Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Barnmat på burk – ingen näringsbomb

Sex burkar om dagen – så mycket skulle ett spädbarn behöva äta för att få i sig tillräckligt med energi och näring om de bara skulle äta burkmat.

Elbil får högsta betyg i krocktest

För första gången får en elbil högsta betyg i ett krocktest. Det är Nissan Leaf som kommer upp i fem stjärnor i säkerhetsorganisationen Euro NCAP och svenska Trafikverkets säkerhetstest.

Axfood återkallar Seasticks

Livsmedelsföretaget Axfood återkallar den frysta produkten Eldorado Seasticks, uppger Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Orsaken är att produkten innehåller gluten och sojaprotein utan att detta deklareras på förpackningen.

Ramlösa måste ändra etiketter

Vattenproducenten Ramlösa kritiseras för vilseledande marknadsföring. Företaget måste nu ändra etiketterna på sina smaksatta produkter.

Varning för pinjemun

Återigen har flera konsumenter i Sverige och Finland drabbats av fenomenet pinjemun efter att ha ätit dåliga pinjenötter. Nötterna är importerade från Kina men packade i Norge, skriver Dagens Nyheter.

Välj rätt pensionat till hunden i sommar

Ska jycken vistas på pensionat under semesterresan? Se till att pensionatet har tillstånd och kräv alltid ett skriftligt kontrakt. Men viktigast av allt – välj ett ställe som både du och din fyrbente vän trivs med.

Elavtal på gatan kan bli dyrt

Gatu- och telefonförsäljare som försöker sälja på människor nytt elavtal har blivit allt vanligare. Nu varnar Konsumenternas elrådgivningsbyrå för att förhastade beslut kan ge onödiga kostnader, uppger Sveriges Radio.

Stulna identiteter i Skåne

En liga på nio personer, bland dem en 23-åring och hans far, misstänks ha lurat till sig kontanter för över två miljoner och varor för 300.000 efter att ha vittjat brevlådor i Skåne på id-handlingar.

Flakvärdar krav för studentfirande

Efter ett antal olyckor vid förra årets studentfirande införs i år krav på så kallade flakvärdar och alkoholförbud i Linköping.

Akut läkarbrist hotar sjukvården

De närmaste åren riskerar Sverige att få brist på drygt 4.000 läkare och 5.000 sjuksköterskor, det visar en prognos som Social styrelsen har gjort för DN.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.