Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Laboratorietest

Svenska barn löper liten risk att få i sig farliga färgämnen när de äter lördagsgodis, trots den senaste tidens larm. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av vanliga godissorter.

Laboratorietest
Mikael Bergling Foto: Hanna Dahlquist Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare

I dag öppnar hundratusentals svenska barn en påse med lördagsgodis. Det är sötsaker som är fulla av olika tillsatser för att ge ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.

För några veckor sedan rekommenderade det brittiska livsmedelsverket att hyperaktiva barn inte ska äta godis och andra livsmedel som innehåller syntetiska färgämnen, så kallade azofärger.
Enligt en brittisk studie kan barn som regelbundet får i sig azofärger och konserveringsmedlet natriumbensoat blir rastlösa och okoncentrerade.
Det är inte första gången som dessa tillsatser nämns i samband med beteendestörningar hos barn. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA arbetar därför sedan en tid tillbaka med en översyn av färgämnena.
Av allergiskäl var azofärger förbjudna i Sverige till 1999, då ett EU-beslut ändrade på den saken.
På uppdrag av Testfakta har laboratoriet Analycen i Lidköping analyserat ett urval av vanliga fabrikat av smågodis för att ta reda på hur vanligt det idag är med azofärger och konserveringsmedlet bensoesyra i godis som säljs i Sverige.
Analysen visar att det förmodligen är mycket ovanligt. Ingen av de 14 analyserade godissorterna i vår undersökning innehöll azofärger eller natriumbensoat.
Däremot innehöll de många andra tillsatser, i genomsnitt 20 tillsatser vardera. Tillsatsernas uppgift är att ge godiset ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.
– Det är dock inte frågan om några giftiga tillsatser, inte i de mängder som det är frågan om här, säger Evelyn Jansson Elfberg som är avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket.
Behövs tillsatserna?
– En del behövs säkert, andra är kanske inte lika nödvändiga. Allt beror på vad konsumenten vill ha för vara. Några av tillsatserna handlar till exempel om att ge rätt tuggmotsånd.
– För att en tillsats ska vara tillåten får den givetvis inte vara farlig, men ska heller inte vara till för att lura konsumenten att en vara exempelvis är färskare än vad den i själva verket är.
Evelyn Jansson Elfberg berättar att representanter för livsmedelsmyndigheterna i EU:s olika medlemsländer med jämna mellanrum brukar träffas i Bryssel för att bland annat bestämma vilka tillsatser som ska tillåtas och vilka som bör tas bort.
– Vi försöker få ned antalet tillsatser. Det är en dock en komplicerad operation, inte minst därför att det finns olika tradition inom EU. I en del länder använder man vissa tillsatser, medan man i andra länder använder andra.
Samtliga godissorter i Testfaktas undersökning innehåller glukossirap trots att det enligt en del forskare misstänks ha större negativa effekter på hälsan än alternativet socker.
För att godiset ska bli tjockare och segare använder de flesta av fabrikanterna gelatin som tillverkas av svinsvål.
Undersökning visar också att det är mycket stor skillnad i pris mellan olika godissorter. För 100 kronor går det till exempel att köpa drygt 3,5 kilo vingummin av märket Euroshopper men bara 1,3 kilo Malaco Duo Organisal.

 Detta äter vi mest av:
 1. Chokladkakor
 2. Chokladstycksaker
 3. Chokladpraliner
 4. Halstabletter
 5. Sockerfritt tuggummi
 6. Gelé och vingummi
 7. Chokladdragéer
 8. Skum
 9. Kola och toffee
 10. Karameller och dragéer

 Källa: TT

Fakta

1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

SBAB dyrast på bolån

Den genomsnittliga räntan för ett rörligt bolån är 3,90 procent. Högst ränta betalar statliga SBAB:s kunder, medan SEB är billigast. Det visar en undersökning som Svenska Dagbladet gjort.

Krav på höjt sjukförsäkringstak

En tredjedel av de som arbetar får inte ut 80 procent av sin inkomst när de är sjuka. Det menar fackförbundet Kommunal som vill att taket för sjukförsäkringen ska höjas.

Därför blir du förkyld av stress

Att vi lättare blir förkylda om vi är stressade har varit känt sedan tidigare. Men nu vet forskarna varför.

Axfood sålde giftiga lampor

Kemikalieinspektionen anmäler livsmedelsjätten Axfood till miljödomstolen. Företaget har sålt lågenergilampor som innehåller kvicksilver i halter som klart överstiger gränsvärdet.

Bästa högtryckstvätten inför vårstädningen

Det börjar bli tid att plocka fram utemöbler och göra fint på altanen. Då är en stark och bra högtryckstvätt ett bra hjälpmedel för att få bort vinterns smuts. Aftonbladet har jämfört åtta modeller.

Säsongens hetaste gps-navigatorer

Att slippa vara beroende av sin gamla kartbok under bilsemestern kan vara skönt. Automotorsport har listat årets hetaste gps-navigatorer.

Fanta apelsin farligt för pollenallergiker

En man i Blekinge fick en allergisk chock efter att ha druckit en vanlig Fanta med apelsinsmak. Läsken innehåller morot som kan ge allergisk chock hos pollenallergiker.

Apple stänger ned stalker-app

Appen Girls around me talar om var närmaste singelkvinna finns med hjälp av information från sociala nätverk som Facebook. Nu plockar Apple bort tjänsten från App store.

Sverige bland Europas dyraste bensinländer

Soppapriset har skjutit i höjden den senaste tiden. Den som tänkt bilsemestra i sommar bör åka österut för att inte kostnaderna ska skjuta i väg. Det visar en jämförelse mellan priserna i olika europeiska länder.

Enklare att överklaga parkeringsbot

Snart blir det lättare att överklaga en parkeringsbot som man tycker är felaktig. Redan till hösten kan en ny nämnd vara på plats.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.