Många tillsatser i vanlig glass

Många tillsatser i vanlig glass

Sommar, värme och glasskiosk. Den som svalkar sig med en glasspinne under heta sommardagar får inte bara i sig stora mängder socker och fett. Tillverkarna använder även mängder med tillsatser ? bland annat luft.

Ia Wadendal Publicerad: 2 aug, 2010
Läs senare

Svenskar äter nästan tolv kilo glass per person och år. Högsäsong för glassförsäljningen är förstås under sommaren. Utbudet är stort. Det finns mycket att välja på förutom gräddglass och ispinnar: sorbet, yoghurt-, havre- och tofuglass är några exempel.
Men vad innehåller glassen egentligen, och är den nyttig på något sätt?

De traditionella ingredienserna i glass är mjölk, grädde, fett och socker. Glassen i kiosken eller affären har fler beståndsdelar. Förutom det vanliga sockret tillsätts ofta också glukossirap.

Emulgeringsmedel används för att kunna blanda fett och vatten. Så kallade mono- och diglycerider från vegetabiliska fettsyror binder ihop fett och vatten till en stabil blandning. Det går också att åstadkomma med äggulor, men mono- och diglycerider är enklare att hantera i framställningsprocessen.

Stabiliseringsmedel används för att förhindra att glassen smälter snabbt. Både emulgerings- och stabiliseringsmedel kommer för det mesta från växter eller frukt. Fruktkärnmjöl är ett exempel på ett vanligt stabiliseringsmedel.

Men även om glassen innehåller fruktbitar och puréer så tillsätts ändå aromer och färgämnen. Enligt glasstillverkarna räcker inte smakämnena i bär och frukt till för att ge tillräcklig smak. Färgämnena används för att ge smakerna kulör, till exempel grön pistageglass.

En annan viktig ingrediens är luft. Det är faktiskt mycket luft i vanlig glass, som blir fluffigare, mjukare och lättare att äta när tillverkaren ”piskar in” luft.

Nyttigheten då? Visst finns vitaminer och mineraler i mjölken, men annars är glass rent generellt en rätt stor socker- och fettfälla.

– Jag tycker inte att man ska äta glass så ofta, eftersom den innehåller både fett och socker. Det gäller oavsett om den är hemgjord eller köpt i butik. Men när man äter ska man förstås unna sig den man tycker är godast, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Två eller tre gånger i veckan är det okej att äta glass, enligt Heléne Enghardt Barbieri. Men då gäller det att man inte äter en massa godis också. Då blir den totala socker- och fettkonsumtionen för hög.

Är yoghurt- och tofuglass nyttigare än vanlig glass?

– Det kan man inte säga generellt. Det är oftast mindre fett i yoghurtglass och sockermängden är likvärdig. Det gäller för tofuglassen också. Men den är ju bra för dem som inte kan äta vanlig glass, och den har möjligen en bättre fettsammansättning: vegetabiliska fetter och en mindre mängd mättat fett, säger Heléne Enghardt Barbieri.

Isglass och sorbet då, är inte det lite lättare glassar?

– De innehåller ofta mer socker än gräddglass. Men om man vill ta bort fettet så, javisst.

Osötade glassar finns egentligen inte, eftersom man tillsätter sötningsmedel istället för socker. De sötningsmedel man får i sig via glass är inte farliga, säger Heléne Enghardt Barbieri.

– Om man vill gå ner i vikt kan det vara bra att hålla sig till de sockerfria alternativen om man nu vill äta glass.

Själv är hon ingen stor glassfantast. Det blir glass högst en gång i månaden hos familjen Enghardt Barbieri.

– Vi äter inte glass så ofta. Under sommaren kan det kanske bli en gång i veckan, och sonen är inte heller så intresserad. Å andra sidan äter han en del annat onyttigt, säger hon och skrattar.

facebook Comments

Fler nyheter

Skärpta regler för märkning av livsmedel

En skärpning av märkning på livsmedel har klubbats igenom inom EU. En av de viktigaste nyheterna är strängare krav på ursprungsmärkning

Glödlampan lyser fortfarande klarast

I september 2012 är glödlampans saga all. Svenska folket har allt mer accepterat ersättaren, lågenergilampan, men det är försäljningen av klara glödlampor som ökar mest.
Laboratorietest

Förbjudet mögelgift i sju av åtta apelsinjuicer

Sju av åtta apelsinjuicer innehåller det i Sverige förbjudna bekämpningsmedlet carbendazim. Mögelgiftet kopplas samman med såväl fosterskador som reproduktionsstörningar. – Det har så pass allvarliga egenskaper att det inte borde få finnas, säger Jordbruksverkets agronom Peter Bergkvist.

Fakta om analysen

Laboratorietest

Stora brister i mikrovågsugnarna

23 graders temperaturskillnad i en upptinad maträtt. Det är inte bara oacceptabelt. Det ger även bakterierna fritt utrymme! Testfaktas test av sju enkla mikrovågsugnar avslöjar stora brister i några modeller.

I morgon: Stort test av mikrovågsugnar

Det brittiska laboratoriet Intertek har på Testfaktas uppdrag testat sju olika modeller på den svenska marknaden för att titta på hur de klarar av upptining och uppvärmning och hur enkla de är att använda. Läs hela testet här i morgon.

Färre anmälningar av spam de senaste två åren

Sedan spamlagen kom till 2004 har anmälningarna mot obeställd e-postreklam rasat in. Men de senaste två åren har flödet minskat. Det är få anmälningar som leder till åtgärder.

Kritik mot reklam för GMO-fritt kött

Både Konsumentverket och Livsmedelsverket är kritiska mot att en livsmedelskedja säljer kött som kallas för GMO-fritt. Allt kött som säljs i svenska livsmedelsbutiker är GMO-fritt, det vill säga inte genmodifierat, skriver verken.

Så här skyddar choklad mot hjärtsjukdomar

Att mörk choklad har en skyddseffekt mot hjärt- och kärlsjukdomar är redan känt. Nu har forskare i Linköping kommit på varför chokladen skyddar.

Hemkörd mat – bekvämt men dyrt

Att få en färdig matkasse med fem middagar för fyra personer hemlevererad kan kosta mellan 500 och 900 kronor i veckan. Testfakta har låtit åtta barnfamiljer prova om det är värt priset att slippa gå och handla själv.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.