Fler och fler barn väljer att sparka sig till och från skolan i stället för att trampa. Sparkcykeln, eller kickboarden som den också kallas, säljs hos allt från cykelhandlare till välsorterade livsmedelsbutiker och priserna skiljer sig från ett par hundralappar upp till femhundra kronor. Testfakta gav SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i uppdrag att jämföra kvaliteten på sju vanliga modeller.
– Ingen av sparkcyklarna är farlig att använda. Men både bromsförmåga och hållbarhet skiljer sig åt, säger Nina Talbrant, testledare på SP.
Cyklarnas hållbarhet testades i två olika provmoment. Först belastades handtagen åt olika håll för att se hur styrstången klarar den påfrestning som cykeln utsätts för under en normal färd.
– När man tar fart med benet lutar man sig mot handtagen och belastar styre och stag. Om de skulle gå sönder kan det utgöra en risk. Men alla cyklar klarade sig utan anmärkning.
[PDF]
Krocktestet var desto mer utslagsgivande. Här kördes cyklarna i 12 kilometer i timmen in i en fem centimeter hög stålbalk, vilket motsvarar en trottoarkant eller liknande hinder på vägen. Varje sparkcykel krockades tre gånger och efter varje tillfälle bedömde laboratoriet hur mycket åverkan smällen tillfogat cykeln.
– Kravet på den här typen av produkt är att den ska klara sju kilometer i timmen, men många gånger kommer du upp i högre hastigheter än så. Därför är det intressant att jämföra cyklarna i lite högre fart, säger Nina Talbrant.
Endast två av sju cyklar gick att köra med efter krocktesterna. Lågpriscykeln från Biltema rullar på som om inget har hänt medan Crescent-cykelns framhjul skaver något mot en skruv i ramen.
– Övriga cyklar är helt oanvändbara eftersom hjulen går emot ramen. Cyklarna från Clas Ohlson och ICA klarade inte ens första krocken. Dessa två tycks också ha en liknande konstruktion när det gäller hjul och framgaffel.
Även bromsförmågan skiljer sig mycket åt. En sparkcykel stannas genom att man ställer sig med ena foten på en platta ovanför bakhjulet. För att testa hur effektiv bromsen är placerades cykeln på en yta som lutades i stigande grad. Själva bromsplattan belastades med 20 kilo, vilket ungefär motsvarar en fot som håller emot. Laboratoriet noterade hur mycket lutning cyklarna klarar utan att börja rulla.
– Alla cyklar klarar standardkravet tio grader. Men ökar man på lutningen märker man en tydlig skillnad i bromseffektivitet. En bra broms är en viktig säkerhetsfaktor och innebär att du snabbare får stopp på cykeln, säger Nina Talbrant.
Bäst broms har Coop som klarar 15 graders lutning, vilket är fem grader mer än ICA:s som precis blir godkänd.
– Coops sparkcykel har riktigt bra broms och troligtvis kräver den inte samma bromsträcka som ICA:s, säger Nina Talbrant.
Laboratoriet undersökte även om cyklarna har vassa kanter eller farliga öppningar där barnen kan skära eller klämma sig. Alla cyklar levde dock upp till standardens krav i detta moment.