Mycket mer kan återvinnas

Mycket mer kan återvinnas

En betydligt större del av innehållet i svenska hushållssopor skulle kunna återvinnas. Men krångliga system, myter och ren lathet håller tillbaka utvecklingen, menar Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 jul, 2014
Läs senare

Svenskarna är bra på att källsortera och återvinna brukar det heta. Men vi ligger fortfarande efter länder som Tyskland och Belgien, och vi skulle kunna bli mycket bättre än vi är idag. Av det som hamnar i hushållens soppåse kan ytterligare 60 till 80 procent återvinnas. Dessutom slängs cirka 11 000 ton farligt avfall direkt i soppåsen varje år, enligt en uppskattning från kommunernas plockanalyser där man granskar innehållet i hushållsavfallet.

– 80 procent av svenskarna säger att de källsorterar, men då menar man framförallt tidningar och glas som vi har hållit på med sedan 70-talet, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Att utvecklingen inte går snabbare kan till viss del bero på att dagens återvinningssystem är för krångligt, menar hon. I dag ska till exempel en del saker till förpackningsinsamlingen och annat till kommunens avfallscentral.

– Man diskuterar om det vore bättre med en gemensam materialinsamling i stället vilket vore mer logiskt för konsumenten. Men här har kommunerna och producenterna haft svårt att komma överens.

– Ett annat problem, särskilt i städer, är att dagens system är så uppbyggt kring bilen. Det vore bra om insamlingen kunde ske i eller så nära fastigheten som möjligt, säger hon.

Men det går inte bara att skylla på systemet, enligt Åsa Stenmarck. Hushållen har ett ansvar för det de konsumerar och det finns fortfarande mycket okunskap, motstånd och myter kring källsortering.

– Ibland handlar det nog om ren lathet, men också en känsla av att det inte spelar så stor roll. Men bara att återvinna en enda konservburk ger en energivinst som motsvarar 33 timmars lystid hos en lågenergilampa eller energiförbrukningen hos en 42 tums plasma-tv under en och en halv timme.

Det finns de som påstår att energiåtgången för att diska ur och transportera förpackningarna äter upp miljönyttan med själva återvinningen?

– Det är två vanliga myter som inte stämmer. Att avfallet blir nytt material ger ändå en större miljövinst.

Vad är viktigast att källsortera om man nu måste prioritera?

­– Farligt avfall är nummer ett. Det får absolut inte hällas ut i avloppet, men ska heller inte slängas i soppåsen. Även om avfallet förbränns så kan giftiga ämnen spridas ut i naturen via askan.

Till farligt avfall räknas allt som är hälso-, miljö- eller brandfarligt som exempelvis målarfärg, batterier, lim, mediciner, glödlampor, impregnerat trä eller elprylar.

– Det är lätt att glömma eller strunta i alla de där små sakerna som nagellacket eller den lilla batteridrivna leksaken. Problemet är att det blir väldigt mycket till slut.

Som nummer två på listan kommer glas och metall eftersom dessa material brinner dåligt. Papper och plast brinner bra, men dessa material är å andra sidan lätta att återvinna vilket också ger en miljövinst.

Men även om vi blir bättre på att källsortera våra sopor ökar samtidigt mängden avfall från hushållen.

– Att återanvända, sälja vidare på Blocket och fundera över hur man konsumerar är minst lika viktigt som att källsortera. Måste jag verkligen ha den där lilla plastprylen för fem kronor som kanske går sönder direkt?
 

Fakta

De viktigaste soporna att sortera:

  1. Farligt avfall – batterier, elektronik, målarfärg, impregnerat trä, rengöringsmedel, läkemedel.
  2. Metall och glas.
  3. Plast, papper och kartong
  4. Mat

 

Tre påståenden som inte stämmer

  • Ingen idé att källsortera, allt blandas ändå ihop vid transporten eller på tippen. Fel: Allt skickas till återvinning eller energiutvinning. Sopbilarna har olika fack i lastutrymmet.
  • Energin som krävs för att diska ur förpackningen är större än miljövinsten. Fel: Energin som krävs för att diska ur förpackningen är liten i sammanhanget.
  • Energin som krävs för att transportera förpackningar är större än miljönyttan. Fel: Energin som krävs för att transportera förpackningarna är liten i sammanhanget. Det gäller även privata transporter till kommunens avfallscentral.  

Så sorterar jag…

  • Present eller julklappspapper: Pappersförpackningar
  • Rit-och skrivarpapper : Tidningar/returpapper
  • Tom medicinkarta för tabletter (laminat av plast/metall): Plastförpackningar
  • Värmeljus och marschaller: Metallförpackningar
  • Glödlampor/ lågerergilampor: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen
  • Alla saker som drivits med sladd eller batteri: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Otillåtna pesticidhalter i färska örter – flera dillsorter borde inte säljas i butik

Testfaktas stora laboratoriegranskning av färska örter visar att flera av dem innehåller det förbjudna bekämpningsmedlet DDT och otillåtet höga halter av svamppesticiden penkonazol.

Laboratorietest

Stor skillnad på smak och pris mellan olika kaffesorter

Bryggkaffe har onekligen en särskild plats i svenska hjärtan; puttrandet från en bryggare är nog ett av de svenskaste ljud som finns. Samtidigt har kaffet ökat rejält i prisde senaste åren. Testfakta har testat smak och akrylamidhalt på de tolv vanligaste 
sorterna av bryggkaffe i butik, och hittar både toppval och bottennapp. 

Laboratorietest

Test av Clas Ohlsons noppborttagare

På uppdrag av Testfakta har det ackrediterade laboratoriet Weber & Leucht GmbH i Fulda, Tyskland, genomfört ett omfattande prestanda- och kvalitetstest av Clas Ohlsons noppborttagare (artikelnummer 44-6180). Testet omfattar mekanisk prestanda, ergonomi, säkerhet och användarvänlighet och bygger på etablerade och standardiserade testmetoder för textila produkter.

Viktigt med rätt säng för god sömn

Fast eller mjuk, skum eller spiralfjädrar, zonindelad eller inte? Många begrepp och ett gigantiskt utbud gör det svårt att hitta rätt i sängdjungeln. Testfakta och ergonomiexpert Dr Florian Heidinger reder ut begreppen.

Laboratorietest

Håller kalsongerna måttet? Testfaktas stora kalsongtest ger svar.

Kalsonger som tappar formen och blir noppiga efter några tvättar gör ingen glad. Testfaktas stora laboratorietest av boxerbriefs i bomull visar att skillnaderna i kvalitet är stora. Jack & Jones, Calvin Klein och Calida klarade tvätt, torktumling och töjning bäst – medan Björn Borg och Uniqlo tappade formen.

Laboratorietest

Mögelgift i tomatpuré

Tomater som möglat under odling eller lagring kan bilda mögelgifter med potentiellt allvarliga hälsorisker. Testfaktas analys av 14 fabrikat av tomatpuré visar på anmärkningsvärt höga nivåer i vissa produkter.

Laboratorietest

Som man bäddar får man sova

En bra bäddmadrass kan göra din säng både bättre och skönare. Men det är stora skillnader mellan olika märken visar Testfaktas stora test av bäddmadrasser under 3000 kronor.

Laboratorietest

Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika tillverkare och optikerkedjor. Testfaktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från tillverkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.

Laboratorietest

Bästa ljusslingan till vintermörkret

Slingor av smålampor som lyser upp trädgården eller balkongen är en upplyftande syn under vinterhalvåret och gör den mörka årstiden lite ljusare. Men vad kostar det att ha dem tända dag och natt hela vintern, och hur vet man vilka som håller år efter år och vilka som bara klarar en säsong innan de ger upp? 

Laboratorietest

Mixat resultat i blendertest

En bra blender kan vara en god hjälp i köksarbetet. De flesta av dagens blenders har tillräcklig kraft för att krossa, hacka och mixa det mesta. Men det är vissa skillnader på både prislapp och användarvänlighet, visar vårt test av blenders under 4000 kr.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.