Kraftig ökning av godisätande

Kraftig ökning av godisätande

Konsumtionen av godis och läsk har ökat dramatiskt under de senaste 25 åren, vilken tros vara en orsak till att svenska barn blir allt fetare.

Mikael Bergling Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare
1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.


facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Så bra är de billigaste elcyklarna

Hälften av cyklarna går för snabbt och vissa har riktigt dåliga köregenskaper. Men det finns ändå ett par prisvärda alternativ, visar Testfaktas test av billigare elcyklar under 12 000 kronor.

Bästa grillen för picknicken

En bärbar grill är både bättre och säkrare än en engångsgrill, och går samtidigt lätt att ta med på utflykten. Testfakta har testat åtta kolgrillar för picknicken.

Laboratorietest

Höga halter allergena konserveringsmedel i boxviner

Storsäljande vinboxar innehåller så mycket svaveldioxid att de bör undvikas av överkänsliga personer, visar Testfaktas test. En förklaring är vinernas höga sockerhalter.
– Tillsätter du socker behöver du tillsätta mer konserveringsmedel, säger vinexperten.

Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Experten: Supermaten gör oss inte friskare

Dyr ”superfood” från andra sidan jordklotet är oftast pengarna i sjön. Nyttig svensk vardagsmat kan vara minst lika hälsosamt, menar näringsexperten.

Så mycket påverkar filtret kaffesmaken

”Mjukt och välbalanserat ” eller ”platt utan karaktär” men med tydlig bismak. Valet av kaffefilter betyder mer än vad man tror, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Bästa rakhyveln för len hud

En nära och följsam rakning som inte irriterar eller skadar huden är några av de viktigaste egenskaperna för en rakhyvel. I Testfaktas omfattande laboratorietest har åtta olika hyvlar testats på 21 försökspersoner och stålets skärpa och uthållighet jämförts.
 

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät 46 kockar, sommelierer och sensoriker smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

Stora skillnader mellan smoothiemaskiner

En smoothie ska vara som namnet utlovar: Len. Men det är inte alla mixers som fixar det. Testfakta har testat åtta smoothiemaskiner i olika prisklasser

Så rensar du i röran – sex metoder

Är du trött på att huset svämmar över av prylar? Testfakta har tittat närmare på sex metoder för hur du rensar ditt hem. Till vår hjälp har vi tagit två riktiga ordningsexperter.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.