Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Slipp bruset med bästa luren

En bra hörlur med brusreducering behöver inte kosta skjortan. Det visar ett test som tidningen Bild & Ljud gjort på åtta lurar från 700 kronor.

Narkolepsi spåras till vissa leveranser

Alla svenskar som fått narkolepsi av influensavaccinet Pandemrix hade fått vaccin från tolv av de 35 sändningar med läkemedlet som kommit till Sverige. Det visar en kartläggning som gjorts av Narkolepsiföreningen, skriver Göteborgs-Posten.

Varning för femhundring.nu

Finansinspektionen varnar just nu för sajterna femhundring.nu och femhundring.com som erbjuder snabblån via bland annat sms.

Ny typ av snabblån får kritik

Spelbutiken Myway erbjuder snabblån direkt i butiken i samarbete med Blixtfinans. Det har fått Spelberoendes riksförbund att gå i taket och nu lovar Myway att ta bort tjänsten.

BNP ökade med 1,5 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,5 procent första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Milda återkallas från butik

Livsmedelsföretaget Unilever återkallar Milda mat- och bakmargarin från butiker. Produkten innehåller vassle, som är en allergen, utan att detta finns med ingrediensförteckningen.

Fler produkter återkallas efter salmonellalarm

Nötfärs, fläskfärs, hamburgare och blandfärs märkta Coop respektive Scan återkallas nu efter ett salmonellalarm.

Willys kalvsylta smakade ruttet

En privatperson har anmält Willys butik i Saltsjöbaden Centrum till Livsmedelsverket efter att ha köpt och ätit för gammal kalvsylta. Förpackningen hade gått ut för en hel vecka sedan.

Bildäck kan tillverkas av maskrosor

Amerikanska forskare kan ha hittat ett sätt att göra bildäck av maskrosor. Den japanska däcktillverkaren Bridgestone hyser stora förhoppningar till upptäckten.

Billig mat inte sämre än dyr

Billig mat innehåller lika mycket näring som mat till normalpris. Och det går inte att se några skillnader i farliga ämnen eller bekämpningsmedel. Det visar en granskning från Livsmedelsverket.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.