Många tillsatser i vanlig glass

Många tillsatser i vanlig glass

Sommar, värme och glasskiosk. Den som svalkar sig med en glasspinne under heta sommardagar får inte bara i sig stora mängder socker och fett. Tillverkarna använder även mängder med tillsatser ? bland annat luft.

Ia Wadendal Publicerad: 2 aug, 2010
Läs senare

Svenskar äter nästan tolv kilo glass per person och år. Högsäsong för glassförsäljningen är förstås under sommaren. Utbudet är stort. Det finns mycket att välja på förutom gräddglass och ispinnar: sorbet, yoghurt-, havre- och tofuglass är några exempel.
Men vad innehåller glassen egentligen, och är den nyttig på något sätt?

De traditionella ingredienserna i glass är mjölk, grädde, fett och socker. Glassen i kiosken eller affären har fler beståndsdelar. Förutom det vanliga sockret tillsätts ofta också glukossirap.

Emulgeringsmedel används för att kunna blanda fett och vatten. Så kallade mono- och diglycerider från vegetabiliska fettsyror binder ihop fett och vatten till en stabil blandning. Det går också att åstadkomma med äggulor, men mono- och diglycerider är enklare att hantera i framställningsprocessen.

Stabiliseringsmedel används för att förhindra att glassen smälter snabbt. Både emulgerings- och stabiliseringsmedel kommer för det mesta från växter eller frukt. Fruktkärnmjöl är ett exempel på ett vanligt stabiliseringsmedel.

Men även om glassen innehåller fruktbitar och puréer så tillsätts ändå aromer och färgämnen. Enligt glasstillverkarna räcker inte smakämnena i bär och frukt till för att ge tillräcklig smak. Färgämnena används för att ge smakerna kulör, till exempel grön pistageglass.

En annan viktig ingrediens är luft. Det är faktiskt mycket luft i vanlig glass, som blir fluffigare, mjukare och lättare att äta när tillverkaren ”piskar in” luft.

Nyttigheten då? Visst finns vitaminer och mineraler i mjölken, men annars är glass rent generellt en rätt stor socker- och fettfälla.

– Jag tycker inte att man ska äta glass så ofta, eftersom den innehåller både fett och socker. Det gäller oavsett om den är hemgjord eller köpt i butik. Men när man äter ska man förstås unna sig den man tycker är godast, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Två eller tre gånger i veckan är det okej att äta glass, enligt Heléne Enghardt Barbieri. Men då gäller det att man inte äter en massa godis också. Då blir den totala socker- och fettkonsumtionen för hög.

Är yoghurt- och tofuglass nyttigare än vanlig glass?

– Det kan man inte säga generellt. Det är oftast mindre fett i yoghurtglass och sockermängden är likvärdig. Det gäller för tofuglassen också. Men den är ju bra för dem som inte kan äta vanlig glass, och den har möjligen en bättre fettsammansättning: vegetabiliska fetter och en mindre mängd mättat fett, säger Heléne Enghardt Barbieri.

Isglass och sorbet då, är inte det lite lättare glassar?

– De innehåller ofta mer socker än gräddglass. Men om man vill ta bort fettet så, javisst.

Osötade glassar finns egentligen inte, eftersom man tillsätter sötningsmedel istället för socker. De sötningsmedel man får i sig via glass är inte farliga, säger Heléne Enghardt Barbieri.

– Om man vill gå ner i vikt kan det vara bra att hålla sig till de sockerfria alternativen om man nu vill äta glass.

Själv är hon ingen stor glassfantast. Det blir glass högst en gång i månaden hos familjen Enghardt Barbieri.

– Vi äter inte glass så ofta. Under sommaren kan det kanske bli en gång i veckan, och sonen är inte heller så intresserad. Å andra sidan äter han en del annat onyttigt, säger hon och skrattar.

facebook Comments

Fler nyheter

Banker uppmuntrar till felaktigt risktagande

Ju högre lån du tar, desto lägre ränta får du hos Skandiabanken och SBAB, skriver Dagens Nyheter

Smuggelcigaretter innehåller asbest

Smuggelcigaretter från Ryssland, som innehåller mycket hälsofarliga ämnen, säljs öppet i Göteborg, skriver Göteborgs-Posten.

EU vill stoppa handeln med bluffläkemedel

Det är inte bara bluffpiller för bantare och ökad potens som frodas på nätet. I dag säljs även förfalskad hjärt- och cancermedicin. Nu vill EU sätta stopp för handeln.

Många blandar ihop olika hållbarhetsmärkningar

Sex av tio kan inte skilja på bäst före-dag och sista förbruknings-dag, visar en undersökning från Konsumentföreningen Stockholm, KfS. Osäkerheten kan bidra till att mycket mat slängs i onödan.

Stort skadestånd för vårdslös rådgivning

235.000 kronor – så mycket ska försäkringsmäklaren Nordic Investment Group betala i skadestånd till en privatperson för en vårdslös rådgivning. Det har Allmänna reklamationsnämnden beslutat.

Räntan höjs till 1,50 procent

Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50. Och fler höjningar är att vänta under året, enligt Riksbankschef Stefan Ingves.

Mobiloperatör skickade reklam till 14-åring

Konsumentverket riktar kritik mot telefonoperatören 3 efter att företaget skickat direktreklam till en 14-årig flicka i Dalby.

SJ-avgift KO-anmäld

Hundra kronor extra får den betala som löser biljett på tåget mellan Uppsala och Stockholm. Nu har en resenär anmält SJ till Konsumentombudsmannen, uppger Upplandsnytt.

Flyget blir större miljöbov än bilen

Svenskarnas flygresor ger stora utsläpp av växthusgaser redan i dag. Och om inget görs kommer flyget ha gått om biltrafiken om tio år, skriver Dagens Nyheter.
Laboratorietest

Få diskmedel klarar alla typer av matrester

Många av maskindiskmedlen i Testfaktas laboratorietest rengör effektivt. Men effektiviteten varierar stort beroende på typ matrest eller fläck. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av 8 olika fabrikat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.