Omtvistat ämne i flera skinkor

Omtvistat ämne i flera skinkor

Laboratorietest

Fetma, allergier och leverskador. Trots nya forskarlarm får nästan hälften av skinkorna sin smak från tillsatt glutamat. Det visar Testfaktas analys av nio fabrikat av rökt smörgåsskinka.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 8 nov, 2008
Läs senare

I Storbritannien är det portförbjudet hos flera av de största livsmedelskedjorna och i USA skyltar restauranger med att deras mat inte innehåller ämnet. I Sverige däremot hittar man tillsatt glutamat, ofta syntetiskt framställt, i nästan varannan rökt smörgåsskinka – bland annat i skinkorna från Coop och ICA Gott Liv. Det visar den analys som Testfakta låtit laboratoriet Eurofins i Lidköping göra.
– Jag blir väldigt förvånad att Coop som säger sig ta ansvar och lyssna på konsumenterna fortfarande tillsätter glutamat. Eller ICA Gott Liv som marknadsför sig som hälsosamma. Det är närmast skandalöst, säger Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges konsumenter i samverkan. 
   Riskerna med smakförstärkaren glutamat har debatterats flitigt den senaste tiden. Ämnet finns naturligt i många livsmedel och precis som salt behövs det för att vissa av kroppens funktioner ska fungera ordentligt. Men flera nya forskarstudier kopplar ihop för höga doser av glutamat med risker för bland annat fosterskador, olika former av allergiska besvär, lever- och nervskador samt fetma.
– Glutamat blockerar ett av våra viktigaste mättnadshormoner i hjärnan vilket gör att vi äter mer av produkten.  Dessutom minskar glutamat kroppens egen fettförbränning, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
   När det gäller övriga hälsorisker bygger forskningen främst på djurförsök. Och på Livsmedelsverket anser man inte att det finns i någon anledning till nya rekommendationer eller regeländringar.
– Vi anser inte att det framkommit några vetenskapliga bevis för att glutamat skulle vara farligt för människor i de doser det handlar om. Visst kan det finnas de som är överkänsliga. Men eftersom tillverkaren måste deklarera tillsatser går det ju att undvika produkter med tillsatt glutamat, säger Nils-Erik Ilbäck, professor på toxikologiska enheten på Livsmedelsverket.
   Men det är en ståndpunkt som inte Charlotte Erlanson-Albertsson köper. – Det här går ju inte att testa på människor och därför borde Livsmedelsverket ta den forskning som gjorts på djur på allvar och använda sig av försiktighetsprincipen.
   Hon anser också att märkningen av glutamat borde bli bättre.
– Det räcker inte att det bara står E621 i innehållsdeklarationen. Vem fattar vad det betyder som inte är insatt, säger hon.
På ICA är man väl medveten om den debatt som varit kring glutamat och enligt Jenny Egeland på företagets presstjänst är man nu på väg att ta bort tillsatsen ur hela sitt charksortiment.
– Men vi gör det inte av hälsoskäl utan för att konsumenterna vill det. Enligt Livsmedelsverket är glutamat helt ofarligt. Vi måste dock först säkerställa att skinka och andra produkter inte förlorar i smak. Så någon tidsplan kan jag inte ge, säger hon.
   Även Coop har känt av konsumenttrycket.
– Det är tydligt att våra konsumenter vill ha renare produkter med färre tillsatser. Vår ambition är att nya skinkor utan tillsatt glutamat kommer att finnas i butik någon gång i mars 2009, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop.

Hög salthalt i skinkorna
Eurofins analyserade även salt-, fett- och vattenhalten i skinkorna. Enligt livsmedelsverket är salthalten hög i en produkt om den överstiger 1,25 gram salt per hundra gram mat. De testade skinkorna har en salthalt på mellan 2,5 och 3,8 gram per hundra gram, vilket alltså är klart över Livsmedelsverkets rekommendationer.
– För skinka och andra charkuterivaror finns begränsningar i hur låga halterna kan vara med tanke på hygien och hållbarhet. Detta är en anledning till att vi inte har något saltkrav i nyckelhålet för dessa produkter. Men Livsmedelsverket vill ha en generell sänkning av saltintaget, kommenterar Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Fakta

• Testfakta har testat följande fabrikat av skivad, rökt smörgåsskinka: Lönneberga, Jacobsdals, Coop, Pärsons, Ica Gott Liv, Lithells, Eldorado, Euroshopper och X-tra.
• Den kemiska analysen som har utförts av Eurofins i Lidköping omfattar följande: näringsvärde (fett, protein, och vatten), halt av natriumglutamat och salthalt.
• Dessutom har Testfakta gått igenom vilka olika tillsatser, e-nummer, som finns i skinkorna.
• Produkterna är inköpta i Stockholmsregionen under oktober 2008. Två förpackningar av varje fabrikat har köpts in för analys.

Fakta/glutamat
Glutamat finns naturligt i många livsmedel men kan även tillsättas som smakförstärkare. Tillsatt glutamat måste redovisas i innehållsdeklarationen, då kallas det glutamat, smakförstärkare, MSG eller deklareras med beteckningarna E620-E625.
Glutamat får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utom livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. Enligt Livsmedelsverket finns inte någon misstanke om att glutamat i de mängder som används i mat skulle kunna ge skadliga effekter. Men forskarna är inte överens. Nya studier varnar för potentiella risker med glutamat så som fosterskador, astmaanfall, fetma, depressioner, tillväxtproblem, hormonstörningar, lever- och nervskador samt försämrad syn. Dessutom kan det påskynda demenssjukdomar.

Umami brukar kallas för den femte grundsmaken, förutom surt, salt, sött och beskt, och beskrivs ofta som smaken av protein. Den finns naturligt i livsmedel, men kan även uppnås med hjälp av tillsatt glutamat. Umamismaken lyfter fram smaken hos de andra ingredienserna i maten. I det asiatiska köket är umamismaken vanlig, bland annat i fisksås och soja.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Förslag på grönare läkemedelstillverkning

I en rapport till regeringen föreslår Läkemedelsverket hårdare miljökrav vid tillverkning av läkemedel som säljs inom EU. De senaste åren har läkemedelstillverkningen i länder som Kina och Indien uppmärksammats på grund av dess påverkan på miljön och människors hälsa.

Resistent bakterie i Sverige

Två personer i Uppsala har smittats av den multiresistenta bakterien MRSP. Båda fallen har upptäckts under våren sedan patienterna sökt vård för sårinfektioner, skriver Uppsala Nya Tidning.

Bostadsrättspriserna fortsätter ner

Priserna på bostadsrätter föll för andra månaden i rad. Däremot stod villapriserna still.

Nya varningar om potenshöjande örtpreparat

Återigen har Läkemedelsverket hittat höga halter läkemedelssubstanser i potenshöjande örtpreparat. Denna gång rör det sig om preparaten Black Bull och Secret for men.

Finansbolag uppmanas betala tillbaka

Tre finansbolag får kritik av Allmänna reklamationsnämnden, ARN, för vårdslös rådgivning. Privatpersoner har drabbats av förluster på flera hundra tusen kronor.

Priset på prillan höjs

Från och med 13 juni blev snuset dyrare. Snusare får räkna med att dosan kostar en till två kronor mer än tidigare.

Facebook tappar miljontals användare i USA

I länder som USA, Storbritannien, Kanada, Norge och Ryssland har miljontals användare slutat använda Facebook.

Google raderar svensk data

Google har raderat den svenska data som det amerikanska mjukvaruföretaget samlat in i samband med lanseringen av karttjänsten Streetview. Det uppger Datainspektionen i ett pressmeddelande.

35 har dött av ehec

34 personer har dött i Tyskland och en kvinna i Sverige av komplikationer efter att ha smittats av infektionen.

Svenskarna slog nytt pantrekord

146 burkar och flaskor. Så mycket pantade varje svensk i genomsnitt förra året.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.