Risk för strålning med babylarm

Risk för strålning med babylarm

Skillnaderna mellan nio laboratorietestade elektroniska barnvakter är stor. Både i prestanda, pris och hur mycket elektromagnetisk strålning de avger.

Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Publicerad: 5 apr, 2007
Läs senare

Sola i trädgården eller mecka i källaren samtidigt som babyn ligger och sover i barnrummet. Så marknadsförs elektroniska babylarm till stressade barnföräldrar.Allt fler föräldrar köper. Men hur bra är barnvakterna egentligen? Håller de vad de lovar och är de lätta att använda?

Testfakta lät laboratorieundersöka nio olika modeller för att få svaren. Till att börja med undersöktes vilka sändningseffekter de olika barnvakterna använder för att få en uppfattning om skillnader i strålning.

Undersökningen visar på stora skillnader i sändningseffekt mellan de olika babylarmen.

Hur farlig är strålningen?
– Det är så kallad icke-joniserande strålning av samma typ som i exempelvis mobiltelefoner. Några kända, vetenskapligt bevisade, hälsorisker finns inte. Men man ska ändå vara försiktig, säger Jimmy Trulsson, strålskyddsinspektör på SSI, Statens strålskyddsinspektion.

Försiktig, på vilket sätt?
– Strålningen avtar väldigt snabbt. Bara genom att ha en handsfree på en mobiltelefon minskar strålningen med 85 procent. Så SSI brukar säga att man ändå ska vidta försiktighetsåtgärder. Ett bra sätt här är ju att placera barnvakten en meter från barnet.

Förutom strålningen så testades de elektroniska barnvakterna i fyra olika delmoment:
Användning. Är vakten svår att använda när man väl fått igång den?
Räckvidd. Samtliga modeller testades på åtta olika avstånd.
Radiostörning. Är den känslig om andra radiosändare är igång samtidigt.
Mikrofonkänslighet. Här mättes hur många decibel som krävs för att få igång barnvakten och om mikrofonerna tar upp mycket bakgrundsljud.

Priserna på de testade barnvakterna varierade från runt 1500 kronor, Philips SKM, till 249 kronor, för den billigaste från Clas Ohlson.
Den billigaste var också sämst i testet. Framförallt hade den mycket kort räckvidd. I endast en av de åtta olika miljöerna fungerade den perfekt. Längre bort än 30 meter och hördes ingenting.
– Men till skillnad från många andra i testen så lovar inte Clas Ohlson så mycket. I broschyren garderar man sig. Det står att den inte räcker mer än 30-50 meter medan många andra lovar 300 meter, säger Ronny Lövstrand, testansvarig på SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut som gjorde testet.

Bäst då?
Det var en hård kamp mellan Topcom och Doro. Men Topcom hade aningen känsligare mikrofon. Dessutom var den mer än 200 kronor billigare.
Testet visade också att:

  • Clas Ohlson och Mark stördes mycket av mobiltelefoner.
  • Det saknades kontaktindikator på Cobra, Clas Ohlson och Mark. Utan indikator ser man inte om den del som ligger vid babyn har kontakt med föräldradelen.
  • Topcom, Cobra och Doro hade mycket bra räckvidd men också hög sändningseffekt.
  • Philips, 7489NC, var den enda med så kallat DECT-system. Den har lägre sändningseffekt, men till skillnad från alla andra modeller är den ständigt aktiv. Övriga sänder bara när barnet skriker, medan Philipsmodellen sänder hela tiden, om än inte lika intensivt.
  • Batteriladdarna på Padwico och Cobra var svåra att få igång.

Elektroniska barnvakter, babylarm, babycall eller vad man nu väljer att kalla dem är en större produkt i USA och på kontinenten än i Sverige. Men försäljningen ökar.

Håller de elektroniska barnvakterna måttet?
– Ja, egentligen var ingen riktigt dålig. Den som skiljer sig är Cobra. Det är mer av en walkie-talkie. Den sänder i 10-15 sekunder sedan är det ett lika långt avbrott, säger Ronny Lövstrand.

Behöver man verkligen köpa en?
– Jag använde aldrig någon. Men det är klart att det kan vara bekvämt om barnet ligger i vagnen på altanen och man har stängt fönstret. Men man måste vara medveten om att man aldrig kan lita på dem helt utan att det är ett komplement.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Billiga underställ bäst i test

Skidunderställ är olika bra på att göra sig av med svett, visar Testfaktas stora laboratorietest. Testvinnaren kostar bara en fjärdedel så mycket som testets dyraste underställ.

Kontanter på väg att försvinna

Allt fler bankkontor slutar hantera kontanter. På 40 procent av Nordeas, Swedbanks och SEB:s totalt 750 kontor går det inte längre att sätta in eller ta ut kontanter.

Här är den smartaste tv:n

Alla stora tv-tillverkare har numera apparater med internetfunktioner som youtube och facebook. Men hur bra fungerar det egentligen? PC för alla har testat fem olika tillverkares system.

Norsk lax föds upp med foder från illegalt fiske

Det foder som ges till norskodlad lax och jätteräkor fiskas ofta illegalt i hotade miljöer, visar en rapport från Naturskyddsföreningen och Swedwatch.

Var tredje testad elprodukt underkänns

Varje år testar Elsäkerhetsverket mellan 350 och 400 elektroniska produkter som går att köpa i svenska butiker. En tredjedel av dessa har så stora brister att de får försäljningsförbud.

Kraftig ökning av obetalda sms-lån

Antalet obetalda sms-lån som kommer till Kronofogden har ökat med 18 procent under 2011. Totalt rör dig sig om 33.000 betalningsförelägganden, visar nya siffror från myndigheten.

Volvoägare inga trogna bilköpare

Den som har en Hyundai byter ogärna bilmärke när de köper ny bil. Volvoägarna däremot är förhållandevis otrogna, visar en stor amerikansk undersökning.

Ljusslinga på Bauhaus stoppas

Ljusslingan Markslöjd som säljs på bland annat Bauhaus stoppas av Elsäkerhetsverket. Produkten har för dålig dragavlastning vilket gör att den kan lätt kan gå sönder. Dessutom saknar den väsentlig märkning och EG-försäkran.

P-piller lindrar menssmärta

En studie vid Sahlgrenska akademin visar att kombinerade p-piller lindrar menssmärtor. Tidigare studier på området har inte kunnat visa ett sådant tydligt samband.

Dubbdäck bara något säkrare

Risken för olyckor är bara något större med odubbade däck än med dubbade, visar en studie från Norges transportekonomiska institut.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.