Kraftig ökning av receptfritt

Kraftig ökning av receptfritt

Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat med 25 procent på bara fem år. Med stigande konsumtion ökar även risken för felanvändning och överdosering.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 4 mar, 2011
Läs senare

Värktabletter, nikotintuggummin och allergimediciner. Vi svenskar har blivit storkonsumenter av receptfria läkemedel. De fem senaste åren har försäljningen gått upp med omkring 25 procent, enligt Apotekens Service, som för statistik över läkemedelsförsäljning i Sverige.
– Ökningen har inte bara att göra med den ökande tillgängligheten i samband med att apoteksmonopolet försvann. Det här är en trend som började tidigare än så, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service.

En förklaring är att många läkemedel, som tidigare var receptbelagda, har blivit receptfria de senaste åren. Ett exempel är storsäljaren Voltaren - ett antiinflammatoriskt medel som finns både som salva och i tablettform. En annan förklaring är hårdare marknadsföring från läkemedelsföretagen. 
– I och med att det här är en växande marknad så satsar företagen extra mycket, säger Max Wirén.

Att läkemedelsföretagen satsar allt hårdare i sin marknadsföring visar också Sifo:s reklamstatistik. Förra spenderade branschen närmare 800 miljoner kronor på reklam i olika medier, en ökning med 45 procent sedan 2004. Och tittar man på bara värktabletter, som är en av de produktkategorier som växt mest, ligger ökningen i reklampengar på närmare 60 procent.

Björn Wettermark är forskare inom läkemedelsanvändning vid Karolinska institutet, och chef för analysenheten på Medicinskt kunskapscentrum vid Stockholms läns landsting.
– Läkemedelsföretagen har helt klart blivit aggressivare i sin marknadsföring till allmänheten. Här krävs det mycket mer av oberoende information för att matcha marknadstrycket. 

– Dessutom behövs ordentliga studier på hur användningen av receptfria läkemedel ser ut. Vilka åldersgrupper handlar det om? Hur är könsfördelningen? Hur länge och ofta använder vi olika läkemedel och hur blandar vi dem? Och vad finns det för positiva och negativa effekter?

Den ökande konsumtionens effekter på människors hälsa är fortfarande ett frågetecken. Det finns näst intill ingen forskning på området att tillgå. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att titta på svenskarnas användning av receptfria läkemedel. Men de studierna har precis kommit igång, och Björn Wettermark ser flera risker.
– Alla läkemedel har biverkningar om de används på fel sätt. En ökad konsumtion kan innebära en ökad risk för överdosering och felanvändning. Det finns också risk att människor inte uppsöker vård i tid. Man självmedicinerar när man borde ha gått till läkaren helt enkelt, säger han.

Dessutom kan olika läkemedel påverka varandra på olika sätt. Ett läkemedel kan till exempel förta effekten, eller öka risken för biverkningar, av ett annat. – Även naturläkemedel, som exempelvis johannesört, kan ha effekter på andra läkemedel. Och när det gäller naturläkemedel vet vi ännu mindre om hur användningen ser ut i befolkningen. Detta är ett annat intressant område som man borde titta närmare på, säger Björn Wettermark.

Men att vrida tillbaka klockan till en tid då allt låg i doktorns hand är inte rätt väg att gå, enligt Björn Wettermark.
– Nej, den ökade tillgängligheten har självklart många positiva effekter också. Det viktigaste just nu är att vi får ordentlig uppföljning och forskning på området. Här har både Läkemedelsverket och landstingen ett stort ansvar.

facebook Comments

Fler nyheter

Forskare varnar för lågenergilampor

Strålningen från lågenergilampor kan vara farlig på sikt, enligt en schweizisk studie. Se till att hålla ett avstånd på 30 centimeter, uppmanar landets myndigheter. Även svenska myndigheter tar allvarligt på de nya rönen.  

Inaktiva elkonsumenter förlorare

Den som tecknade elavtal för ett år sedan har kunnat spara upp till  fyra tusen kronor i elkostnad, visar statistik från Elpriskollen. Fast elpris är just nu bliigare än rörligt.
Laboratorietest

Stegräknarna räknar fel

En stegräknare lever inte alltid upp till namnet. Testfaktas test av åtta olika modeller visar att tusentals steg aldrig registreras och att en bilfärd uppfattas som en promenad.

Fakta om testet

Stora brister i läkemedelsförsäljningen

Knappt hälften av alla butiker som säljer receptfria läkemedel har rapporterat sina försäljningsvolymer till Läkemedelsverket. Enligt lag kan butikerna som struntar i att rapportera drabbas av vite, uppger Sveriges Radio.

SBAB utnyttjat i värderingsbluff

Den danska huvudman som lockat svenska konsumenter till sina värderingssajter använder en liknande nätadress som SBAB. Den som via sökmotorn Google försöker hitta till SBAB kan lätt sammanblanda sajterna, uppger Sverige Radio.

Tre insjuknade i köttallergi

På bara ett halvår har tre personer fått den ovanliga diagnosen köttallergi vid Södersjukhuset i Stockholm. Patienterna har haft sjukdomsbild med magont och nässelutslag några timmar efter att de har ätit olika typer av rött kött.

Ungdomssajter ingår otillåtna avtal med barn och unga

Konsumentverket har fått in flera anmälningar mot ungdomssajterna Habbo hotell och Stardolls. Barn och unga köper medlemskap och låtsaspengar till sajterna utan föräldrarnas tillåtelse, skriver Göteborgs-Posten.

Samtliga barnvagnar underkända i stort test

Ingen av de tio barnvagnar som Konsumentverket har låtit testa klarade säkerhetskraven, skriver verket i en pressrelease. Flera allvarliga brister upptäcktes.

Dansk huvudman bakom bluffsajter

En dansk utpekas som huvudman bakom flera estniska värderingsföretag som över 100 personer anmält till Konsumentverket sedan i höstas, skriver Borås Tidning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.