Kraftig ökning av receptfritt

Kraftig ökning av receptfritt

Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat med 25 procent på bara fem år. Med stigande konsumtion ökar även risken för felanvändning och överdosering.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 4 mar, 2011
Läs senare

Värktabletter, nikotintuggummin och allergimediciner. Vi svenskar har blivit storkonsumenter av receptfria läkemedel. De fem senaste åren har försäljningen gått upp med omkring 25 procent, enligt Apotekens Service, som för statistik över läkemedelsförsäljning i Sverige.
– Ökningen har inte bara att göra med den ökande tillgängligheten i samband med att apoteksmonopolet försvann. Det här är en trend som började tidigare än så, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service.

En förklaring är att många läkemedel, som tidigare var receptbelagda, har blivit receptfria de senaste åren. Ett exempel är storsäljaren Voltaren - ett antiinflammatoriskt medel som finns både som salva och i tablettform. En annan förklaring är hårdare marknadsföring från läkemedelsföretagen. 
– I och med att det här är en växande marknad så satsar företagen extra mycket, säger Max Wirén.

Att läkemedelsföretagen satsar allt hårdare i sin marknadsföring visar också Sifo:s reklamstatistik. Förra spenderade branschen närmare 800 miljoner kronor på reklam i olika medier, en ökning med 45 procent sedan 2004. Och tittar man på bara värktabletter, som är en av de produktkategorier som växt mest, ligger ökningen i reklampengar på närmare 60 procent.

Björn Wettermark är forskare inom läkemedelsanvändning vid Karolinska institutet, och chef för analysenheten på Medicinskt kunskapscentrum vid Stockholms läns landsting.
– Läkemedelsföretagen har helt klart blivit aggressivare i sin marknadsföring till allmänheten. Här krävs det mycket mer av oberoende information för att matcha marknadstrycket. 

– Dessutom behövs ordentliga studier på hur användningen av receptfria läkemedel ser ut. Vilka åldersgrupper handlar det om? Hur är könsfördelningen? Hur länge och ofta använder vi olika läkemedel och hur blandar vi dem? Och vad finns det för positiva och negativa effekter?

Den ökande konsumtionens effekter på människors hälsa är fortfarande ett frågetecken. Det finns näst intill ingen forskning på området att tillgå. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att titta på svenskarnas användning av receptfria läkemedel. Men de studierna har precis kommit igång, och Björn Wettermark ser flera risker.
– Alla läkemedel har biverkningar om de används på fel sätt. En ökad konsumtion kan innebära en ökad risk för överdosering och felanvändning. Det finns också risk att människor inte uppsöker vård i tid. Man självmedicinerar när man borde ha gått till läkaren helt enkelt, säger han.

Dessutom kan olika läkemedel påverka varandra på olika sätt. Ett läkemedel kan till exempel förta effekten, eller öka risken för biverkningar, av ett annat. – Även naturläkemedel, som exempelvis johannesört, kan ha effekter på andra läkemedel. Och när det gäller naturläkemedel vet vi ännu mindre om hur användningen ser ut i befolkningen. Detta är ett annat intressant område som man borde titta närmare på, säger Björn Wettermark.

Men att vrida tillbaka klockan till en tid då allt låg i doktorns hand är inte rätt väg att gå, enligt Björn Wettermark.
– Nej, den ökade tillgängligheten har självklart många positiva effekter också. Det viktigaste just nu är att vi får ordentlig uppföljning och forskning på området. Här har både Läkemedelsverket och landstingen ett stort ansvar.

facebook Comments

Fler nyheter

Rättvisemärkt exponeras sämre än kravmärkt

Rättvisemärkta varor får inte samma exponering som kravmärkta visar en undersökning av Konsument Göteborg.

Nya bärbara varierar i snabbhet

Nya bärbara datorer skiljer sig en hel del i hastighet. Det visar ett test från tidningen PC för alla.

Spola färdigblandad spolarvätska

Koncentrerad spolarvätska som du blandar själv blir hälften så dyr jämfört med samma mängd som köper färdigblandad, visar en jämförelse som tidningen GP gjort. 

Livsmedelsverket utreder dioxinhalter i fet fisk

Livsmedelsverket ska i en stor undersökning utreda dioxin-halterna i fet fisk. Syftet är att ge regeringen underlag för ett eventuellt beslut om en förlängning av dispensen från EU:s regelverk som upphör 2012.

Rotavdrag är roten till allt fler klagomål

Efter rotavdragets införande har klagomålen på hantverkare ökat med 33 procent i Göteborg, skriver GP.

Läkare varnar för energidrycker

Enligt forskningen är energidrycker ofarliga. Ändå vittnar skolsköterskor runt om i landet att allt fler elever mår dåligt av konsumtion av energidrycker. Nu höjs rösterna om ett förbud för minderåriga.

Skärpta regler för värmepumpar

Som privatperson får du inte längre installera värmepumpen själv. Efter årsskiftet krävs en certifierad installatör, skriver Sydsvenskan.

Vilseledande Telia-reklam

Reklamombudsmannen, RO, fäller Telia för att bolaget i en broschyr inte nämnt att begreppet familj slutar vid tre personer.

Tidsvinst viktigast för nätshopparna

Konsumenterna handlar på nätet i första hand för att spara tid, inte för att spara pengar, skriver Market och refererar till nordisk undersökning.

Överviktiga kan få betala för dubbla flygsäten

Air France och KLM förnekar tidigare uppgifter om att bolagen skulle tvinga kraftigt överviktiga personer att betala för dubbla flygsäten, skriver Svenska Dagbladet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.