ut kortet i skrivaren när man betalt, säger Stefan Nyström.

Det finns uppskattningsvis runt en halv miljon sjöar i Sverige. Ett av Sporfiskarnas viktigaste uppdrag är just fiskevården i sjöarna.
– Det här är en av våra stora nationella tillgångar, inte minst sett till turistnäringen. Var man än befinner sig i Sverige har man alltid nära till ett bra fiskevatten, säger Stefan Nyström.

Fakta

En miljon fiskare

År 2006 fritidsfiskade cirka en miljon svenskar. Män fiskade i snitt 16 dagar under året, medan kvinnorna i snitt fiskade 9 dagar. 80 procent fångar tio kilo fisk eller mindre per år.
Fångsterna i fritidsfisket uppgick till totalt cirka 18 000 ton, medan cirka 5 000 ton återutsattes. Ungefär 16 000 ton av den fångade fisken gick till konsumtion.

Utgifterna för fritidsfisket uppgick till 1,7 miljarder kronor, cirka 125 kronor per fiskedag.

Var får man fiska?

Fisket är fritt längs Sveriges kuster och i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön.

För fiske i andra vatten vänder man sig till fiskerättsägaren eller den förening som sköter fiskevården. På Sportfiskarnas hemsida finns en förteckning över fiskevatten. Där kan man även köpa fiskekort online.

Länsstyrelsen har också uppgifter om var man får fiska och till vem man vänder sig med frågor om fiskekort.

Källa: Fiskeriverket

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Vassast i trädgården - 8 sekatörer i test

Oavsett om du är proffs i parken eller hobbyodlare hemma så är sekatören ett av trädgårdens viktigaste verktyg. Men kvalitetsverktyg kostar ofta en hel del, och de bästa sekatörerna ligger högre i pris än genomsnittet. Vinnaren i Testfaktas laboratorietest av sekatörer blir Fiskars som har utmärkt skärprestanda och är mycket ergonomisk för många timmar i trädgårdslandet.

Laboratorietest

Så många lingon är det i burken

Rårörda lingon är precis vad namnet antyder – färska lingon som varsamt blandats med socker, utan tillsatser och utan uppvärmning. Men hur står sig butikernas burkar mot den traditionella metoden? Är det verkligen rårörda lingon, eller snarare vanlig sylt? Testfaktas test avslöjar stora skillnader mellan olika fabrikat
Laboratorietest

Te i påse – stora skillnader i kvalitet och pris

Svart te har högre koffeinhalt än många andra teer, och den uppiggande effekten är en av anledningarna till att det gör sig extra bra på morgonen. Men se till att välja rätt – det är stor skillnad på både smak och kvalitet, och priset varierar enormt.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Bästa bindan innehåller också mycket förnybart material

Tunn, torr och läckagefri ­är målet när tillverkarna utvecklar bindor. Men det är stora skillnader i prestanda mellan olika fabrikat visar Testfaktas stora laboratorietest av sanitetsbindor på den svenska marknaden. Flera av bindorna innehåller också stora mängder fossilbaserat material, trots att alternativ finns.

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.