Inget går upp mot känslan att få krypa ner mellan nyrena lakan. Förutsatt att tyget inte täcks av noppor förstås, eller knölar ihop sig till en korv i mitten av sängen för att lakanet har krympt i tvätten.
Testfakta har låtit Swerea IVF:s laboratorium i Mölndal jämfört kvaliteten på åtta underlakan av olika märken. Resultaten var inte imponerande. Inget av lakanen i testet levde upp till den kvalitetscertifiering som laboratoriet tagit fram tillsammans med representanter för branschen.
– Det är tråkigt, det är ju inga hitta på-nivåer som finns där utan något vi enats om som miniminivå för vad ett lakan bör klara, säger Helena Hjärtnäs, testledare vid Swerea IVF.
I testet har laboratoriet undersökt slitstarkhet, noppbildning, rivstyrka och hur mycket storleken och formen på tyget förändrades efter en tvätt.
[PDF]
Det visade sig att olika lakansfabrikat var olika bra på olika saker. Testvinnaren från Lexington var helt överlägsen i fråga om slitagetålighet. I fråga om krympning var dock Hemtex bättre, och minst noppbildning hade Himla.
- Det kan bero på bomullskvalitet, fiberlängden, hur grova trådarna är, och hur hårt garnet är tvinnat, säger Helena Hjärtnäs.
Enligt henne är det omöjligt att avgöra vad som är ett bra lakan bara genom att känna på tyget.
- Du kan förstås känna tjockleken, men det säger inget om ifall det kommer få noppor eller bli skevt. Det var därför vi tog fram en kvalitetscertifiering för lakan, som en hjälp för konsumenten. Men vi ser ju här att tillverkarna har en bit kvar innan de uppfyller alla krav.
Förutom att testa tygets egenskaper mätte laboratoriet även halterna av några av de farliga kemikalier som kan förekomma i textilier. Här gav två av lakanen träff: Hemtex visade sig innehålla formaldehyd, och i lakanet från Södahl hittade laboratoriet nonylfenoletoxylater. Nivåerna låg dock under de gränser som den utbredda miljö- och hälsostandarden Oeko-Tex 100 kräver.
– Det är mycket små mängder, och det är positivt att ni inte hittat mer. Vi vet att textilbranschen är väldigt kemikalietyngd, säger Marcus Hagberg, inspektör på Kemikalieinspektionen.
Formaldehyd används i textilier för att motverka krympning och skrynklor. Det är allergiframkallande och misstänks kunna orsaka cancer. Nonylfenoletoxylat används under tillverkningsprocessen av tyg, och är giftigt för vattenlevande organismer.
I Sverige finns idag inga tvingande regler som säger hur mycket av dessa ämnen ett tyg får innehålla. Däremot finns den frivilliga märkningen Confidence in textiles, vars standard Oeko-Tex 100 många tillverkare håller sig till.
Även om ämnena enligt Marcus Hagberg inte är skadliga för användaren i de nivåer som Testfakta hittade är rådet från Kemikalieinspektionen att ändå alltid tvätta nya textilier före användning.
– Det vi inte vet så mycket om ännu är cocktaileffekten, vad små mängder av olika kemikalier kan göra när de blandas. Därför är det bra att undvika det man kan.