Kraftig ökning av receptfritt

Kraftig ökning av receptfritt

Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat med 25 procent på bara fem år. Med stigande konsumtion ökar även risken för felanvändning och överdosering.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 4 mar, 2011
Läs senare

Värktabletter, nikotintuggummin och allergimediciner. Vi svenskar har blivit storkonsumenter av receptfria läkemedel. De fem senaste åren har försäljningen gått upp med omkring 25 procent, enligt Apotekens Service, som för statistik över läkemedelsförsäljning i Sverige.
– Ökningen har inte bara att göra med den ökande tillgängligheten i samband med att apoteksmonopolet försvann. Det här är en trend som började tidigare än så, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service.

En förklaring är att många läkemedel, som tidigare var receptbelagda, har blivit receptfria de senaste åren. Ett exempel är storsäljaren Voltaren - ett antiinflammatoriskt medel som finns både som salva och i tablettform. En annan förklaring är hårdare marknadsföring från läkemedelsföretagen. 
– I och med att det här är en växande marknad så satsar företagen extra mycket, säger Max Wirén.

Att läkemedelsföretagen satsar allt hårdare i sin marknadsföring visar också Sifo:s reklamstatistik. Förra spenderade branschen närmare 800 miljoner kronor på reklam i olika medier, en ökning med 45 procent sedan 2004. Och tittar man på bara värktabletter, som är en av de produktkategorier som växt mest, ligger ökningen i reklampengar på närmare 60 procent.

Björn Wettermark är forskare inom läkemedelsanvändning vid Karolinska institutet, och chef för analysenheten på Medicinskt kunskapscentrum vid Stockholms läns landsting.
– Läkemedelsföretagen har helt klart blivit aggressivare i sin marknadsföring till allmänheten. Här krävs det mycket mer av oberoende information för att matcha marknadstrycket. 

– Dessutom behövs ordentliga studier på hur användningen av receptfria läkemedel ser ut. Vilka åldersgrupper handlar det om? Hur är könsfördelningen? Hur länge och ofta använder vi olika läkemedel och hur blandar vi dem? Och vad finns det för positiva och negativa effekter?

Den ökande konsumtionens effekter på människors hälsa är fortfarande ett frågetecken. Det finns näst intill ingen forskning på området att tillgå. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att titta på svenskarnas användning av receptfria läkemedel. Men de studierna har precis kommit igång, och Björn Wettermark ser flera risker.
– Alla läkemedel har biverkningar om de används på fel sätt. En ökad konsumtion kan innebära en ökad risk för överdosering och felanvändning. Det finns också risk att människor inte uppsöker vård i tid. Man självmedicinerar när man borde ha gått till läkaren helt enkelt, säger han.

Dessutom kan olika läkemedel påverka varandra på olika sätt. Ett läkemedel kan till exempel förta effekten, eller öka risken för biverkningar, av ett annat. – Även naturläkemedel, som exempelvis johannesört, kan ha effekter på andra läkemedel. Och när det gäller naturläkemedel vet vi ännu mindre om hur användningen ser ut i befolkningen. Detta är ett annat intressant område som man borde titta närmare på, säger Björn Wettermark.

Men att vrida tillbaka klockan till en tid då allt låg i doktorns hand är inte rätt väg att gå, enligt Björn Wettermark.
– Nej, den ökade tillgängligheten har självklart många positiva effekter också. Det viktigaste just nu är att vi får ordentlig uppföljning och forskning på området. Här har både Läkemedelsverket och landstingen ett stort ansvar.

facebook Comments

Fler nyheter

Naturligt godis - fullt av tillsatser

Naturgodis – fredagsmys med gott samvete? Knappast! Snarare fullt av tillsatser, socker, salt och fett. – Det enda positiva är att det är dyrt, så folk kanske köper mindre, säger Livsmedelsverkets nutritionist Åsa Brugård Konde,

Missnöjda fotbollskunder anmäler Canal Plus

Konsumentverket har de senaste veckorna tagit emot flera anmälningar från missnöjda Canal Plus-abonnenter. Anledningen är att kanalen förlorat rättigheterna till Premier League till konkurrenten Viasat.

KO anklagar bokningssajt för vilseledande priser

Konsumentverket uppmanar bokningssajten hotels.se att ändra sina prisuppgifter sedan flera konsumenter anmält sajten. Anledningen är att hotellpriserna redovisas utan moms och skatter.

Höga gifthalter i frukt och grönt

Flera olika frukter och grönsaker innehåller halter av bekämpningsmedel som vida överstiger gränsvärdena. Det visar en genomgång som GP Konsument har gjort av Livsmedelsverkets Svarta lista.

Lifes koncernchef till motattack

Livsmedelsverket anmälde Lifes reklamkampanj förra veckan för att vara grovt vilseledande. Nu går Lifes koncernchef Lars Fins till motattack i en debattartikel.

Få blåsta på nätaffären

En av fyra tror att man blir blåst på nätköpet. Men bara 2 procent uppger att de faktiskt blivit blåsta. Det visar en undersökningen från Konsument Göteborg, skriver Göteborgs Posten.

BMW toppar stöldstatistiken

BMW toppar listan över stulna bilar som inte återfinns, skriver Teknikens Värld. Ligor specialiserade på vissa märken antas var en del av förklaringen.

Konsumentverket utreder SJ:s billiga biljetter

Många resenärer har svårt att hitta de billiga biljetter som SJ marknadsför. Därför startar Konsumentverket nu en utredning kring biljettförsäljningen, skriver Dagens Nyheter.

Tuff vinter testar ny däcklag

Enligt ny lagstiftning ska vinterdäcken bytas senast 15:e april. Men årets tuffa vinter blir en prövning för lagen. - Självklart ska man följa reglerna men det finns undantag, säger Göran Andersson, utredare på Transportstyrelsen.

Lånebolaget HTO Finansierings ränta skyhög

Konsumentverket anmäler sms-lånebolaget HTO Finansiering för ocker, skriver Svenska Dagbladet. Bolaget "tar ut en anmärkningsvärt hög kostnad för sina lån" skriver Konsumentverket: 75 862 procent enligt verkets beräkning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.