Kraftig ökning av receptfritt

Kraftig ökning av receptfritt

Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat med 25 procent på bara fem år. Med stigande konsumtion ökar även risken för felanvändning och överdosering.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 4 mar, 2011
Läs senare

Värktabletter, nikotintuggummin och allergimediciner. Vi svenskar har blivit storkonsumenter av receptfria läkemedel. De fem senaste åren har försäljningen gått upp med omkring 25 procent, enligt Apotekens Service, som för statistik över läkemedelsförsäljning i Sverige.
– Ökningen har inte bara att göra med den ökande tillgängligheten i samband med att apoteksmonopolet försvann. Det här är en trend som började tidigare än så, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service.

En förklaring är att många läkemedel, som tidigare var receptbelagda, har blivit receptfria de senaste åren. Ett exempel är storsäljaren Voltaren - ett antiinflammatoriskt medel som finns både som salva och i tablettform. En annan förklaring är hårdare marknadsföring från läkemedelsföretagen. 
– I och med att det här är en växande marknad så satsar företagen extra mycket, säger Max Wirén.

Att läkemedelsföretagen satsar allt hårdare i sin marknadsföring visar också Sifo:s reklamstatistik. Förra spenderade branschen närmare 800 miljoner kronor på reklam i olika medier, en ökning med 45 procent sedan 2004. Och tittar man på bara värktabletter, som är en av de produktkategorier som växt mest, ligger ökningen i reklampengar på närmare 60 procent.

Björn Wettermark är forskare inom läkemedelsanvändning vid Karolinska institutet, och chef för analysenheten på Medicinskt kunskapscentrum vid Stockholms läns landsting.
– Läkemedelsföretagen har helt klart blivit aggressivare i sin marknadsföring till allmänheten. Här krävs det mycket mer av oberoende information för att matcha marknadstrycket. 

– Dessutom behövs ordentliga studier på hur användningen av receptfria läkemedel ser ut. Vilka åldersgrupper handlar det om? Hur är könsfördelningen? Hur länge och ofta använder vi olika läkemedel och hur blandar vi dem? Och vad finns det för positiva och negativa effekter?

Den ökande konsumtionens effekter på människors hälsa är fortfarande ett frågetecken. Det finns näst intill ingen forskning på området att tillgå. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att titta på svenskarnas användning av receptfria läkemedel. Men de studierna har precis kommit igång, och Björn Wettermark ser flera risker.
– Alla läkemedel har biverkningar om de används på fel sätt. En ökad konsumtion kan innebära en ökad risk för överdosering och felanvändning. Det finns också risk att människor inte uppsöker vård i tid. Man självmedicinerar när man borde ha gått till läkaren helt enkelt, säger han.

Dessutom kan olika läkemedel påverka varandra på olika sätt. Ett läkemedel kan till exempel förta effekten, eller öka risken för biverkningar, av ett annat. – Även naturläkemedel, som exempelvis johannesört, kan ha effekter på andra läkemedel. Och när det gäller naturläkemedel vet vi ännu mindre om hur användningen ser ut i befolkningen. Detta är ett annat intressant område som man borde titta närmare på, säger Björn Wettermark.

Men att vrida tillbaka klockan till en tid då allt låg i doktorns hand är inte rätt väg att gå, enligt Björn Wettermark.
– Nej, den ökade tillgängligheten har självklart många positiva effekter också. Det viktigaste just nu är att vi får ordentlig uppföljning och forskning på området. Här har både Läkemedelsverket och landstingen ett stort ansvar.

facebook Comments

Fler nyheter

Var femte svensk beredd att köpa läkemedel olagligt.

I Sverige får receptbelagda läkemedel bara säljas på godkända apotek. Ändå är 20 procent av svenskarna beredda att handla läkemedel i andra typer av butiker, utan varken recept eller läkarkontakt, visar Läkemedelsverkets undersökning.

För höga gifthalter i många hemelektronikprodukter

12 av 63 undersökta hemelektronikprodukter innehöll för höga halter av bly eller bromerade flamskyddsmedel, visar Kemikalieinspektionens marknadskontroll för 2012. Sju av produkterna anmäldes misstänkta för brott till miljöåklagare.

Här är årets bästa sommardäck

Äntligen smälter snön, och det börjar bli dags att byta till sommardäck igen. Testfakta listar vinnarna i tre stora däckstester.

Husdjurets sista vila - på kommunens villkor

Kommunen avgör om vi får begrava ett älskat husdjur i trädgården eller inte. Men reglerna kan se olika ut. Dessutom råder brist på djurkyrkogårdar i flera delar av landet, och det blir allt vanligare att husdjuret kremeras.

Fraset sitter i järnet

Frasig och läcker eller degig och disktraslik. Skillnaden i hur olika våffeljärn gräddar samma smet är milsvid, visar Testfaktas jämförelse.
Laboratorietest

Hälften av stövlarna spricker med tiden

Som nya klarar alla gummistövlar vätan. Men det är stora skillnader på hur bra de klarar att åldras, och hur bra stöd de ger åt små barnfötter, visar Testfaktas test.

EU-krav på energisnålare dammsugare

Om drygt ett år införs ett tak för hur mycket el en dammsugare får dra. Samtidigt kommer regler för hur bra de ska dammsuga och hur mycket de får bullra.

Bränslesnålare bilar har minskat utsläppen

Utsläppen av koldioxid från vägtrafiken minskade med tre procent 2012 jämfört med året innan. En viktig orsak är nya bränslesnålare bilar.

Här är tjänsterna som gör mobilen till plånbok

I 20 år har teknikerna drömt om att göra mobilen till plånbok. Nu tar utvecklingen fart, sedan både telebolagen och bankerna lanserat tjänster som slåss med etablerade aktörer på marknaden. Testfakta tittar närmare på några av de nya betallösningarna.

KO agerar mot Nordic Air

I reklamen för Nordic Air ser det ut som att bolaget äger egna flygplan och har den licens som krävs. Men det stämmer inte. Nu griper Konsumentombudsmannen in för att tvinga Nordic Air att ändra på marknadsföringen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.