Svenskarna är ett kaffeälskande folk. I snitt dricker vi nästan tre och en halv kopp java per invånare och dag. Det placerar oss som nummer två på listan över de mest kaffekonsumerande länderna, endast slagna av finnarna.
[PDF]
– Om nickelhalten också kan härledas till böntypen är svårare att svara på. Den kan bero på alltifrån jordmån till vilken typ av gödsling och bekämpningsmedel som används i produktionen.
De två vanligaste arterna av kaffebönor är robusta och arabica. Robustabönan växer främst i afrikanska lågländer och till viss del även i Vietnam. Den anses kvalitetsmässigt sämre än arabican, som kräver hög höjd och oftast har sitt ursprung i sydamerikanska bergssluttningar. Det internationella marknadspriset för robusta ligger på ungefär två tredjedelar av arabican.
– Det är först på senare år som robusta har börjat användas i svenskt kaffe och då endast i lågprisfabrikaten, säger Calle Åkerstedt.
David Haugaard, oberoende kaffeimportör, som besökt många plantager världen över på jakt efter de bästa bönorna, menar dock att det inte bara handlar om vilken typ av böna som används.
– Det säger sig själv att kaffe som i slutändan kostar runt 15 kronor är restprodukter med väldigt dålig kvalitet. Jag har med egna ögon sett hur man sorterar bort de sämre bönorna som får ligga direkt på marken i värmen och halvt förmultna. Dessa bönor säljs sedan till extremt lågt pris och används i lågpris- och snabbkaffe, säger han.
Enligt Magnus Frisk, informationsansvarig på Coop, stämmer inte detta.
– Nej, vårt kaffe köps på världsmarknaden med erkända beskrivningar av kvalitet där man får analysprov. Om proven inte lever upp till de krav vi har köper vi inte.
Coop kan inte förklara den högre nickelhalten i sitt lågpriskaffe.
– Nej, det är svårt att förklara. Vi gör tester på kaffet för tungmetaller som kadmium och bly, där det finns gränsvärden. Vi har inte haft några värden som överskrider gränserna.