Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Man i träningslinne äter proteinbar.
Proteinbarer marknadsförs som bra i samband med träning, men kakorna rekommenderas inte av dietisten – De är som en chokladboll med extra protein, säger dietist Anna Hamilton. Foto: Istockfoto
Leg. dietist Anna Hamilton.
Leg. dietist Anna Hamilton. Foto: Joanna Lenner

Proteinbars framställs som ett nyttigt mellanmål för den som tränar. Men många innehåller också mängder med fett och socker, samtidigt som de saknar viktiga näringsämnen. – Tränar man normalt kan man gå upp i vikt om man äter de här regelbundet, säger dietisten Anna Hamilton.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 19 jan, 2015
Läs senare

”Ät i samband med träning” och ”för att bygga muskler och styrka”. Så lyder budskapen på förpackningarna. De chokladkakeliknande proteinbarerna säljs numera överallt ­– i mataffärerna, närbutikerna och träningskedjornas receptioner. Kakorna är lätta att ta med och trycka i sig före eller efter träning. Men frågan är hur nyttigt de är?

Testfakta tog hjälp av dietisten Anna Hamilton, en av grundarna till faktasajten matvett.se, för att granska innehållsförteckningarna på nio vanliga märken.

– Visst innehåller de mycket protein. Men man ska inte tro att det är några nyttigheter man äter. I förhållande till hur stort tillskott av kalorier de ger bidrar de över lag med väldigt lite annan näring som vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det betyder att du måste äta väldigt näringsrikt de andra målen för att få i dig allt du behöver och samtidigt inte gå upp i vikt.

Enligt Anna Hamilton kan det vara bra att fylla på med protein i samband med träning, framförallt för de som tränar väldigt hårt och ofta. Men av de proteinbars vi tittat på är det ingen som är optimal för ändamålet, även om vissa är bättre än andra.

– Ett återhämtningsmål med snabba proteiner och kolhydrater kan behövas direkt efter träningen för att hjälpa musklerna att återhämta sig och byggas upp. Men fetthalten i många av de här produkterna är för hög. Fett gör att magsäckstömningen går långsammare och man får därför inte den snabba näringstillförseln ut i kroppen.

Som återhämtningsmål är proteinpulver som man blandar ut med vatten bättre, menar Anna Hamilton. De innehåller vanligtvis mindre fett, och eftersom det är flytande näring kommer den också snabbare ut till musklerna.

En vanlig motionär behöver inte något extra intag av protein från barer eller pulver. Proteinbehovet tillgodoses för de allra flesta under de vanliga måltiderna. Däremot kan det vara bra med ett mellanmål före träningen för att orka prestera på hög nivå. Det är också bra med ett mellanmål efter passet om det är flera timmar till nästa planerade mål.

Väljer du att äta en proteinbar som mellanmål är rådet att välja en som kombinerar protein från flera källor, eftersom de har något olika egenskaper. Och välja en som har låg sockerhalt. Låg sockerhalt kompenseras dessvärre ofta av sötningsmedel i de här produkterna, vilket kan ge magbesvär i form av gaser eller ha en laxerande verkan.

På det hela taget finns det många andra mellanmål som är betydligt bättre och billigare.

– De proteinbarer vi tittat på är i princip som en fika eller en chokladboll med extra protein. Sex deciliter mjölk eller en och en halv deciliter kvarg ger samma proteinmängd, och då slipper du alla andra ingredienser som kroppen inte behöver, säger Anna Hamilton.

Fakta

Olika sorters protein
• Proteiner kan komma från animaliska produkter som kött, mjölkprodukter och ägg, eller från växtriket som bönor, linser, nötter, hampa, sädesslag.
• Många livsmedel från växtriket innehåller inte alla aminosyror som kroppen behöver.
• Protein från olika vegetabiliska källor kompletterar dock varandra. Man kan få i sig alla aminosyror från vegetabiliska källor om man äter varierat.
• Vissa proteiner går snabbare för musklerna att ta upp, till exempel vassleprotein.
• Mjölkprotein består till 20 procent av vassleprotein och till 80 procent av kasein som är ett ”långsamt protein”.

Näring och träning
• En normalperson behöver cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. En person som tränar hårt och ofta behöver cirka 1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag.
• Äter du mer energi än vad du behöver omvandlas onödig energi till fett och du går upp i vikt, oberoende av vad energin kommer från.
• Ett återhämtningsmål för den som tränar hårt och ofta bör innehålla 10 – 20 gram protein och ca 1 g kolhydrat per kg/kroppsvikt. Protein från vassle är bra i återhämtningsmål eftersom det går snabbt för kroppen att ta upp det.
• 20 gram protein får du i dig genom att äta ca 1,5 deciliter kvarg eller dricka 6 deciliter mjölk. Lägg till 1-2 bananer eller ett glas juice för kolhydraterna och eventuellt en smörgås så har du ett återhämtningsmål. Kvarg med bär, en rågsmörgås med ost eller ägg eller bönröra passar bra som mellanmål.
 De sötningsmedel som används i flera av produkterna kan ge magbesvär i form av gaser (till exempel polydextros, oligofruktos) eller ha en laxerande effekt (till exempel maltitiol).

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Frityroljan är viktigare än fisken för tillskott av omega 3 från fiskpinnen. Testfaktas laboratorietester visade fyra gånger så höga halter omega 3 hos de fiskpinnar som friterats i rapsolja.

 

Laboratorietest

Högt tryck räcker inte när bästa högtryckstvätten ska koras

En stark motor hjälper inte när högtryckstvätten slutar fungera efter 27 av 300 rengöringar och en styv och svårhanterad slang gör spolningen utmanande.

Laboratorietest

Byggmax Wiksbo Plantjord Eko

Byggmax Wiksbo plantjord Eko har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar. Resultatet visar att jorden har bra odlingsegenskaper för samtliga testade grödor och uppfyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Barlinek parkettgolv 3-stav ek

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax AB genomfört ett laboratorietest av Byggmax parkettgolv från Barlinek. Golvet testades tillsammans med två likvärdiga produkter.

Laboratorietest

Billigare med effektivt maskindiskmedel

Diskmaskinens fyra timmar är billigare än att diska för hand. Men då ska maskindiskmedlet också göra rent på första disken.

Laboratorietest

Små skillnader på batterier för elverktyg

Lägg inte pengarna på ett dyrare batteri. Fundera i stället på vilka verktyg du behöver. Testfaktas laboratorietest av laddbara batterier visar att det billigaste alternativet levererar lika bra resultat som de som kostar dubbelt så mycket.

 

 

Laboratorietest

Byxblöjorna som håller tätt hela natten

Byxblöjor har blivit allt vanligare för småbarnsföräldrar. Under årens lopp har byxblöjor förbättrats för att ge bra skydd mot läckage inte bara på dagen utan även på natten.
-Skillnaderna ligger snarare i passformen för ditt barn, förklarar Cedric Schoorens, testledare på laboratoriet SGS France som utförde testerna.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Rusta fönstermarkis

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas fönstermarkis. Markisens konstruktion testades mot hållfasthetskraven i EN 13561:2015 och väven mot två jämförbara markiser.
Rustas fönstermarkis uppfyller standardens krav med god marginal och kvalificerar för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Varför vill vi inte dra maten?

Den så kallade ”dramaten”, shoppingvagnen på två hjul, är en riktigt smart uppfinning. På kontinenten är den populär, men här i Sverige har den inte slagit igenom brett på samma sätt. Men nu är kanske tiden mogen för att ge den platsen i våra hem och liv som den förtjänar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.