Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

"Flaskvattnet är ingen miljöbov"

Flaskvattnet är ingen miljöbov. Det menar Handelns Utredningsinstitut (HUI) som på uppdrag av Sveriges Bryggerier gjort en studie där flaskvattnets miljöpåverkan jämförs med oxfiléns och apelsinjuicens. Testfakta ringde upp Erika Rosén på HUI.

Elkylboxar inget för långa dagar på stranden

Elektriska kylboxar håller inte temperaturen bättre än vanliga billiga kylväskor med klampar. Det visar ett test som Icakuriren gjort på åtta vanliga modeller.

Påverka miljön med vad du äter

Genom att stoppa i dig mindre kött och mer bönor kan du som konsument minska miljöbelastningen. Det slår Livsmedelsverket fast och inleder nu ett arbete med att ta fram nya miljömässiga kostråd.

Semestersurfa utan kostnad

Akta dig för dyra surfräkningar under semestern. Bättre då att inte betala något alls. Det finns mängder av gratisställen – och även bra hemsidor som berättar var de finns.
Laboratorietest

Hälften av säkerhetsvästarna blev underkända

Fem av tio säkerhetsvästar klarar inte säkerhetskraven. Detta trots att västarna är CE-märkta. Det visar Testfaktas laboratorieundersökning av tio vanliga märken.

Välj rätt vapen i kampen mot sniglarna

I många trädgårdar för så här års en hård kamp mot en slemmig liten rackare. Plus Sommar har jämfört några olika metoder för att stoppa mördarsniglarnas framfart. Men hjälp kan även komma från ett annat och oväntat håll.

Giftämne i smycken fara för barn

Lågprissmycken kan innehålla mycket höga halter av den giftiga tungmetallen bly. Det visar en granskning som Göteborgs miljöförvaltning gjort av smycken från några av stadens affärskedjor, skriver Göteborgs-Posten.

Uppföljning av trimmertest: Gröna batterier lika bra

Naturvårdsverket är kritiskt till producenternas val av batterier i trimrarna. Fullgoda alternativ till bly och kadmium finns. Men då måste tillverkaren själv ta fram det.

Pixelinflation i småkameror

PC för Alla har testat sju nya kompaktkameror och noterar att höga pixeltal inte betyder allt för bildkvaliteten. Testvinnare blev ändå kameran med högst upplösning.
Laboratorietest

Billigaste trimmern var också sämst

En trimmer utan sladd underlättar arbetet i trädgården. Men de billigare varianterna kommer inte långt innan det är dags att ladda om batteriet. Det visar ett stort laboratorietest som Testfakta har gjort.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.