Kraftig ökning av receptfritt

Kraftig ökning av receptfritt

Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat med 25 procent på bara fem år. Med stigande konsumtion ökar även risken för felanvändning och överdosering.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 4 mar, 2011
Läs senare

Värktabletter, nikotintuggummin och allergimediciner. Vi svenskar har blivit storkonsumenter av receptfria läkemedel. De fem senaste åren har försäljningen gått upp med omkring 25 procent, enligt Apotekens Service, som för statistik över läkemedelsförsäljning i Sverige.
– Ökningen har inte bara att göra med den ökande tillgängligheten i samband med att apoteksmonopolet försvann. Det här är en trend som började tidigare än så, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service.

En förklaring är att många läkemedel, som tidigare var receptbelagda, har blivit receptfria de senaste åren. Ett exempel är storsäljaren Voltaren - ett antiinflammatoriskt medel som finns både som salva och i tablettform. En annan förklaring är hårdare marknadsföring från läkemedelsföretagen. 
– I och med att det här är en växande marknad så satsar företagen extra mycket, säger Max Wirén.

Att läkemedelsföretagen satsar allt hårdare i sin marknadsföring visar också Sifo:s reklamstatistik. Förra spenderade branschen närmare 800 miljoner kronor på reklam i olika medier, en ökning med 45 procent sedan 2004. Och tittar man på bara värktabletter, som är en av de produktkategorier som växt mest, ligger ökningen i reklampengar på närmare 60 procent.

Björn Wettermark är forskare inom läkemedelsanvändning vid Karolinska institutet, och chef för analysenheten på Medicinskt kunskapscentrum vid Stockholms läns landsting.
– Läkemedelsföretagen har helt klart blivit aggressivare i sin marknadsföring till allmänheten. Här krävs det mycket mer av oberoende information för att matcha marknadstrycket. 

– Dessutom behövs ordentliga studier på hur användningen av receptfria läkemedel ser ut. Vilka åldersgrupper handlar det om? Hur är könsfördelningen? Hur länge och ofta använder vi olika läkemedel och hur blandar vi dem? Och vad finns det för positiva och negativa effekter?

Den ökande konsumtionens effekter på människors hälsa är fortfarande ett frågetecken. Det finns näst intill ingen forskning på området att tillgå. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att titta på svenskarnas användning av receptfria läkemedel. Men de studierna har precis kommit igång, och Björn Wettermark ser flera risker.
– Alla läkemedel har biverkningar om de används på fel sätt. En ökad konsumtion kan innebära en ökad risk för överdosering och felanvändning. Det finns också risk att människor inte uppsöker vård i tid. Man självmedicinerar när man borde ha gått till läkaren helt enkelt, säger han.

Dessutom kan olika läkemedel påverka varandra på olika sätt. Ett läkemedel kan till exempel förta effekten, eller öka risken för biverkningar, av ett annat. – Även naturläkemedel, som exempelvis johannesört, kan ha effekter på andra läkemedel. Och när det gäller naturläkemedel vet vi ännu mindre om hur användningen ser ut i befolkningen. Detta är ett annat intressant område som man borde titta närmare på, säger Björn Wettermark.

Men att vrida tillbaka klockan till en tid då allt låg i doktorns hand är inte rätt väg att gå, enligt Björn Wettermark.
– Nej, den ökade tillgängligheten har självklart många positiva effekter också. Det viktigaste just nu är att vi får ordentlig uppföljning och forskning på området. Här har både Läkemedelsverket och landstingen ett stort ansvar.

facebook Comments

Fler nyheter

Satsa på rätt hemmabio

Det ska vara en 42-tummare i år. Tidningen Hemmabio har testat sex skärmar och vinnaren hyllas - men smakar det så kostar det.

Salmonella i färs från Coop

Vid ett stickprov upptäcktes salmonella i färs från Coop. Färsen är troligen redan förbrukad, men har du fryst in färs de senaste veckorna bör du kontrollera den.

Misstänkt resebluff till Thailand

En billig paketresa till Thailand kan vara ett bedrägeri. Det menar flera gotlänningar som funderat på att boka resan, men fattat misstankar sedan arrangörer gjort sig oanträffbar.

Testfakta och Prisjakt startar samarbete

Testfakta har inlett ett samarbete med Prisjakt, som nyligen utsågs till Sveriges bästa prisjämförelsesajt. För dig som läsare blir det lättare att hitta bästa priset på våra testade produkter.

"Gratis" ringsignaler ska vara gratis

Ringsignalerna som skulle vara gratis kostade 45 kronor i veckan. Nu lovar Funmobil att betala tillbaka pengarna till alla kunder som känner sig lurade.

Cykelhjälm klarade inte säkerhetstest

Rätt cykelhjälm åt barnet kan vara skillnaden mellan liv och död. I ett norskt test får de flesta barnhjälmarna godkänt, men en får bottenbetyg. Den hjälmen säljs även i Sverige.

Knäcker kodlåset på en timme

Din bil kanske inte är så stöldsäker som tillverkarna menar. En grupp forskare hävdar att de lyckats knäcka kodlåset på timme.

Små barn kräver särskild hjälm

En vanlig cykelhjälm kan vara farlig för barn under sju år. Välj därför en småbarnshjälm, som känns igen på sitt gröna spänne.

Nya anmälningar mot företaget bakom Persondata

Det granskade företaget bakom Persondata har bytt namn, men anmälningarna till Konsumentverket fortsätter. Den nya sajten Kreditscore räknar ut din kreditvärdighet - med en bindningstid på tio år.

Multimediaspelare för foto och film

En bärbar multimediaspelare gör det lätt att ta med foton och filmer och titta på dem direkt i tv:n.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.