Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Kvinnors bilval lyfter Sverige som utsläppsland

Sverige är inte längre Europas värsting när det gäller utsläpp från nya bilar. Orsak: Svenska kvinnors bilval.

Hårdare regler för hälsokostbranschen

Grönt te, kosttillskott och fullkornspasta ljuger om hur bra de är för hälsan. Det menar EU som nu förbjuder den här typen av påståenden.

Känd professor marknadsför kritiserat mellanmål

Professor Stig Steen vid Lunds universitet används i reklamkampanjer för en kritiserad mellanmålsprodukt som vänder sig till diabetiker.

Svenskt bröstimplantat dras in efter kritik

Medicinföretaget Q-med slutar använda bröstinlägget Macrolane efter kritik från Läkemedelsverket. Implantatet gör det svårare att tolka mammografibilder och har dessutom orsakat knölar som gett upphov till onödig oro.

Usel information om barnsäkerhet i nya bilar

Manualerna i nya bilar är direkt värdelösa när det handlar om barnsäkerhet. Det skriver tidningen Vi bilägare som granskat fem modeller.

Fler letar efter billiga matvaror

Fler konsumenter styrs av lågt pris i mataffären jämfört med för sex år sedan, visar en undersökning från Livsmedelsföretagen. Var tredje person svarar att de väljer den billigaste produkten.

Läkare vill få bort snabbmatskedjor från OS

Företag som McDonalds och Coca-Cola ska inte få sponsra sportevenemang. Det anser en läkarorganisation i Storbritannien, skriver Dagens Media.

Samband mellan ftalater och diabetes

Att utsättas för vissa typer av kemikalien ftalater ökar risken för åldersdiabetes. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet.

Bostadssajt anmäld till KO

Konsumentverket har fått in ett antal anmälningar mot bostadssajten Bopunkten. Nu kräver myndigheten att sajten ändrar sin marknadsföring.

F-kassans regler ska förenklas

Försäkringskassan har tagit fram en "antikrångelkatalog", med ett 30-tal förslag på olika förenklade regler. Katalogen redovisas för regeringen på torsdagen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.