Slöa brandvarnare kan vara en livsfara

Slöa brandvarnare kan vara en livsfara

Laboratorietest

En brandvarnare kan vara skillnaden på liv och död, men förvänta dig inte att den larmar på minuten. Upp till 14 minuter kan det få ta, enligt nya standarden. En butik i Kungälv har nu valt att sluta sälja brandvarnare, eftersom de inte litar på kvaliteten.

Laboratorietest
Susanne Ståhl Publicerad: 10 sep, 2007
Läs senare

Det är lätt att tro att en brandvarnare ska reagera omedelbart på rökutveckling. Om man själv både ser och känner röken, varför larmar inte brandvarnaren? Det undrar Maria Funde-Bourne, som driver en butik i Kungälv. Efter att en kund klagat på sin brandvarnare bestämde Maria Funde-Bourne sig för att göra ett eget test. Först ute på gården och sedan tog hon kontakt med den lokala brandstationen.
– Brandvarnaren behövde vara 10 centimeter över röken för att överhuvudtaget reagera efter 40 sekunder. Den reagerade inte alls 20 centimeter över eller vid fullt utvecklad brand, berättar hon.
– Detta gäller de nya optiska brandvarnarna som alla har gått över till. De gamla joniska tjöt ju bara man stekte korv och det är så man vill ha det, menar hon.
Testfakta har tittat närmare på vad som gäller för brandvarnare. Är det skillnad på de gamla joniska och de nya optiska och hur lång tid får det ta innan larmet ska börja tjuta?
Fram tills för några år sedan var brandvarnare joniska. Förenklat kan man säga att de hade en radioaktiv kärna som reagerade på molekyler i luften. Det gjorde dem väldigt känsliga och den känsligheten kunde orsaka problem inom till exempel industrin eller hotell där man inte vill ha larm som tjuter i onödan. Nya återvinningsregler gjorde det besvärligt att ta hand om den lilla radioaktiva delen och därför har man allt mer gått över till optiska brandvarnare. De består av en fotocell som känner av störningar i ljusstrålen. Ju större störning desto lättare upptäcks den.
Nu säljs det i princip inga joniska längre och i flera länder, bland annat Danmark, har de varit förbjudna länge, på grund av den radioaktiva delen. Men var den joniska säkrare än den optiska?
– Ju renare rök desto längre tid tar det för den optiska att larma, men de bränder som normalt förekommer hemma är med synlig rök och då kommer den optiska vara lika bra som den joniska, säger Jens Hjort, projektledare på Svenska Brandskyddsföreningen.
– Det är klart att man kan känna stark frustration när man ser det brinna och inget händer, men man förväntar sig nog mer av en brandvarnare än vad den egentligen kan, fortsätter Jens Hjort.
Det allra viktigaste skyddet, betonar han, är att ha en brandvarnare. Statistik från Räddningsverket visar att i de hem dit brandkåren gjort utryckningar saknade 85 procent brandvarnare. I de allra flesta fall larmar den, om den är korrekt placerad och har fungerande batteri.
– Min uppfattning är att huvudpoängen inte är vilken brandvarnare man har, utan hur många och vilken tillgång man har, säger Jens Hjort.
Helst ska man ha en i varje rum och vill man verkligen vara på den säkra sidan kan man blanda joniska och optiska.
    När Testfakta testade brandvarnare förra året, tog det över tio minuter för ett larm att börja tjuta vid en brand i trä. Den snabbaste börjare larma efter sex minuter. Det låter mycket, men enligt den nya produktstandarden är det ett godkänt resultat. Björn Albinsson, på avdelningen för olycksförebyggande verksamhet på Räddningsverket, har för Testfaktas räkning tagit fram siffror ur den nya standarden.
– De ska först klara en konstgjord rök och sedan fyra olika bränder: trä, bomullsvekar, skumplast och bensin, säger han. Om de inte klarar det får de inte godkänt.

Så här lång tid har brandvarnare på sig beroende på brand:
  • Trä: 14 minuter
  • Bomull: 12 minuter
  • Bensin: 4 minuter
  • Skumplast: 3 minuter

Den nya standarden ger Marie Funde-Bourne inte mycket för.
– Jag är upprörd, ingen tar det här på allvar. Leverantören säger bara att deras brandvarnare är testade. Jag vill inte sälja dem, jag kan inte göra det med gott samvete.
 

 Goda råd om brandvarnare
Sätt alltid brandvarnaren i taket, mitt i rummet.
Du som bor i villa bör ha minst en brandvarnare per våning.
Kontrollera brandvarnaren var tredje månad genom att trycka på testknappen.
Gamla brandvarnare är ofta dåliga. Kasta dem som är över tio år
Var förberedd om det börjar brinna.

 

Fler bra råd och tips hittar du i det här på Brandskyddsföreningens hemsida.

 

Fakta

Runt 90 procent av alla svenskar har en brandvarnare hemma. Självklart räknar alla med att den ska larma snabbt om det brinner.

Men så är inte fallet.
    I det laboratorietest som Testfakta gjort tar det över tio minuter för en brandvarnare att tjuta när det brinner i trä. Den snabbaste reagerade på knappa sex minuter.
– Jag vill inte ta så starka ord i min mun som oacceptabelt. Men över tio minuter är lång tid när det brinner, säger Jens Hjort, projektledare på Svenska Brandförsvarsföreningen.
    De åtta brandvarnarna testades i tre olika moment. Förutom trätesten så undersöktes hur snabbt varnarna larmade när det brann i bomull och plast.
Här gick det betydligt snabbare, speciellt när det brann i plast.
Allra snabbast var Alel Basic som tjöt redan efter 28 sekunder vid plastbranden. Varnaren hade också bra resultatet i de två andra momenten. Så bra att det räckte till att bli solklar vinnare av testet. 4,8 poäng av maximala 5.
– Samtliga brandvarnare är riktigt bra när det gäller brand i bomull och plast. Även om det tog längre tid att reagera när det brann i trä klarade samtliga brandvarnare i testen kraven i den europeiska standarden, säger Ebbe Christensen, testansvarig på det danska laboratoriet Delta electronics som gjorde testet.
    Fem av de testade varnarna är så kallade joniserande, två optiska och en kombinerad. De joniserande innehåller en liten del radioaktiv substans. Så liten att SSI, Statens strålskyddsinspektion, tidigare sa att de kunde kastas i vanliga sopor. Men inte längre.
– Numer ska de lämnas in och sorteras som elsopor, precis som de optiska. Det i sin tur har fört med sig att det är så många joniserande varnare på samma ställe att de inte bara kan eldas upp med soporna. Nu räknas det som miljöfarligt avfall och skickas till slutlagring i Studsvik, säger Jens Hjort.
Naturvårdsverket har länge hoppats att de mer miljövänliga, optiska varnarna, ska ersätta de joniska. Men fortfarande är de joniserade vanligast.
Men vilka är bäst?
Generellt kan man säga att de optiska är bäst på träbrand och lite långsammare att reagera när det brinner i bomull eller plast.
De i runda slängar 500 000 brandvarnare som säljs i Sverige räddar förhoppningsvis liv. Men långt ifrån alla.
I fjol omkom drygt 100 personer i bränder. I hälften av de hushåll som drabbades saknades brandvarnare. Eller så fungerade den inte.
– Ibland händer det att batteriet i fjärrkontrollen är slut och man lånar från brandvarnaren och glömmer sätta in ett nytt. Då har man gjort lite fel prioritering, säger Jens Hjort.
Enligt Jens Hjort räcker det inte bara att ha en brandvarnare som fungerar. Den ska placeras rätt också. I taket i mitten av rummet.
– Att säga att man ska montera på väggen är inte bra. Det är klart sämre. Sitter den mitt på en vägg tar det längre tid att reagera eftersom röken stiger till taket först, säger han.
    Nexas optiska brandvarnare var den enda som kunde sättas upp på väggen, enligt instruktionerna. Det var också den enda som saknade ordentlig bruksanvisning på svenska. Ett krav som Konsumentverket har på alla brandvarnare som säljs i Sverige.
– Alla andra brandvarnare har en ordentlig bruksanvisning på svenska. Nexa har bara en på engelska. Visserligen står det några rader på svenska på själva paketet. Men frågan är om det får anses tillräckligt, säger Ebbe Christensen.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.
Laboratorietest

Dyr känga får underkänt

Många av kängorna i testet håller inte tätt och priset är inte alltid ett bra riktmärke. Sämst vattentäthet har en dyr känga i Gore-Tex-material.

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.