Den nya studien ”Klimatavtryck från hushållens avfall” från Konsumentföreningen i Stockholm (KfS) visar att den slängda matens koldioxidutsläpp motsvarar det från 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor. Och då har inte ens all mat som vi kastar i soptunnan räknats in, utan bara sådan mat som är fullt ätlig, men som vi ändå slänger. Sådant som skal och ben går bort. Trots det väger matsopberget 900 000 ton, och är en stor men mer okänd miljöbov än till exempel bensindrivna fordon eller industrier och deras utsläpp.
– Det är inte rimligt att vi producerar, förädlar och transporterar så mycket mat, för att sedan slänga den. Det är bra att vi nu har lyckats få fram en siffra på hur omfattande den här onödiga miljöpåfrestningen är, även om siffran är en grov uppskattning, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS.
I studien har storleken på utsläppen längs hela produktionskedjan undersökts, alltså från produktion och förädling till distribution, dock ingår inte utsläpp i samband med avfallshantering.
En av studiens slutsatser är att den slängda maten orsakar ett stort onödigt utsläpp, hela 1,9 miljoner ton koldioxid, och att situationen förmodligen ser likadan ut som i Storbritannien – britterna kastar mest frukt, grönsaker och bröd och unga och gamla slänger ungefär lika mycket.
Louise Ungerth tror att ökad kunskap är en av lösningarna på problemet.
– Glädjande är att hushållens matavfall är ett problem med stor förbättringspotential, där alla kan bidra. Vi köper hem för mycket mat, vi lagar till för stora portioner, vi slänger bra mat bara för att bäst före-datumet har gått ut och vi förvarar maten på fel sätt. Planering och kunskap kan minska mängden slängd mat avsevärt, säger Louise Ungerth.
Lägg inte pengarna på ett dyrare batteri. Fundera i stället på vilka verktyg du behöver. Testfaktas laboratorietest av laddbara batterier visar att det billigaste alternativet levererar lika bra resultat som de som kostar dubbelt så mycket.
