Så gör du ett grönare klädval

Så gör du ett grönare klädval

Tröjor i olika färger på galgställning.
Konsumenten bör tänka en extra gång på miljön innan klädköpet, även om kläderna är av "mer hållbara" material. Foto: Shutterstock.
David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.
Elin Lydahl, generalsekreterare på Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

Återvunnen ull, bambu och hampa. Kläder av nya, mer hållbara material blir allt vanligare i butikerna. Men det viktigaste miljövalet när man köper kläder handlar inte om vilket tyg det är, menar hållbarhetsexperten.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 9 Feb, 2015
Läs senare

Att vår stora klädkonsumtion sätter rejäla avtryck i miljön är ett faktum som knappast undgått någon. Men samtidigt som miljösamvetet gnager i oss vill fortsätta hänga med i modet, och gärna pigga upp garderoben med något nytt när lönen kommer.

Butikskedjornas svar på problemet är ett växande utbud med kläder av mer hållbara material. H&M, Lindex, Kappahl och flera andra märken har numera alla egna kollektioner med plagg av till exempel återvunnen ull, återvunnen polyester, lyocell, hampa och bambu.

– Konsumenterna blir allt mer medvetna och tänker på vad de sätter på sig. Efterfrågan på mer hållbara kläder ökar samtidigt som företagen också vill ta mer ansvar, säger Elin Lydahl, generalsekreterare på bransch- och arbetsgivarorganisationen Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

– Jag tror att vi kommer se ännu mer av det framöver, till exempel mer fibrer från de svenska skogarna och mer återvunnet.

Men enligt David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, är de hållbara alternativen som erbjuds i butikerna inte alltid så bra som man kan tro.

– Den som vill handla kläder miljömedvetet bör i första hand se till att köpa färre plagg av högre kvalitet, så att kläderna räcker längre. Alternativt köpa second hand, säger han.

Det näst bästa valet ur miljösynpunkt menar han är att välja kläder med en oberoende miljömärkning, som till exempel Bra Miljöval eller Svanen, eftersom de ställer krav på hela tillverkningskedjan. Först i tredje hand tycker han man kan välja kläder av återvunnet material.

– Det är väldigt många faktorer som väger in när man ska bedöma klädernas miljöpåverkan, som hur de spinns, färgas och behandlas innan de sys. Var fibrerna ursprungligen kommer ifrån är bara en del. Att delar av fibrerna är återvunna gör inte nödvändigtvis en stor skillnad för plaggets totala miljöbelastning, säger han.

När det gäller kläder av nya fibrer som marknadsförs som mer miljövänliga kan det också finnas anledning att vara skeptisk.

– Bambu är ett sådant exempel. Många blir jättebesvikna när man säger det, eftersom bambu verkligen har framställts som ett bra miljöalternativ. Men bara att det är bambufibrer säger väldigt lite, det viktiga är hur bambutyget är tillverkat.

Enligt Elin Lydahl på Teko måste man som konsument ligga på och fråga i butiken hur tillverkningsprocessen ser ut.

– Tyvärr finns det inget enkelt svar på vad som är bäst att köpa, säger hon.

Någon risk att de hållbara alternativen i klädhyllan mest skulle lura konsumenten att fortsätta storhandla kläder med felaktigt grönt samvete ser hon inte.

– Självklart måste vi också ändra vårt beteende och använda de kläder vi köper längre. Men vi behöver också de nya materialen. Båda delarna är viktiga ur miljösynpunkt.

Fakta

Sju material i klädbutikernas hållbara hylla

Ekologisk bomull
Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödning eller genmanipulerad råvara tillåts. Bättre än konventionellt odlad bomull, men fortfarande inte oproblematisk eftersom all bomullsproduktion är extremt vattenkrävande. Ekologisk bomullsfiber behöver heller inte betyda att tillverkningsprocessen varit bra ur miljösynpunkt.

Återvunnen bomull
Nya bomullsfibrer blandas med fibrer från återvunna bomullsplagg eller spillmaterial från tillverkningen.

Lyocell
Samma ursprungsfiber som viskos, det vill säga cellulosa från till exempel trä eller bambu. Tillverkningsprocessen för Lyocell är dock betydligt mindre miljöbelastande än viskos, eftersom kemikalierna som används inte är lika skadliga och tas tillvara bättre.

Bambu
Inte alltid så miljövänligt som det framställs. Av bambufibrer görs både bambuviskos, ”bambulyocell” och naturbambu. För att göra bambuviskos bearbetas fibern i en kemisk process, som kan vara mer eller mindre miljöbelastande, och likna framställningen av lyocell (bättre) eller vanlig viskos (sämre). Man kan också bearbeta fibrerna mekaniskt för framställning av naturbambu-textil. Inte lika kemikaliekrävande, men mer energi kan krävas för den mekaniska bearbetningen.

Hampa
Det vanligaste är att fibrerna bearbetas mekaniskt och används till tyger som liknar naturbambu. Hampa kan till skillnad från bambu odlas i svenskt klimat. Närodlad hampa minskar miljöbelastning från transporter.

Återvunnen ull
Ofta är det produktionsspill från tillverkningen som tas tillvara och återvinns. Att insamlade ullkläder får nytt liv är mer ovanligt.

Återvunnen polyester
Framställs framför allt av produktionsspill från tillverkningsprocessen och återvunna PET-flaskor. Nya polyesterfibrer görs av petroleum, och återvunna fibrer kan minska oljeförbrukningen. Återvunnen fleece (polyester) är heller inte oproblematisk ur miljösynpunkt eftersom den kan släppa ifrån sig mikroplastbitar som orsakar problem när de hamnar i sjöar och hav.

Vår klädkonsumtion i siffror

  • Under perioden år 2000 till 2009 ökade konsumtion av kläder och hemtextil med cirka 40 procent i Sverige. Mellan 2011 och 2013 minskade dock konsumtionen med 9 procent.
  • 2013 konsumerades cirka 12,5 kilo nya textilier per person i Sverige.
  • Vi slänger cirka 8 kilo textilier var i hushållssoporna varje år.
  • Globalt förbrukas idag 80 miljoner ton textilier per år. Till år 2050 beräknas förbrukningen öka med 200 procent, till 240 miljoner ton per år.
  • För att producera en t-shirt krävs cirka 1400 liter vatten.
  • CO2-utsläppen från produktionen av en persons genomsnittliga årskonsumtion av textilier i Sverige motsvarar 1 902 kilometers bilkörning.
  • I en svensk undersökning identifierades 165 skadliga kemikalier som används vid textilproduktion.

Källor: Naturvådsverket, Nordiska ministerrådet, Teko.

facebook Comments

Fler nyheter

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.