Kraftig ökning av receptfritt

Kraftig ökning av receptfritt

Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat med 25 procent på bara fem år. Med stigande konsumtion ökar även risken för felanvändning och överdosering.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 4 mar, 2011
Läs senare

Värktabletter, nikotintuggummin och allergimediciner. Vi svenskar har blivit storkonsumenter av receptfria läkemedel. De fem senaste åren har försäljningen gått upp med omkring 25 procent, enligt Apotekens Service, som för statistik över läkemedelsförsäljning i Sverige.
– Ökningen har inte bara att göra med den ökande tillgängligheten i samband med att apoteksmonopolet försvann. Det här är en trend som började tidigare än så, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service.

En förklaring är att många läkemedel, som tidigare var receptbelagda, har blivit receptfria de senaste åren. Ett exempel är storsäljaren Voltaren - ett antiinflammatoriskt medel som finns både som salva och i tablettform. En annan förklaring är hårdare marknadsföring från läkemedelsföretagen. 
– I och med att det här är en växande marknad så satsar företagen extra mycket, säger Max Wirén.

Att läkemedelsföretagen satsar allt hårdare i sin marknadsföring visar också Sifo:s reklamstatistik. Förra spenderade branschen närmare 800 miljoner kronor på reklam i olika medier, en ökning med 45 procent sedan 2004. Och tittar man på bara värktabletter, som är en av de produktkategorier som växt mest, ligger ökningen i reklampengar på närmare 60 procent.

Björn Wettermark är forskare inom läkemedelsanvändning vid Karolinska institutet, och chef för analysenheten på Medicinskt kunskapscentrum vid Stockholms läns landsting.
– Läkemedelsföretagen har helt klart blivit aggressivare i sin marknadsföring till allmänheten. Här krävs det mycket mer av oberoende information för att matcha marknadstrycket. 

– Dessutom behövs ordentliga studier på hur användningen av receptfria läkemedel ser ut. Vilka åldersgrupper handlar det om? Hur är könsfördelningen? Hur länge och ofta använder vi olika läkemedel och hur blandar vi dem? Och vad finns det för positiva och negativa effekter?

Den ökande konsumtionens effekter på människors hälsa är fortfarande ett frågetecken. Det finns näst intill ingen forskning på området att tillgå. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att titta på svenskarnas användning av receptfria läkemedel. Men de studierna har precis kommit igång, och Björn Wettermark ser flera risker.
– Alla läkemedel har biverkningar om de används på fel sätt. En ökad konsumtion kan innebära en ökad risk för överdosering och felanvändning. Det finns också risk att människor inte uppsöker vård i tid. Man självmedicinerar när man borde ha gått till läkaren helt enkelt, säger han.

Dessutom kan olika läkemedel påverka varandra på olika sätt. Ett läkemedel kan till exempel förta effekten, eller öka risken för biverkningar, av ett annat. – Även naturläkemedel, som exempelvis johannesört, kan ha effekter på andra läkemedel. Och när det gäller naturläkemedel vet vi ännu mindre om hur användningen ser ut i befolkningen. Detta är ett annat intressant område som man borde titta närmare på, säger Björn Wettermark.

Men att vrida tillbaka klockan till en tid då allt låg i doktorns hand är inte rätt väg att gå, enligt Björn Wettermark.
– Nej, den ökade tillgängligheten har självklart många positiva effekter också. Det viktigaste just nu är att vi får ordentlig uppföljning och forskning på området. Här har både Läkemedelsverket och landstingen ett stort ansvar.

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Bröd snällt mot miljön

Bröd tillhör de livsmedel som har minst negativ påverkan på klimatet. Det visar en studie från SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik.

Egen sajt för lågenergilampor

Att byta till lågenergilampor i ett hushåll kan vara krångligt. På nya sajten lampinfo.se kan konsumenter få information om lamporna och hur de ska användas.

Sämre kvalitet på livsmedel till barn

Livsmedel riktade till barn har återigen granskats av Konsumentföreningen Stockholm. Men trots en del positiva besked är KfS inte nöjda med resultatet.

Så säger ARN

Fukt i mobilen en dyr affär

Att prata i mobilen i regnet kan bli kostsamt. Om telefonen blir fuktskadad gäller inte garantin och du kan till och med tvingas att betala 400 kronor till verkstaden för att få tillbaka din defekta telefon.

Höga betyg i årets första krocktest

Fyra av sex bilar fick högsta betyg när Euro NCAP redovisade sina första krocktester med det nya poängsystemet. Kraven på bilsäkerhet har höjts. Testets fyra delmoment utvärderas till ett enda betyg och utan ett antisladdsystem är det inte möjligt att få toppbetyg på bilen.

Klimatverkan ska ingå i kravmärke

Frågan om huruvida klimatmärkning ska finnas på matprodukterna har varit i fokus en längre tid. Nu har Föreningen Krav bestämt sig – nya regler ska anpassas efter klimatkriterierna och byggas in i den ordinarie märkningen, skriver Dagens Nyheter.

Etanol får bottenbetyg

Bilar drivna av bränsleceller eller elbilar laddade med vind- och sol-el är bäst ur miljösynpunkt. Sämsta bränslet är etanol från majs och cellulosa. Det visar en ny rapport från Stanford-universitet.

Nya filmkameror prisvärda

Den som köper en ny högupplöst filmkamera får mycket för pengarna. Det anser tidningen Bild & Ljud som testat fem filmkameror. Bäst i test blev kameran från Sony.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.