Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Barnvagnar ska bli säkrare

Nya barnvagnar välter lätt och allt fler anmälningar kommer in till Konsumentverket. Nu ska kraven bli hårdare på tillverkarna.
Laboratorietest

Stora skillnader i overallernas slitstyrka

En vinteroverall för barn ska klara av såväl väta som slitage. Testfaktas test av tio olika modeller visar att så inte alltid är fallet och att dyrast inte alltid är bäst.

Detta har hänt

Företagens sociala profilering – ansvar eller slug pr?

Hamburgerkedjan Max bojkottade fruktjätten Dole efter att företaget stämt den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Handlar det om att ta ansvar eller smart marknadsföring?

En miljard i nätskojarnas fickor

Trots att varningarna haglat fortsätter svenskarna att bli lurade när de handlar på nätet. Under 2009 kan bedragarna ha kommit över en miljard kronor, visar ny undersökning.

Så är gravidförsäkringarna

Vad innebär egentligen en gravidförsäkring? Tidningen Familjeliv har granskat vad de olika bolagen har att erbjuda.

Kvitton inget krav vid ersättning för vattenskada

Kvinnan fick en vattenskada i sin lägenhet, men nekades ersättning av sitt försäkringsbolag på grund av kvittobrist. Allmänna reklamationsnämnden håller inte med och uppmanar nu Moderna Försäkringar att ersätta kvinnan.
Laboratorietest

Viktigt välja rätt kudde

Ett gott samvete är den bästa huvudkudden. Men det är lättare att hitta en schyst kudde. Testfaktas test av sex olika syntetkuddar visar nämligen på små skillnader mellan de olika fabrikaten.

Ungdomar bombarderas med internetreklam

Under 15 minuter vid datorn utsätts ungdomar för 132 olika reklambudskap. Mest fastnar de för skräpmatsreklam, visar en ny studie.

Bra däck på olika sätt

Att välja rätt vinterdäck är som bekant inte helt lätt. Att hitta ett däck som funkar på alla väglag är näst intill omöjligt. Vi Bilägares däcktest styrker den uppfattningen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.