Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Är det verkligen läsk man ska dricka för att få i sig mer fibrer? Och kan man kalla potatissallad med tre veckors hållbarhet för färsk? Konsumentföreningen Stockholm har under våren granskat märkning och marknadsföring av livsmedel.

Martina Frisk Publicerad: 16 jul, 2008
Läs senare
I Konsumentföreningen Stockholms (KfS) rapport ”Tvivelaktig marknadsföring” som släpptes i veckan finns en rad exempel på hur konsumenter kan vilseledas i livsmedelsdjungeln.
– Den här undersökningen har vi gjort för att våra medlemmar ska veta vad de egentligen köper, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS, som under en presskonferens på tisdagen presenterade ett antal typfall på tvivelaktig marknadsföring.
    Leksandsknäcke är ett av de företag som KfS har anmält. På den trekantiga förpackningen för brungräddat Leksandsknäcke finns ett rött hjärta med texten ”inget tillsatt socker”. Men det är inget som skiljer just det här märket från andra knäckebröd, menar Konsumentföreningen. Alla bakas nämligen utan fett och socker.
– Det har blivit allt vanligare att man talar om vad som inte finns i produkten än vad som finns i den, säger Louise Ungerth.
    Hon menar att upplysningen är vilseledande, och hänvisar till en lagparagraf som säger att det inte får antydas att ett livsmedel har speciella egenskaper om alla liknande livsmedel har sådana egenskaper.
Peter Joon, vd på Leksandsbröd, håller inte med.
– De flesta mjuka matbröd som marknadsförs med hälso- och fullkornsargument innehåller även socker. Det gör att konsumenterna blir förvirrade. Därför behövs vår märkning för att tydliggöra för konsumenterna, säger han.
    Tillsynsmyndighet i det här fallet är Leksands kommun, som har beslutat att inte gå vidare med anmälan. Därför har KfS överklagat beslutet till Länsstyrelsen.
    Ett annat exempel i rapporten är Fantaläsken B’good. Den marknadsförs med sloganen ”Mer juice, mer fibrer!”. KfS tycker att det är tveksamt om 15 procent fruktjuice i kombination med konsistensgivare och andra tillsatser gör drycken hälsosam.
    Missvisande förpackningsstorlekar, felaktiga hälsopåståenden och vilseledande namn är ytterligare aspekter som rapporten dyker ner i. Vad sägs till exempel om Blå Bands kantarellsoppa som endast innehåller 0,5 procent kantarellpulver och kantarellarom?
Byt namn, tycker KfS.
    Rapporten har överlämnats till Livsmedelsverket och Konsumentverket för att de ska kunna pröva fallen mot gällande lagstiftning. Det är dock inte alltid som tillsynsansvaret ligger på dessa två myndigheter. I vissa fall är det i stället kommunen som granskar företagen. Och just denna uppdelning är något som KFS tycker är problematisk. De efterfrågar en mer enhetlig tillsyn av märkning och marknadsföring av livsmedel.
– Vår målsättning är givetvis att alla företag ska rätta sig efter de lagar och regler som gäller. Lika konkurrensvillkor gynnar alla. Detta uppnås genom objektiv och likvärdig tillsyn i hela landet och genom tydliga lagar och regler som inte tolkas på olika sätt beroende på tillsynsmyndighet. Kontrollen borde vara statlig, och inte som nu, skötas av enskilda kommuner, säger Louise Ungerth.
    Även på andra håll pågår satsningar för att få bukt med vilseledande uttryck på förpackningar och i annonser. Livsmedelsverket jobbar för tillfället med att ta fram en ny vägledning till de regler som finns kring märkning och presentation av livsmedel. Vägledningen ska vara till hjälp för tillsynsmyndigheter som har till uppgift att hålla koll på de säljande formuleringarna.
    Även företagen själva har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel utsett en Livsmedelsbranschens Granskningsman (LGM), som ska bevaka livsmedelsföretagens användning av hälsopåståenden, alltså när livsmedel marknadsförs som bra för hälsan. Både företag och privatpersoner kan anmäla annonser och märkningar till granskningsmannen.

facebook Comments

Fler nyheter

Här är Sveriges grönaste varumärken

Änglamark och SJ är Sveriges grönaste varumärken, enligt en undersökning från varumärkeskonsulten Differ.

Bristande säkerhet på svenska tåg

Säkerheten ombord på tågen i Sverige är kraftigt eftersatt. Mellan 2008 och 2010 ökade antalet anmälda olyckor ombord med 40 procent.

Skolor får ha visst slöjförbud

Svenska skolor kan i vissa situationer få lov att be en elev som har heltäckande slöja för ansiktet att ta av den. Det slår Skolverket fast i en ny bedömning av hur lärare ska förhålla sig till elever som bär burka eller niqab.

Här är skatten högst

Vill du betala låg kommunalskatt ska du bosätta dig i en skånsk kommun. Mest får du betala i en kommun i Gästrikland.

Långivare på webben får underkänt

Tolv av femton svenska kreditgivningsbolag på internet följer inte lagstiftningen. Det visar en rapport från EU-kommissionen.

Svenskar väljer dyra viner

Svenskarna har ändrat sina dryckesvanor och köper i högre utsträckning än tidigare dyrare vin- och ölsorter.

Nej kan krävas för att inte bli donator

Riksdagens socialutskott vill att regeringen ser över reglerna för organdonation för att möjliggöra fler donationer.

Magparasiten kostade 220 miljoner

Spridningen av magparasiten Cryptosporidium i dricksvattnet i Östersund drabbade 27.000 personer förra vintern. Samhällskostnaden för utbrottet blev minst 220 miljoner kronor.

Skimning näst intill stoppat

Bedrägerier med kreditkort och skimning har minskat kraftigt. Nya typer av bankomater har gjort det näst intill omöjligt att kapa informationen på korten, skriver DN.

Skånemejerier blir franskt

Skånemejerier ska säljas till det franska mejeriföretaget Lactalis. Det blev klart på Skånemejeriers stämma på måndagen, med 35 röster för och sju emot.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.