Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Ska du titta på fyrverkerierna? Höga halter partiklar i luften kan ge känsliga personer problem. Men nyårsraketerna har blivit bättre ur miljösynpunkt.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 29 dec, 2016
Läs senare

På nyårsnatten fyrar vi av av omkring tusen ton nyårsraketer i Sverige. Vackert, men fyrverkerierna gör också nyåret till den tid på året då halterna av luftföroreningar riktigt skjuter i höjden, i alla fall i städerna.

– Under ett par timmar kan det bli extremt höga halter av partiklar i luften, mer än någon annan dag på året. Nivåerna kan ligga 20 gånger över det normala, lika högt som i Peking under de värsta smogdagarna, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar står fyrverkerierna för ungefär 0,4 procent av de totala partikelutsläppen som görs i Sverige årligen. Trafiken står för 15 procent. Men eftersom nästan alla fyrverkerier som säljs fyras av vid samma tidpunkt blir det ett stort tillskott just då. Fyrverkeriröken innehåller bland annat partiklar från förbränning, kol och svaveloxider, plus diverse metaller som används för att framkalla de vackra färgerna. Och det är framför allt astmatiker och människor med känsliga luftvägar som kan få problem, säger Lars Barregård.

– De som redan har besvär med andningen bör inte vistas i röken från nyårsraketerna.

Några hälsorisker på längre sikt för den övriga befolkningen ser Lars Barregård däremot inte.

– När man utsätts för höga partikelhalter under lång tid ökar risken att dö i förtid. Men föroreningstoppen på nyårsafton är för kortvarig för att ge några långtidseffekter.

Föroreningarna från fyrverkerierna faller förr eller senare till marken, och frågan är vad de innebär för miljön?

– Helt oproblematiskt är det inte. Fyrverkerierna bidrar till att sprida ämnen som vi vill fasa ut. Men det handlar sannolikt om små mängder om man till exempel jämför med det som släpps ut från industrin, säger Helena Parkman, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionens kontroller de senaste åren tyder också på att fyrverkerierna blivit bättre ur miljösynpunkt. Våren 2011 hittades det förbjudna och mycket giftiga ämnet hexaklorbensen i sex av åtta undersökta fyrverkeripjäser. Alla pjäser innehöll dessutom en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom. När myndigheten följde upp studien förra året såg det betydligt bättre ut – då hittades hexaklorbensen endast i en av 20 undersökta pjäser. Ingen innehöll otillåtna halter av kvicksilver. 

Om halterna av bly, kadmium, och krom också minskat vet inte myndigheten. Där gjordes ingen uppföljning eftersom lagen inte reglerar de ämnena i fyrverkerier. Men enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund är blyet borta från tillverkningen, enligt branschens egna regler.

– Våra medlemsföretag ställer hårda krav på leverantörerna och tillåter inget bly. I de fall de förekommer är det föroreningar som inte ska vara där, säger Erik Nilsson, branschförbundets ordförande.

Fyrverkerifakta

Raketer för dryga 150 miljoner
Enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund spenderar svenska konsumenter numera mellan 150 och 160 miljoner om året på fyrverkerier. Cirka 90 procent av försäljningen sker vid nyår.

Minskat sedan millennieskiftet
Alla fyrverkeriepjäser som säljs i Sverige är importerade, och importen har minskat stadigt. 1999, inför millennieskiftet, importerades 3853 ton fyrverkeripjäser. 2015 var importen 1584 ton.
Källa: SCB

Skadliga partiklar i röken
Fyrverkerier står för cirka 0,4 procent av de skadliga partikelutsläppen i luften varje år. Transportsektorn bidrar med 15 procent av partikelutsläppen.
2014 stod fyrverkerierna för 0,4 procent av de totala utsläppen av kadmium i Sverige och 1,3 procent av utsläppen av koppar.
Källa: Naturvårdsverket.

Färre olyckor
Varje år söker cirka 100 personer akut vård på grund av skador från fyrverkerier. 20 av dem är så allvarligt skadade att de måste läggas in på sjukhus. Antalet som måste vårdas på sjukhus har mer än halverats de senaste tjugo åren.
Källa: MSB

Förbjudet att bara smälla
2002 infördes förbud mot smällare i Sverige – det vill säga pjäser som har kraftigt ljud som främsta effekt.
Åldersgränsen för att köpa och hantera fyrverkerier är 18 år.
Källa: MSB

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Många gifter i snuset

Att snusa är ingen hälsokur. Under läppen stoppar snusaren en rad farliga ämnen utöver det starkt beroendeframkallande nikotinet. Hur mycket tungmetaller, nitrosaminer och rester av bekämpningsmedel man får i sig beror på vilken prilla man väljer.

Se över försäkringsskyddet till sommarlovet

När sommarlovet kommer står många barn utan försäkringsskydd om olyckan är framme. Testfakta tipsar om hur du väljer en barnförsäkring som gäller året runt.
Laboratorietest

Ny testmetod avslöjar honungsfusket

Två av sju undersökta fabrikat av flytande honung är falska, visar Testfaktas analys. Såväl Coops som Eldorados honung är utspädd med socker.

Nya regler ska skydda EU från svensk dioxinfisk

Livsmedelsverket föreslår nya regler för att förhindra att fisk med höga halter dioxin säljs till andra EU-länder. Reglerna innebär att fisken tydligt ska märkas att den endast får säljas i Sverige, Finland och Lettland.

Kommentar från tillverkare

Felaktig uppgift om glasleverantör till Lensways glasögon

Ostkakans framtid säkrad

Det ska även i framtiden vara tillåtet för bondgårdar att sälja eller ge bort mindre mängder opastöriserad mjölk. Livsmedelsverket har tidigare velat förbjuda mjölken men efter starka protester har man nu ändrat sig.

Mobilanvändare luras av falska säkerhets-appar

Den senaste tiden har antalet falska antivirus-appar ökat i flera app-butiker, som Google Play och Windows Phone Store, skriver tidningen PC för Alla.

Många barn skadas i elolyckor

Varje år skadas omkring 350 barn i elolyckor, skriver Elsäkerhetsverket i sin olycksfallsrapport. Oftast handlar det om barn under fem år.

Infravärmare kan vara livsfarlig

Flera infravärmare som säljs av de stora bygg- och elektronik-kedjorna i Sverige är livsfarliga att använda för utomhusbruk. Men i nätbutikerna slarvar flera av företagen med att märka ut om infravärmaren är gjord för att ha inne eller ute.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.