Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 3 feb, 2017
Läs senare

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Laboratorietest

Rätt vantar håller händerna varma i vinter

En del blir plaskvåta och tunga direkt. Andra kan hålla händerna torra under timmar av lek i snöslasket. Skillnaderna på årets tumvantar är stora, visar Testfaktas test.

Rekordmånga väljer ekologiska bananer

Efter Testfaktas avslöjande om bekämpningsmedel i bananer har efterfrågan på ekologiska bananer ökat markant i butikerna. – Vi har ökat försäljningen med 50 till 60 procent, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood.

Hundratusentals bor i radonhus

Över 300 000 bostäder i Sverige har fortfarande skadligt höga radonhalter. Men antalet husägare som åtgärdar problemen sjunker. –Folk tycks ha tröttnat på frågan, men riskerna är fortfarande desamma, säger Kirlna Skeppström på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Laboratorietest

Fullt av ftalater i handskar för mat

Engångshandskar i vinyl ska skydda mot bakterier och kemikalier. Men handskarna i sig innehåller höga halter av hormonstörande ämnen, visar Testfaktas analys.

Laboratorietest

” Vattentäta” vinterskor blir fort blöta

Ett par bra vinterkängor måste vara både vattentäta, kunna andas och hålla värmen. Men det är långt ifrån alla märken som klarar det. Att det står waterproof på skorna är heller ingen garanti för torra fötter, visar Testfaktas laboratorietest.

Så klarar du vintern på cykel

Ställ inte undan cykeln bara för att snön börjat falla eller temperaturen rasat. Den uppmaningen kommer från cykelentusiasten Bo Dellensten som tipsar om hur du klarar vintern på två hjul.

Låga halter bisfenol A i vattenledningar

De halter av bisfenol A som hittats i dricksvatten från renoverade rör är så låga att det inte är farligt att dricka vattnet. Det menar Livsmedelsverket efter att ha gått igenom resultatet av undersökningen. 

Strömförande USB-laddare återkallas

Elsäkerhetsverket har tvingat webbshopen iluxor att återkalla en USB-laddare från konsumenter som köpt den. Isolationsavståndet inuti laddaren är obefintligt vilket gör att man via USB-utgången kan komma åt 230 volt.

Giftiga knappar och dragkläppar

Testfaktas test visade även på ftalater och bly i flera overaller. Värst var Ellos overall som innehöll höga halter av det hormonstörande ämnet DEHP i dragkläppen. Tillverkaren har nu klippt bort kläpparna från alla sina overaller.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.