Miljöskadliga ämnen sprids från skidvallan

Miljöskadliga ämnen sprids från skidvallan

Fluorämnen i vallan ger bra glid, men kan skada både dig och naturen. Längs Vasaloppsspåret har förhöjda halter av problemämnena uppmätts. – Fråga efter fluorfri valla, råder miljökemisten Merle Plassmann.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 15 Feb, 2016
Läs senare

Fluorkarboner är kemikalier som många företag i kläd- och skobranschen nu försöker fasa ut, inte minst för att möta kraven från miljömedvetna konsumenter. Men när det handlar om skidvallor används samma typ av ämnen som försäljningsargument. ”100% Fluorcarbon”, står det med på de dyraste vallorna i sportbutiken.

– Jag förstår att de här ämnena ger en bra effekt för skidåkarna, men ur miljöperspektiv är de lika problematiska oavsett var de används, säger Jenny Ivarsson, utredare på Kemikalieinspektionen.

Fluorkarbonerna, som är det man kallar för högfluorerade ämnen, används i glidvallan för att ge skidorna ännu bättre glid mot snön, och i fästvallan för att förhindra att snön fryser fast.

Tidigare undersökningar har visat att ämnena kan vara en hälsorisk för den som hanterar vallan. Ett annat problem är att både fluorkarbonerna och deras biprodukter PFCAs hamnar i naturen allt eftersom vallan släpper. 2010 undersökte forskare från Stockholms universitet både snön och jorden längs med Vasaloppsspåret. Prover visade på klart förhöjda halter av PFCAs. Mest fann de i början av sträckan där mycket av vallan nöts av. Halterna var också betydligt högre i jorden än i snön.

– Det visar att de här ämnena finns kvar där de lämnats i snön. Några ökas på efter varje vinter, medan andra sköljs bort med regnvattnet och hamnar i sjöar och grundvattnet, säger Merle Plassmann, miljökemist och en av forskarna bakom studien.

Christer Majbäck, skidlegendar från åttio- och nittiotalet och numera VD på svenska vallamärket Ski-Go ser inget problem med att sälja vallan.

– Visst är miljöaspekten viktig, men vi följer de regler som finns för vilka kemikalier som får användas. Och jämfört med andra källor till miljöskadliga ämnen är vallans bidrag så litet att det inte kan spela någon roll i sammanhanget.

Vallatillverkaren Swix uppger att de nu börjat använda fluormolekyler som är lättare att bryta ner. De understryker också att de följer alla regler och att halterna av PFOA i deras valla är minimala.

Men forskaren Merle Plassmann tycker inte att det räcker.

– Jag tycker att man bör fråga efter helt fluorfri valla.

I vallan utan fluor är det vanligtvis paraffin som fixar glidet. Det är gjort av kolväten och vallan brukar vara märkt ”hydrocarbon”.

Kemikalieinspektionens expert Jenny Ivarsson tycker också att det är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt, eftersom kolväten är lättare för naturen att bryta ned.

– De högfluorerade alternativen som används idag är fortfarande extremt persistenta. För att minska spridningen av dem i naturen är det viktigt att titta på alla källor, och som skidåkare tycker jag att man kan fråga sig om man verkligen har behov av en valla med fluor, säger Jenny Ivarsson.

Fluorkarboner/ högfluorerade ämnen
  • Idag är det bara ett mindre antal högfluorerade ämnen som är reglerade. Dit hör det förbjudna PFOS och även PFOA som är förbjudet i Norge och håller på att begränsas inom EU.
  • Kring många andra högfluorerade ämnen saknas information om hälso- och miljöeffekterna. Men eftersom ämnena är mycket svåra för naturen att bryta ner och riskerna inte är kartlagda anser Kemikalieinspektionen och många miljöforskare att spridningen i naturen bör begränsas.
  • Fluorkarboner är en större grupp kemikalier där högfluorerade ämnen ingår. När man talar om fluorkarboner i valla eller impregnering är det enligt Kemikalieinspektionen högfluorerade ämnen som avses.
  • Vissa högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara i sig själva medan andra bildar biprodukter som inte bryts ner i miljön.

Vallan kan skada hälsan

  • Forskare från Örebro universitet har undersökt hur fluorämnena påverkar de som hanterar vallan. Undersökningen visade att fluorämnena togs upp av kroppen, där de sedan kunde brytas ner till det skadliga ämnet PFOA. PFOA har visat sig kunna vara både hormonstörande och cancerframkallande.

Högfluorerade ämnen i Vasaloppsspåret

  • 2010 undersöktes halterna av högfluorerade ämnen Vasaloppsspåret. Prover togs på både snön och jorden. Sedan analyserades förekomsten av olika PFCAs (Perfluoralkyl carboxylic acids), som bildas som biprodukt till andra högfluorerade ämnen.
  • I proverna hittades bland annat PFOA, men också en lång rad andra liknande fluorämnen som det inte forskats så mycket på.
  • Halterna var högst i jorden nära starten. Ämnena kan härledas till skidåkarnas valla.

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta kaffebryggare Kitchen Gear

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas kaffebryggare Kitchen Gear. Rustas kaffebryggare har testats tillsammans med jämförbara bryggare från Braun och Coline. Kaffebryggaren från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i standardklassen

Rätt stöd för axlar och nacke är avgörande för en god sömn. Men för att nackmusklerna ska kunna slappna av behövs en avlastande säng. Flera sängar i Testfaktas laboratorietest av kontinentalsängar har bra ergonomi, men det som utmärker de bästa är att de också andas bra och har bra uthållighet.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.