Grillarna som ger högst halt av cancerämne

Grillarna som ger högst halt av cancerämne

Laboratorietest

Valet av grillmetod påverkar risken att få i sig cancerframkallande ämnen. Sämst är gasolgrillen, som ger tre gånger så hög halt som en klotgrill. Det avslöjar Testfaktas laboratorieundersökning av fem olika grillmetoder.

Laboratorietest
Susanne Ståhl Mikael Bergling Publicerad: 21 jul, 2007
Läs senare

Sommaren är - trots regnet som varit - grillningens högsäsong. Grilldofterna sprider sig ute i naturen, från trädgårdar och balkonger. Något som blivit allt populärare är gasolgrillen. Den marknadsförs som bekväm och lätt att använda, men det finns en avigsida till enkelheten.
Testfakta.se har undersökt hur pass bra några av de vanligaste grillmetoderna är ur hälsosynpunkt. Fem typer av grillar har testats: kolgrill med lock (klotgrill), kolgrill utan lock, koleldad vertikalgrill, gasolgrill med lock och vanlig elugn med grillelement.
Det som framför allt har undersökts är i vilken utsträckning de olika metoderna ger upphov till cancerframkallande ämnen, så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
– Flera av PAH-substanserna är enligt EU misstänkt cancerogena, säger kemisten Sören Wretling vid Livsmedelsverket.
Högst halt hittades i det gasolgrillade köttet, cirka 18 mikrogram per kilo. Det var klart sämst. Bäst, det vill säga lägst halt, innehöll köttet som grillats i vertikalgrillen, cirka 0,8 mikrogram per kilo. Det är ungefär lika mycket som från den vanliga elugnen.
Som jämförelse kan man säga att en kotlett på 150 gram som gasolgrillas innehåller lika mycket PAH som en medelsvensk får i sig på en hel dag.
    Testerna utfördes av Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). För att kunna jämföra de olika grillmetoderna rättvist mättes under testet kontinuerligt de marinerade fläskkotletternas innertemperatur, grilltemperatur och hur mörka de var.
Till kolgrillarna användes briketter som tändes med tändvätska.
– Vi har försökt att göra testet så likt en vanlig grillning hemma som möjligt, men ändå rättvist. Vi såg till exempel till att all kol var askgrå innan vi lade på köttet, vilket många inte gör. Är man otålig och lägger på köttet för tidigt bränns det, vilket innebär risk för högre och sämre värden, säger Ulla-Karin Barr som är civilingenjör och projektledare vid SIK.
    För att ta reda på hur mycket PAH kotletterna innehöll efter grillning skickades de till Livsmedelsverket där de maldes ner och analyserades. Vertikalgrillen placerade sig bäst tillsammans med elugnen, klotgrill med och utan lock placerade sig i mitten och gasolgrillen sist. Enligt testet ger klotgrill med lock ett lägre PAH-värde än en kolgrill utan lock.
– Ingen av de testade metoderna ger höga halter, men att gasolgrillning ger högst PAH har vi även sett i andra studier. Det finns idag inget samlat gränsvärde för PAH i livsmedel, däremot för Bensapyren som ingår i PAH. Gränsvärdet är fem mikrogram vilket ingen av de analyserade kotletterna kommer upp i, säger Sören Wretling.
Innebär det att ingen av metoderna är farlig?
– Så är det, även om det självklart är bra att hålla så låg halt av PAH som möjligt, säger Sören Wretling.
    Vad kan då skillnaderna bero på? Det finns inget exakt svar på det, men det kan ha med förbränningen att göra.
– Ju högre värme desto mer fullständig förbränning sker och desto mindre rester av PAH blir det, säger Carl-Henrik Eriksson, kemist på Kemikalieinspektionen.
Ju högre värme man grillar på desto mindre PAH i köttet alltså. Men man får inte bränna köttet. Droppar det fett eller marinad på glöden kan den då flamma upp och bränna köttet med ökad halt av PAH som följd.
– Det är viktigt att aldrig grilla över öppen eld. Så fort det slår upp öppna lågor sotar köttet och då bildas de här ämnena, säger Sören Wretling.
Vad är farligast?
– Farligast är att grilla korv över öppen eld. Det ger de högsta värdena. säger Sören Wretling.
Även om gasolgrillen gav sämst resultat, finns det en fördel med den.
– En fördel med gasolgrillen jämfört med traditionella kolgrillar är att den ganska snabbt blir färdig att grilla på, vilket kan innebära minskad risk för att man bränner köttet, menar Ulla-Karin Barr.
    Enligt en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Epidemiology, löper den som under lång tid äter mycket hårt grillad mat ökad risk för bröstcancer. Den troligaste orsaken är att det vid höga temperaturer bland annat bildas just PAH.

Fakta

  • Testet omfattar följande grillmetoder: kolgrill med lock (klotgrill), kolgrill utan lock, koleldad vertikalgrill, gasolgrill med lock (grillgaller) och vanlig elugn med grillelement.
  • Institutet för Livsmedel och Bioteknik (ett dotterbolag till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) har svarat för de praktiska grilltesterna och Livsmedelsverket för analysen av köttet.
  • Testet har genomförts med utskuren fläskkotlettrad, cirka 155 gram per skiva. Kotletterna har marinerats över natten i en blandning av Carl P:s marinad och Knorrs grillkrydda.
  • Till klot- och vertikalgrillarna användes briketter (Landmann Barbecue) och tändvätska (T-gul).
  • Samtliga tester avbröts vid centrumtemperatur 69-72°C

Så grillades köttet på gasolgrillen:

Under lock. Två lågor på max under de
första minuterna för att skapa yta/färg på båda sidorna. Därefter sänkt till
knappt halv låga för att inte bränna köttet innan centrumtemperatur hade
uppnåtts. Temperaturen under locket
låg på 280-330°C (full låga) respektive 230-250°C (knappt halv låga)

Så grillades köttet i vertikalgrillen: Briketterna ordentlig glödande innan
köttet grillades. Temperaturen vid
halstret var 160-170°C.


Så grillades köttet i klotgrillen med och utan lock:
Briketterna var ordentlig glödande innan köttet lades på. Temperaturen under
locket innan köttet lades på var över 400°C vid testet utan lock.
Temperaturen under locket var 250 -280°C vid testet med lock.

Så grillades köttet i elugnen:
Temperturen i ugnen var 220 -
230°C med grillelement på
under grillning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.