Så slipper du dålig plast

Så slipper du dålig plast

Plast kommer i otaliga former.

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Publicerad: 30 sep, 2022
Läs senare

Plast gör på många sätt den moderna världen möjlig: det väger lite, är mångsidigt och billigt. Därför finns plast överallt omkring oss: i matförpackningar, elektronik, kläder, leksaker, byggmaterial, och så vidare. 

Men beroende på tillsatserna kan plast också vara skadlig för hälsan och naturen. Tyvärr måste plasttillverkarna inte redovisa om deras plast innehåller tillsatser som kan läcka ut eller inte.  Därför behöver den som vill vara försiktig läsa på själv. Vi hjälper till här.

Är plast dåligt för naturen?

Plast orsakar en del problem för naturen. Av flera anledningar. Dels eftersom plast tillverkas av olja, som är en icke-förnybar energikälla, dels för att pyttesmå partiklar, kallade mikroplaster, slits från plastens yta och kommer ut i naturen och in i djur och människor. Där kan de orsaka problem i hormonsystemet. En till anledning är att sortering och återanvändning av plast kommer med problem. Vissa plaster går inte att återanvända, så de bränns som sopor. 

Trots det har plast vissa miljömässiga fördelar. En plastförpackad gurka kan hålla sig fräsch i två veckor, medan den oförpackade gurkan blir dålig efter bara tre dagar, för att ta ett exempel.

Är plast farligt för hälsan?

Man behöver inte vara rädd runt plast, men det är smart att rensa ut mjuk plast och att göra medvetna val när man handlar nya produkter. Biobaserade plaster är ofta bättre, men även där kan tillsatser med hälsofarliga ämnen förekomma.

Plast som material är för stort för kroppen att ta upp, men ibland kan plastpartiklar finnas kvar från tillverkningen och de är tillräckligt små för att tas upp av kroppen.  Vissa tillsatser i plast har enligt studier visat sig kunna orsaka allergier, hormonstörningar, reproduktionsstörningar, och till och med cancer.

Plaster att se upp för

Eftersom det nite krävs en innehållsförteckning på plast så behöver man själv läsa på för att identifiera de sämre plastsorterna.

De här plasterna innehåller ofta farliga tillsatser och är bäst att undvika: 

Polyvinylklorid (PVC, nr 3)
Denna plast innehåller cancerframkallande material och tillsatser som ska göra plasten mjuk, ftalater. De är hormonstörande och kan släppa från materialitet när det används. 
PVC används i skor, tryck på kläder, konstläder, leksaker (till exempel bollar, dockor och badleksaker) och byggmaterial.

Polystyren (PS, nr 6)
Ämnet polystyren är cancerframkallande och misstänks också vara hormonstörande. Polystyren används mest i engångsförpackningar - plastglas och förpackningar av färdigmat. Undvik att värma mat i sådana förpackningar då plastens byggstenar kan läcka ut i maten. 
Även pärlplattor, inredning i kylskåp, och elektronik kan vara gjorda av polystyren.

Polyuretan (PU)
Denna plast är skapad av ämnet isocyanater som kan vara allergi- och cancerframkallande. Det kan också innehålla tillsatser av hormonstörande PFAS. Polyuretan har delvis ersatt PVC eftersom tillsatserna inte läcker ut lika lätt, men det anses ändå inte fullständigt tryggt. PU förekommer i kläder med plasttryck, regnkläder, konstläder, gummimattor och byggnadsmaterial så som golv och tapet.

Polykarbonat (PC nr 7) 
Det här är en hård, slitstark plast som ofta är genomskinlig. Produkter av PC är till exempel CD-skivor, mobiltelefoner, livsmedelsförpackningar, flaskor, vattenkannor och leksaker i genomskinlig plast. PC innehåller det hormonstörande ämnet bisfenol A (BPA).

Melamin (nr 7) 
En hård plast som ofta används i bilddekorerade muggar, tallrikar och skålar för barn. Ämnet melamin är giftigt för njurarna och kan läcka ut ur produkter i melaminplast. Vissa melaminprodukter har också visat sig innehålla formaldehyd som är cancer- och allergiframkallande. Melamin ska helst inte komma i kontakt med varm mat.

PFAS (Per- pch polyfluorerade plaster) 
Är populära i många produkter eftersom de är avstötande mot fett, smuts och vatten. PFAS finns flera olika varianter, till exempel PFOS, PFOA, PTFE, FTOH. De finns bland annat i kastruller, stekpannor och ugnsformar med teflonyta, pizzakartonger, mikropopcorn-påsar, allväderskläder, skor-, väskor- och möbler med impregnering.
Om ytan repas eller utsätts för höga temperaturer (250-300 grader, 
som i stekpannor och kastruller) kan skadliga ämnen avges. Dessa ämnen bryts ned väldigt långsamt i naturen, och vissa blir mer skadliga när de bryts ner. De anses vara hormonstörande och påverka immunförsvaret.


Plaster med farliga tillsatser

Det kan vara svårt att minnas alla namn på dessa plaster. Ett annat sätt att komma ihåg vilka som är bäst att undvika är att lära sig vilka plaster som brukar ha farliga tillsatser (från Naturskyddsföreningen):

  • Plastprodukter med tillsatser för att göra dem flamsäkra (som elkablar och plast i elektronik). 
     
  • Plastprodukter med tillsatser för att göra dem antibakteriella (som skor och träningskläder).  
     
  • Plastprodukter med tillsatser som ger en smuts- och vattenavstötande yta (som stekpannor med non-stickbeläggning, funktionskläder, skor, soffor mm).  
     
  • Plast med tillsatser av mjukgörare, så kallade ftalater, som mjuk PVC, framförallt äldre produkter samt produkter importerat från utanför EU (så som badpooler, skor och stövlar, väskor och produkter av konstläder, samt plastleksaker äldre än 2007).   
Fyra tips för att slippa de värsta plasterna

1. Byt ut köksutrustning i plast till metall, trä, porslin och glas.Främst sådant som kommer i kontakt med mat under värme: stekspadar, teflonpannor, vattenkokare i plast och plastförpackningar som körs i mikron.

2. Se över elektronik i hemmet. Dammtorka ofta runt apparater för att minska damm från plast. Undvik att ha datorer, musikanläggningar, med mera i sovrummet, där man vistas mest. De är behandlade med flamskyddsmedel och kan läcka dåliga ämnen när de är varma.

3. Ta bort mjuka plastleksaker som luktar eller känns kladdiga från barnrummet. Se också upp med att låta barn leka med elektronik. Det finns lagar som reglerar vilka plaster som får finnas i nya leksaker. Mobiltelefoner och annan elektronik räknas inte dit. 

4. Undvik att köpa kläder, skor, och inredning med ytbehandling av PFAS. 

Plaster som är okej

Enligt vad man vet i nuläget är dessa plaster trygga val:

Polyeten (PE, nr 1) och Polypropen (PP, nr 5)
Dessa plaster anses säkra ifall inga farliga tillsatser har adderats. PE kan antingen vara mjuk eller hård, medan PP är en hård plast. PE finns också som bioplast, bio-polyeten, som skapas från förnybara källor som sockerrör. PE och PP finns i plastpåsar, klädhängare, hushållsmaskiner, förvaringsaskar, leksaker och handtag.

Polylaktid (PLA, nr 7)
PLA är en bioplast som produceras från mjölksyra eller bambu. Det används till exempel i muggar, leksaker, skärbrädor, slevar och leksaker. 

Här kan kan läsa om fler plastsorter och deras egenskaper.

Källa: Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen.

Testfakta Bio-based: vår certifiering för hållbara produkter

bio-based logotypTestfakta Bio-based är en certifiering av hållbart producerade produkter som ska få fler konsumenter att välja biobaserade alternativ. På produkten syns den som en tydlig märkning.

Genom att välja biobaserade alternativ där det är möjligt bidrar man till att begränsa klimatpåverkan och gå mot ett fossilfritt samhälle.

Läs mer om Testfakta Bio-based här.

facebook Comments

Fler nyheter

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Håll trädgården grön trots vattenbrist

Vattenbrist hotar stora delar av landet och flera kommuner har redan infört bevattningsförbud. Testfakta ger de bästa tipsen hur du håller trädgården grön samtidigt som du sparar på dricksvattnet.

Laboratorietest

Alkomätare ger grönt ljus trots rattfylla

Har du tänkt skaffa en alkomätare inför midsommar? Då bör du läsa Testfaktas test först. Hela åtta av tretton produkter riskerar att ge bilföraren grönt ljus trots att hon eller han är för onykter för att köra.  

Jättarna dominerar när sex tjänster för musikstreaming granskas

Vinylskivorna är sålda sedan flera år tillbaka. CD-skivorna ligger nedpackade i lådor på vindsförrådet. Det är 2017 och musiktjänsterna regerar i mobilernas tidevarv. Testfakta har jämfört sex tjänster för onlinemusik i mobil och på dator. 

Laboratorietest

Ett bra cykellås bästa skyddet mot tjuven

Sommaren är högsäsong för cykelstölder och det är dags att skaffa ett bra lås till din tvåhjuling. Testfakta har testat 15 cykellås – kolla vilket som blev bäst. 

Laboratorietest

Cancerämnen i bröstmjölksersättningar på väg ner

I mars kom larmet om farliga ämnen i bröstmjölksersättningar. Men Testfaktas analys av tre fabrikat visar på betydligt lägre halter än vad som tidigare nämnts. Och de ligger alla under kommande gränsvärden. 

Laboratorietest

MC-hjälmar klarar inte säkerhetskraven i test

Två av åtta MC-hjälmar klarar inte de lagstadgade säkerhetskraven, visar Testfaktas test. Trots det vill ingen svensk myndighet ta ansvar för att plocka bort dåliga hjälmar. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.