Handeln med bland annat hälsopreparat och näringstillskott har vuxit snabbt de senaste åren, inte minst tack vare näthandelns genombrott.  

Medierna rapporterar också regelbundet om tillslag och varningar för preparat som innehåller olagliga substanser eller marknadsförs felaktigt.  

Men det är svårt att få en bild av omfattningen av handeln. I dag finns ingen samlad statstik över hur många tillslag som görs och vilka produkter som stoppas.

Anledningen är bland annat gränsdragningen mellan tillsynsmyndigheterna.

Läkemedelsverket utreder exempelvis bara det som kallas naturläkemedel som innehåller så kallade läkemedelssubstanser eller är märkta med läkemedelspåståenden.

Kommunerna och till viss del Livsmedelsverket kontrollerar att livsmedlen är säkra: ofarliga för hälsan och att märkningen är korrekt.
– När det till exempel gäller bantningsprodukter är det endast VLCD, very low calory diet, som vi har lite koll på, säger statsinspektör Anna Wedholm Pallas på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.

Anledningen är att det är produkter som måste tillståndsprövas. Men prövningen är inte ett godkännande av produkterna.

– Vi tittar bara på att näringsinnehållet i produkterna stämmer överrens med vissa sammansättningskrav för VLCD.
I slutänden är det upp till de enskilda kommunernas miljöförvaltning att genomföra själva kontrollen av tillverkaren, importören eller försäljaren. Men mängden nya produkter och att försäljaren i många fall enbart driver en nätbutik försvårar tillsynen.

– Vi utför stickprovskontroller på de produkter som säljs i butiker och i näthandel. Det är lätt att slinka igenom, bekräftar Helena Rosén, inspektör på Livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Hon jämför med de nya drogerna som kan säljas tillåtet så länge myndigheterna inte hinner med att klassificera dem som olagliga.

– Vi kontrollerar främst produkternas märkning som måste innehålla uppgifter om bland annat ordination, bäst före datum och om produkten är lämplig för barn under 18. Alla uppgifter ska vara på begriplig svenska.
Stockholms stad fortsätter kontrollera kosttillskott i olika projekt framöver.
– Förmodligen startar vi i ett större projekt redan under nästa år, säger Helena Rosén.

Livsmedelsverket presenterade tidigare i år en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor. Rapporten visade att nästan hälften av dem – 19 stycken – saknade svensk märkning och endast två uppfyllde samtliga märkeskrav.
Många hälsopåståenden kunde heller inte styrkas vetenskapligt. 16 av tillskotten innehöll även substanser som gjorde att de kunde klassificeras som läkemedel. Och i 28 produkter hittades substanser med kända biverkningar. Vanliga substanser var till exempel koffein och synefrin, ett efedrinliknade preparat som ofta förekommer bantningspreparat.  
Rapporten har lämnats upp till de berörda kommunerna för uppföljning. 

Men det är inte bara myndigheterna som anmäler. Även privatpersoner hör av sig med klagomål.
– Det kan till exempel handla om att någon fått en allergisk reaktion vid användningen av ett bantningsmedel, säger Helena Rosén. Då får produkterna inte säljas utan återkallas av företaget som tillverkar eller ansvarar för produkten.

Resultatet kan bli krav på ommärkning av produkten. Men det är sällan en produkt dras in. 

– Dessutom kommer produkten ofta tillbaka i handeln med nytt namn och ny märkning, säger Helena Rosén.