Kraftig ökning av receptfritt

Kraftig ökning av receptfritt

Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat med 25 procent på bara fem år. Med stigande konsumtion ökar även risken för felanvändning och överdosering.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 4 mar, 2011
Läs senare

Värktabletter, nikotintuggummin och allergimediciner. Vi svenskar har blivit storkonsumenter av receptfria läkemedel. De fem senaste åren har försäljningen gått upp med omkring 25 procent, enligt Apotekens Service, som för statistik över läkemedelsförsäljning i Sverige.
– Ökningen har inte bara att göra med den ökande tillgängligheten i samband med att apoteksmonopolet försvann. Det här är en trend som började tidigare än så, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service.

En förklaring är att många läkemedel, som tidigare var receptbelagda, har blivit receptfria de senaste åren. Ett exempel är storsäljaren Voltaren - ett antiinflammatoriskt medel som finns både som salva och i tablettform. En annan förklaring är hårdare marknadsföring från läkemedelsföretagen. 
– I och med att det här är en växande marknad så satsar företagen extra mycket, säger Max Wirén.

Att läkemedelsföretagen satsar allt hårdare i sin marknadsföring visar också Sifo:s reklamstatistik. Förra spenderade branschen närmare 800 miljoner kronor på reklam i olika medier, en ökning med 45 procent sedan 2004. Och tittar man på bara värktabletter, som är en av de produktkategorier som växt mest, ligger ökningen i reklampengar på närmare 60 procent.

Björn Wettermark är forskare inom läkemedelsanvändning vid Karolinska institutet, och chef för analysenheten på Medicinskt kunskapscentrum vid Stockholms läns landsting.
– Läkemedelsföretagen har helt klart blivit aggressivare i sin marknadsföring till allmänheten. Här krävs det mycket mer av oberoende information för att matcha marknadstrycket. 

– Dessutom behövs ordentliga studier på hur användningen av receptfria läkemedel ser ut. Vilka åldersgrupper handlar det om? Hur är könsfördelningen? Hur länge och ofta använder vi olika läkemedel och hur blandar vi dem? Och vad finns det för positiva och negativa effekter?

Den ökande konsumtionens effekter på människors hälsa är fortfarande ett frågetecken. Det finns näst intill ingen forskning på området att tillgå. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att titta på svenskarnas användning av receptfria läkemedel. Men de studierna har precis kommit igång, och Björn Wettermark ser flera risker.
– Alla läkemedel har biverkningar om de används på fel sätt. En ökad konsumtion kan innebära en ökad risk för överdosering och felanvändning. Det finns också risk att människor inte uppsöker vård i tid. Man självmedicinerar när man borde ha gått till läkaren helt enkelt, säger han.

Dessutom kan olika läkemedel påverka varandra på olika sätt. Ett läkemedel kan till exempel förta effekten, eller öka risken för biverkningar, av ett annat. – Även naturläkemedel, som exempelvis johannesört, kan ha effekter på andra läkemedel. Och när det gäller naturläkemedel vet vi ännu mindre om hur användningen ser ut i befolkningen. Detta är ett annat intressant område som man borde titta närmare på, säger Björn Wettermark.

Men att vrida tillbaka klockan till en tid då allt låg i doktorns hand är inte rätt väg att gå, enligt Björn Wettermark.
– Nej, den ökade tillgängligheten har självklart många positiva effekter också. Det viktigaste just nu är att vi får ordentlig uppföljning och forskning på området. Här har både Läkemedelsverket och landstingen ett stort ansvar.

facebook Comments

Fler nyheter

Dåligt miljöintresse hos operatörerna

Mobiloperatörerna visar svalt intresse för miljö och etik. Det visar en ny rapport där Fair Trade Center granskat leverantörernas ansvar av mobiltelefoner.

Färre tillsatser i färdigmat

Debatten om tillsatser i färdiglagad mat har gett effekt. Nu satsar matjättarna på produkter som är fria från tillsatser.

Fakta om rot-avdraget

Fakta om rot-avdraget: Så här mycket kostar det generellt och ungefärligen att anlita hantverkare per timme exklusive  25 procent moms. Rotavdraget dras sedan på priset inklusive moms.Målare: 320-340 kronorByggsnickare: 350-380 kronorFinsnickare: 400-420 kronorElektriker: 420-450 kronorRörmokare: 500-550 kronor-----Rot-avdraget är en förkortning för reparation, ombyggnad och tillbyggnad.Skattereduktionen är 50 procent av arbetskostnaden.Skattereduktionen kan inte vara högre än det man betalar i slutlig skatt efter avdrag. Det maximala avdraget är på 50 000 kronor och kräver normalt en månadsinkomst på 24 000 kronor eller mer.Den ansökande måste vara minst 18 år gammal och själv äga bostaden som avdraget gäller. Sedan den 1 juli är det hantverkarens företag som ansöker om skattereduktionen hos Skatteverket. Kontrollera att företaget inte gör större avdrag än vad du har rätt till, vilket ska stå tydligt på fakturan. Annars kan du bli återbetalningsskyldig.

Se upp för fällor med rot-avdraget

Städning, golvläggning och köksombyggnad. Sedan det nya rot-avdraget infördes har svenskarna anlitat hantverkare som aldrig förr. Men efter regeländringen i somras kommer nu de första rapporterna om saltade fakturor och höjda priser. Då gäller det att ha koll på vad som gäller.

Konsumentverket varnar för Kalle Anka-leksak

Konsumentverket varnar för en leksak som följde med en Kalle Anka-tidning. Anknäbben kan orsaka kvävning.

Skarvsladden började brinna

Ett till synes certifierat och säkert skarvsladdställ började brinna. Nu varnar Elsäkerhetsverket för otydliga CE-märkningar.

Postkodlotteriet: Inte mycket över till välgörenhet

All vinst går till välgörenhet. Så marknadsförs Postkodlotteriet. Påståendet är visserligen sant men bara dryga tjugolappen av varje omsatt hundralapp hamnar i behövande händer, skriver Dagens Nyheter.  

Falska Ifpi-fakturor i omlopp

En ny sorts bluffakturor har sett dagens ljus. Den här gången gäller det räkningar för olovlig nerladdning från internet.
Laboratorietest

Olika mycket tillsatser i lådvin

Efter bara ett par glas av Chill Out Sunset överskrids det dagliga gränsvärdet för svaveldioxid. Testfaktas test visar på stora skillnader i mängden konserveringsmedel och socker mellan populära lådviner.  

Bilder från vinprovningen

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.