Svenskarna är bra på att källsortera och återvinna brukar det heta. Men vi ligger fortfarande efter länder som Tyskland och Belgien, och vi skulle kunna bli mycket bättre än vi är idag. Av det som hamnar i hushållens soppåse kan ytterligare 60 till 80 procent återvinnas. Dessutom slängs cirka 11 000 ton farligt avfall direkt i soppåsen varje år, enligt en uppskattning från kommunernas plockanalyser där man granskar innehållet i hushållsavfallet.
– 80 procent av svenskarna säger att de källsorterar, men då menar man framförallt tidningar och glas som vi har hållit på med sedan 70-talet, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.
Att utvecklingen inte går snabbare kan till viss del bero på att dagens återvinningssystem är för krångligt, menar hon. I dag ska till exempel en del saker till förpackningsinsamlingen och annat till kommunens avfallscentral.
– Man diskuterar om det vore bättre med en gemensam materialinsamling i stället vilket vore mer logiskt för konsumenten. Men här har kommunerna och producenterna haft svårt att komma överens.
– Ett annat problem, särskilt i städer, är att dagens system är så uppbyggt kring bilen. Det vore bra om insamlingen kunde ske i eller så nära fastigheten som möjligt, säger hon.
Men det går inte bara att skylla på systemet, enligt Åsa Stenmarck. Hushållen har ett ansvar för det de konsumerar och det finns fortfarande mycket okunskap, motstånd och myter kring källsortering.
– Ibland handlar det nog om ren lathet, men också en känsla av att det inte spelar så stor roll. Men bara att återvinna en enda konservburk ger en energivinst som motsvarar 33 timmars lystid hos en lågenergilampa eller energiförbrukningen hos en 42 tums plasma-tv under en och en halv timme.
Det finns de som påstår att energiåtgången för att diska ur och transportera förpackningarna äter upp miljönyttan med själva återvinningen?
– Det är två vanliga myter som inte stämmer. Att avfallet blir nytt material ger ändå en större miljövinst.
Vad är viktigast att källsortera om man nu måste prioritera?
– Farligt avfall är nummer ett. Det får absolut inte hällas ut i avloppet, men ska heller inte slängas i soppåsen. Även om avfallet förbränns så kan giftiga ämnen spridas ut i naturen via askan.
Till farligt avfall räknas allt som är hälso-, miljö- eller brandfarligt som exempelvis målarfärg, batterier, lim, mediciner, glödlampor, impregnerat trä eller elprylar.
– Det är lätt att glömma eller strunta i alla de där små sakerna som nagellacket eller den lilla batteridrivna leksaken. Problemet är att det blir väldigt mycket till slut.
Som nummer två på listan kommer glas och metall eftersom dessa material brinner dåligt. Papper och plast brinner bra, men dessa material är å andra sidan lätta att återvinna vilket också ger en miljövinst.
Men även om vi blir bättre på att källsortera våra sopor ökar samtidigt mängden avfall från hushållen.
– Att återanvända, sälja vidare på Blocket och fundera över hur man konsumerar är minst lika viktigt som att källsortera. Måste jag verkligen ha den där lilla plastprylen för fem kronor som kanske går sönder direkt?