Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska och smuts. . Foto: Testfakta
Linsens uppmätta styrka kontrolleras mot receptet. Foto: Testfakta
En spets av volframkarbid dras över ytan för att testa hur reptålig glaset är. Foto: Testfakta
Laboratorietest

Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika tillverkare och optikerkedjor. Testfaktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från tillverkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.

Laboratorietest
Malin Hefvelin Publicerad: 18 sep, 2025
Läs senare

Det är kostsamt att vara närsynt, särskilt om du också börjar se sämre på nära håll. Ett par progressiva glasögon kan gå loss på över 10 000 kronor från någon av de globala glaslinstillverkarna, och då tillkommer kostnaden för bågarna.

Ett ackrediterat optiskt laboratorium i Storbritannien fick i uppdrag av Testfakta att jämföra optiska egenskaper och ytbehandlingar på ett antal progressiva glasögonlinser, dels från de stora globala märkena, dels från optikerkedjor som säljer linser under eget namn. Alla glasögon är beställda med samma recept på synfel och i samma bågmodell.

[PDF]

Viktigast med ett par glasögon är givetvis att de uppfyller de optiska kraven utifrån receptet. Här hade testlaboratoriet mycket lite att anmärka på.

–      Alla märken ligger väl inom de gränsvärden som anges i ISO-standarderna. De skillnader som ändå finns är så små att de knappast märks av användaren, menar test- och mätingenjören på laboratoriet som var ansvarig för testet.

Tydligast skillnad i reptålighet

Men även med perfekt slipade glasögonlinser kan synupplevelsen försämras över tid, särskilt om glasen repas. För att testa reptåligheten utsattes glasen för kontrollerad nötning där en sklerometer - en vass penna med spets av volframkarbid och en inre fjäder – drogs mot linsytan. Ju högre kraft som krävdes för att repa ytan, desto bättre hållbarhet i glasets ytbeläggning.

–      Rodenstocks beläggning presterade bäst i sklerometertestet och kan anses vara mycket tålig. Det krävdes en kraft på 11 N för att repa dem, berättar testingenjören. Specsavers däremot repades redan efter ett tryck på 7 N. Det ligger ganska nära resultatet för helt obehandlade linser, som repades vid ett tryck på 6 N.

Tunna linser lättare att bära

Linsernas tjocklek och vikt påverkar både komfort och utseende, och kan dessutom begränsa vilka bågar man kan välja bland.

–      Alla glasögonglas visar på bra värden för tjocklek och vikt. Zeiss har det lättaste linserna. De är också tunnast i mitten, medan Specsavers linser som är relativt tjocka i mitten är tunnast i kanten. Smarteyes är både tjockast och väger mest, men inte heller de sticker ut som tunga eller klumpiga. Det skiljer mindre än två gram i vikt totalt mellan de tyngsta och de lättaste linserna. 

Materialkvalitet avgörs av ljus och gulton

Linsens ljusgenomsläpp är ett viktigt mått på materialets optiska kvalitet och påverkar hur ljuset förändrar riktning och reflekteras när det går genom linsen. För högkvalitativa, ofärgade glasögonglas bör ljusgenomsläppet vara över 95 % för utmärkt resultat.

–      Samtliga testade linser har gott ljusgenomsläpp, med Specsavers med det sämsta värdet på 96,4% och Rodenstock bäst med 98,5%.  För att uppfatta skillnaden mellan dem krävs dock att linserna jämförs sida vid sida. En användare kan då möjligtvis märka en liten skillnad.

En vit plastpryl kan gulna efter några år, och det är samma sak med glasögonlinser. För en optisk lins är ett gultonsindex under eller runt 10 ett bra resultat, och alla testade linser ligger runt detta gränsvärde.

–      Även här måste man hålla linserna bredvid varandra för att eventuellt kunna se någon skillnad, menar testingenjören. Men i rangordningen är Zeiss ändå bäst med minst gulton av alla, medan Essilor har det högsta värdet på gultonsindex.

Bra ytbehandlingar ger mindre reflexer och smuts

En bra antireflexbehandling kan förbättra bärarens synupplevelse och komfort avsevärt genom att den minskar reflektionerna från linsen och låter mer ljus passera igenom och nå ögat. Resultatet blir en skarpare och klarare syn, mindre ansträngda ögon och bättre synskärpa – särskilt vid situationer som bilkörning i mörker eller datoranvändning. Behandlingen eliminerar också störande bländning. Testlaboratoriet har därför mätt hur mycket ljus som reflekteras och studsar bort från linsens yta.

–      Både Rodenstocks och Essilors antireflexbehandlingar visade imponerande resultat och gav den lägsta reflektionen på endast 1,1 %, menar testingenjören. Linsen från Zeiss var däremot något av en besvikelse med testets högsta reflektion på 1,9 %, och upplevdes därför inte som leverantörens premiumbehandling. Alla behandlingar uppfyller dock ISO-kraven, även om det finns vissa skillnader i uppmätt prestanda.

Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska – en viktig egenskap för att förhindra smuts och fläckar på ytan och underlätta rengöring. Ju mer utfluten en droppe är, desto sämre är linsens vattenavvisande egenskaper. Alla linser uppvisar mycket god vattenavvisning där Zeiss ligger i topp, medan Hoya hamnar sist i sällskap med Rodenstock och Smarteyes.

Dyrast är bäst – men billiga är också bra

Testfaktas stora glasögontest visar därmed att skillnaderna mellan de olika linserna inte är enorma. Alla testade linser uppfyller grundläggande optiska ISO-krav och har effektiva ytbehandlingar. Men i jämförelsen framträder ändå vissa kvalitetsskillnader.

Sammanlagt placerar sig de fyra premiumglasen i topp. Rodenstock blir testvinnare med ett totalbetyg på 8,7, tätt följt av Zeiss (8,4), Essilor (8,3) och Hoya (8,2). BBGR som ägs av samma koncern som Essilor ligger lägre i pris men får också ett något lägre totalbetyg på 7,5, framför allt på grund av sämre reptålighet. Samma sak gäller även för testets billigaste linser från Smarteyes (7,5) och Specsavers (7,2).

För den som söker högsta kvalitet och prestanda pekar alltså resultaten mot de etablerade premiumtillverkarna, medan lågprisalternativen erbjuder ett mer budgetvänligt val – men då får bäraren acceptera vissa kompromisser, åtminstone när det gäller reptålighet.

Fakta om testet

Glasögonlinserna har införskaffats genom att fråga efter varumärkets premiumglas, med bästa tillgängliga antireflex-, antismuts- och hårdhetsbehandling. Vid beställningen användes samma recept: -3,0 (vänster) och – 5,0 (höger), justering för lätt astigmatism på höger öga och tillägg för progressivitet på båda ögonen med +1,75. Samtliga linser beställdes för samma bågmodell för att möjliggöra en rättvis och korrekt jämförelse.

Linserna har testats av ett oberoende, ackrediterad brittiskt laboratoriet enligt officiella teststandarder och etablerade in-house metoder. Alla linser är testade under kontrollerade och likvärdiga testförhållanden. 

Glasögonlinser från följande tillverkare och optikerkedjor har testats:

  • Essilor – Fransk tillverkare, som ägs av EssilorLuxottica

  • Zeiss – Tysk tillverkare

  • Hoya – Japansk tillverkare

  • Rodenstock – Tysk tillverkare

  • BBGR – Fransk tillverkare som ägs av EssilorLuxottica

  • Smarteyes – Svensk optikerkedja. Egna glasögonlinsmärken som produceras av större tillverkare

  • SpecSavers – Brittisk optikerkedja. Egna glasögonlinsmärken som produceras av större tillverkare

Linserna från Rodenstock och Zeiss tillhandahölls av tillverkaren medan övriga linser har inhandlats hos optiker i Stockholmsområdet.

Testmoment

Tjocklek och vikt
Linsernas vikt respektive tjocklek har mätts: Tjockleken mättes i mitten och i ytterkanten. Ju tunnare och lättare glas, desto högre betyg.

Ljusgenomsläpp
Testet mäter hur stor andel av infallande ljus som passerar genom glaset och når ögat, så kallad ljustransmission. Det är ett viktigt mått som har betydelse för glasets optiska kvalitet. Ett högt ljusgenomsläpp innebär en klar och naturlig syn medan ett lägre värde innebär sämre visibilitet med ett något mörkare intryck.

Gultonsindex
Gultonsindex används vanligtvis som en indikator på materialnedbrytning, orsakad av faktorer som ljus-, värme- eller kemisk exponering. Det visar hur mycket linsens färg avviker från ett färglöst tillstånd, och därmed också påverkar synupplevelsen. Ett lågt gultonsindex innebär neutral färgåtergivning, medan ett högre värde ger en gulare ton som kan påverka synupplevelsen. För en optisk lins är ett gultonsindex under eller runt 10 ett godkänt resultat.

Reflektion
För att bedöma glasens antireflexförmåga har laboratoriet också mätt specifikt hur mycket ljus som inte passerar genom glaset utan i stället studsar bort från linsens yta. Ett lägre reflektionsvärde minskar störande reflexer, förbättrar synkvaliteten och ger mindre blänk i glasen.

Smuts- och vattenavvisande egenskaper
Genom att mäta kontaktvinkeln hos en droppe vätska som ligger på glaset kan man avgöra hur effektivt ytbehandlingen stöter bort vätska och smuts. Ju lägre kontaktvinkel, desto sämre är linsens vatten och smutsavvisande egenskaper. 

Reptålighet
Hur reptålig linsens yta är beror framför allt på ytbehandlingen (hårdhetsbehandlingen). Ett reptålighetstest mäter hårdheten på ytan genom att en spets av volframkarbid dras över ytan med en viss kraft. Ju högre kraft som krävs för att repa ytan, desto bättre reptålighet i glaset.

Styrkor
Linsens optiska egenskaper har mätts i en viss punkt för att avgöra om dess uppmätta styrka stämmer överens med receptet. Styrkan har också mätts över hela linsen för att avgöra hur progressiviteten är distribuerad över ytan. Se faktaruta nedan.

Hård eller mjuk design på slipningen – vad är bäst?

Mätning av linsens styrka ger en topografisk karta som visar hur styrkan är fördelad över hela linsytan och tydliggör de olika zonerna för både avstånds- och närseende. Det visar också om progressionen, dvs. skillnaden mellan de olika slipningarna, är av en mjuk eller hård design.

En hårt slipad progressiv lins innebär att läszonen (alltså den nedre delen av linsen) är relativt smal och koncentrerad, medan avståndszonen är större. Man får ett tydligt, fokuserat område för närseende, men det kräver att man tittar mer exakt genom rätt del av linsen vid läsning. Om man är ovan kan det initialt orsaka en känsla av sjösjuka medan hjärnan vänjer sig vid synupplevelsen.

En mjukare progressiv lins innebär att övergångarna i linsstyrka görs mer gradvisa och fördelas över ett större område. Detta är mer lämpligt för ovana linsbärare och rekommenderas ofta vid beställning av progressiva glas för första gången.

Detta är dock inte något som kan rangordnas eller betygsättas i ett test – det är en subjektiv upplevelse som helt beror på användarens preferens. Därför har slipningsdesignen inte heller betygsatts i testet. Som glasögonbärare är man därför beroende av ett bra samtal med sin optiker för att förstå sina behov, och att optikern väljer den mest lämpliga progressiva designen för just den bärarens preferenser och behov.

Glasögonglas eller glasögonplast?

Glasögonglas är egentligen ett lite missvisande ord – de består inte av glas i traditionell mening, utan av plast. Man började ersätta glas som material i glasögon med plast redan på 40-talet. Numera används flera olika varianter som gör det möjligt att tillverka tunnare och lättare linser även för höga styrkor. Plastbaserade linser är också säkrare då de inte spricker lika lätt, och de ger bättre möjlighet till olika typer av ytbehandlingar. Däremot kan de ibland vara något mindre reptåligt än riktigt glas, och därför gör man ofta olika hårdhetsbehandlingar. Plastbaserade linser kan också gulna något snabbare över tid än glas, beroende på plastens kvalitet och UV-exponering till exempel. Progressiva linser är i stort sett alltid tillverkade av plastbaserade polymerer idag.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa plåstret på såren

Finns det plåster som både stoppar blodflödet och sitter kvar - även när det blir blött? Då får du vara beredd att betala lite mer – ett billigare plåster brister ofta i något av momenten.

Laboratorietest

Skidhandsken som håller dig torr och varm i backen

Bästa skidhandsken är varm, tålig och vattentät. Men är du bara ute efter att hålla värmen kan den billigaste handsken vara den som gör jobbet bäst. 

Laboratorietest

Undvik mättade fetter på smörgåsen och spara pengar

Vegetabiliska bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror – och minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Väljer du ett margarin med mättade fetter får du betala nästan dubbla priset.

Laboratorietest

En bra bäddmadrass kan rädda en dålig säng

Vaknar du med ont i höften eller axeln? Kanske börjar sängen bli för gammal eller sover du kanske mer på sidan än tidigare. En ny säng är en betydande investering men ofta kan det räcka med en ny bäddmadrass för att förbättra sängens ergonomi.
Testfakta har testat hur åtta olika bäddmadrasser förbättrar ergonomin i en dålig resårbotten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den övre prisklassen

En bra säng ska ge kroppen stöd och samtidigt låta axlar och höft sjunka ner i bädden. Men en felbalanserad fjädring kan ge känslan av hängmatta med ryggproblem som resultat. Hur bra är då en lite dyrare kontinentalsäng? Testfakta Research har laboratorietestat och jämfört ett urval av kontinentalsängar i premiumklassen.

Laboratorietest

Stort test av duntäcken - Dunets kvalité värmer bäst

Ett duntäcke som både håller värmen och andas när vinterkylan slår till? Testfaktas test visar att dunets kvalitet har stor betydelse för resultatet. I ett par fall finns också en hel del luft i priset för fjädrarna.

Alla testvinnare från 2022

Från totalt 4671 produkter ner till nitton av särskilt hög kvalitet. Dessa är produkterna vi testat under året som stått ut särskilt: alla testvinnare från året som gått.

Laboratorietest

Rusta badhandduk Emma

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas badhandduk Emma. Badhandduken Emma presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance med god marginal.

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.