Frågan dyker upp varje gång det är dags att köpa diskmedel: Är den dyraste och mest kända flaskan verkligen så bra och dryg att det lönar sig att välja den? Eller blir vi bara lurade av reklamen?
För att få svar skickade Testfakta sju olika sorters diskmedel till två olika testlabb – det ena med fokus på medlens rengörande förmåga och det andra på dryghet.
På SGS Institut Fresenius i Tyskland koncentrerade man sig på den rengörande förmågan. Ett antal tallrikar smutsades ner rejält med köttfärs och ägg som fick torka in på tallrikarna i en ugn. Tallrikarna lades sedan i diskbaljor där de fick ligga i fem minuter, innan de diskades med tio cirkulära rörelser.
– Det var mycket stora skillnader på resultaten. Med de sämsta diskmedlen såg tallrikarna nästan likadana ut efter diskningen som innan. De bästa klarade däremot att lösa smutsen väldigt bra, säger Matthäus Ryl på SGS laboratorium.
[PDF]
Bäst rengörande förmåga hade Yes, Grumme och Favorit , som alla får betyget 3,4 av 5 möjliga. Sämst betyg fick Lidls diskmedel följt av Ica Skona.
Nästa fråga är förstås hur länge den rengörande förmågan räcker, och hur drygt diskmedlet är.
Laboratoriet Intertek i England tog reda på hur mycket diskmedel av varje sort som krävdes för att kunna diska 10-20 nersmutsade tallrikar.
– Olika diskmedel är olika koncentrerade och innehåller olika typer av tensider, därför krävs olika mycket medel för att klara samma mängd disk, säger Jeremy Owens på Intertek.
Yes, som gör ett stort nummer av sin dryghet i reklamen var också det märke som krävde minst dosering, och därför räcker längst. Men när resultatet bedömdes i det här delmomentet var tallrikarna som diskats i Yesbaljan inte fullt lika rena som de som diskats i till exempel Neutral.
– Slutsatsen är att med Yes kan du använda väldigt lite medel och få ut många diskade tallrikar. Men med en så låg dos behöver du ägna en lite längre stund åt varje tallrik för att den ska bli helt ren. I testet diskade vi alla tallrikar exakt lika länge, säger Jeremy Owens.
Alla diskmedel i testet utom Lidl är miljömärkta med antingen Svanen eller Bra Miljöval. Enligt David Gunnarsson på Naturskyddsföreningen, organisationen som står bakom Bra miljöval, är det inga väsentliga skillnader mellan de olika märkningarna när det gäller vilka krav som ställs.
– Det viktiga är att man som konsument väljer någon av dem. Lagstiftningen tillåter fortfarande kemikalier som är både miljö- och hälsofarliga och dessa kan förekomma i omärkta produkter. Som exempel kan nämnas allergiframkallande parfymer och miljöfarliga tensider.
Den som tänker på miljön ska också välja ett drygt märke där det räcker med en liten mängd medel, säger Matthäus Ryl på SGS laboratorium.
– Då blir det mindre förpackningar att slänga och färre transporter, förutsatt att man inte överdoserar förstås.