Mycket mer kan återvinnas

Mycket mer kan återvinnas

En betydligt större del av innehållet i svenska hushållssopor skulle kunna återvinnas. Men krångliga system, myter och ren lathet håller tillbaka utvecklingen, menar Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 jul, 2014
Läs senare

Svenskarna är bra på att källsortera och återvinna brukar det heta. Men vi ligger fortfarande efter länder som Tyskland och Belgien, och vi skulle kunna bli mycket bättre än vi är idag. Av det som hamnar i hushållens soppåse kan ytterligare 60 till 80 procent återvinnas. Dessutom slängs cirka 11 000 ton farligt avfall direkt i soppåsen varje år, enligt en uppskattning från kommunernas plockanalyser där man granskar innehållet i hushållsavfallet.

– 80 procent av svenskarna säger att de källsorterar, men då menar man framförallt tidningar och glas som vi har hållit på med sedan 70-talet, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Att utvecklingen inte går snabbare kan till viss del bero på att dagens återvinningssystem är för krångligt, menar hon. I dag ska till exempel en del saker till förpackningsinsamlingen och annat till kommunens avfallscentral.

– Man diskuterar om det vore bättre med en gemensam materialinsamling i stället vilket vore mer logiskt för konsumenten. Men här har kommunerna och producenterna haft svårt att komma överens.

– Ett annat problem, särskilt i städer, är att dagens system är så uppbyggt kring bilen. Det vore bra om insamlingen kunde ske i eller så nära fastigheten som möjligt, säger hon.

Men det går inte bara att skylla på systemet, enligt Åsa Stenmarck. Hushållen har ett ansvar för det de konsumerar och det finns fortfarande mycket okunskap, motstånd och myter kring källsortering.

– Ibland handlar det nog om ren lathet, men också en känsla av att det inte spelar så stor roll. Men bara att återvinna en enda konservburk ger en energivinst som motsvarar 33 timmars lystid hos en lågenergilampa eller energiförbrukningen hos en 42 tums plasma-tv under en och en halv timme.

Det finns de som påstår att energiåtgången för att diska ur och transportera förpackningarna äter upp miljönyttan med själva återvinningen?

– Det är två vanliga myter som inte stämmer. Att avfallet blir nytt material ger ändå en större miljövinst.

Vad är viktigast att källsortera om man nu måste prioritera?

­– Farligt avfall är nummer ett. Det får absolut inte hällas ut i avloppet, men ska heller inte slängas i soppåsen. Även om avfallet förbränns så kan giftiga ämnen spridas ut i naturen via askan.

Till farligt avfall räknas allt som är hälso-, miljö- eller brandfarligt som exempelvis målarfärg, batterier, lim, mediciner, glödlampor, impregnerat trä eller elprylar.

– Det är lätt att glömma eller strunta i alla de där små sakerna som nagellacket eller den lilla batteridrivna leksaken. Problemet är att det blir väldigt mycket till slut.

Som nummer två på listan kommer glas och metall eftersom dessa material brinner dåligt. Papper och plast brinner bra, men dessa material är å andra sidan lätta att återvinna vilket också ger en miljövinst.

Men även om vi blir bättre på att källsortera våra sopor ökar samtidigt mängden avfall från hushållen.

– Att återanvända, sälja vidare på Blocket och fundera över hur man konsumerar är minst lika viktigt som att källsortera. Måste jag verkligen ha den där lilla plastprylen för fem kronor som kanske går sönder direkt?
 

Fakta

De viktigaste soporna att sortera:

  1. Farligt avfall – batterier, elektronik, målarfärg, impregnerat trä, rengöringsmedel, läkemedel.
  2. Metall och glas.
  3. Plast, papper och kartong
  4. Mat

 

Tre påståenden som inte stämmer

  • Ingen idé att källsortera, allt blandas ändå ihop vid transporten eller på tippen. Fel: Allt skickas till återvinning eller energiutvinning. Sopbilarna har olika fack i lastutrymmet.
  • Energin som krävs för att diska ur förpackningen är större än miljövinsten. Fel: Energin som krävs för att diska ur förpackningen är liten i sammanhanget.
  • Energin som krävs för att transportera förpackningar är större än miljönyttan. Fel: Energin som krävs för att transportera förpackningarna är liten i sammanhanget. Det gäller även privata transporter till kommunens avfallscentral.  

Så sorterar jag…

  • Present eller julklappspapper: Pappersförpackningar
  • Rit-och skrivarpapper : Tidningar/returpapper
  • Tom medicinkarta för tabletter (laminat av plast/metall): Plastförpackningar
  • Värmeljus och marschaller: Metallförpackningar
  • Glödlampor/ lågerergilampor: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen
  • Alla saker som drivits med sladd eller batteri: Kommunens återvinningscentral, miljöstationen

facebook Comments

Fler nyheter

Chips och glass på apoteket

Apotekskedjan Vårdapoteket säljer inte bara läkemedel. Numera hittar man även choklad, glass och chips på hyllorna, skriver Svenska Dagbladet.

Avsked efter hot på Facebook

Tre anställda vid ett företag i Piteå har avskedats för att ha uttryckt sig hotfullt mot en av företagets chefer på en Facebooksida, uppger SR Norrbotten.

Miljonsatsning på mer bredband i glesbygd

Regeringen gör en särskild satsning i den kommande budgeten på utbyggnad av bredband i glesbygd. 165 miljoner kronor per år i tre år ska ge fiberkabel till områden där de distribuerande bolagen inte är intresserade att satsa, uppger SR Ekot.

Arla sänker mjölkpriset till bönderna

Arla Foods har beslutat att sänka mjölkpriset till bönderna med 15,5 svenska öre per liter från och med den 5 september, skriver mejerijätten i ett pressmeddelande.

Kraftig ökning av omdebatterat bekämpningsmedel

Försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket ökade förra året jämfört med 2009. Mest ökade försäljningen av ogräsmedel och då framförallt det omdebatterade medlet glyfosat, visar statistik från Kemikalieinspektionen.

Snus kan ge spädbarn andningsproblem

Barn till mödrar som snusar under graviditeten löper dubbelt så stor risk att drabbas av andningsproblem som barn vars mammor varken snusar eller röker. Det visar en svensk studie på 610 000 spädbarn, uppger SR Ekot.

Facebook lägger ned platstjänst

Facebook lägger ner sin tjänst Facebook Deals. Samtidigt försvinner möjligheten för användare att checka in på platser med sina mobiler.

Osunt leverne kostar miljarder

Rökning, alkohol, onyttig mat och fysisk inaktivitet kostar varje år samhället 55 miljarder kronor i form av produktionsbortfall vid sjukdom och för tidig död, enligt beräkningar som Statens folkhälsoinstitut gjort.

Riksbanken får kritik

Inför att Riksbanken nästa vecka ska meddela hur styrräntan ska bli framöver, möts den på onsdagen av kritik.

Dålig kontroll av djurtransporter

Kontrollen av djurtransporter är fortsatt bristfällig, uppger SR Ekot. Endast hälften av länsstyrelserna har gjort någon kontroll överhuvudtaget i år.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.